Bröstförstoring med eget fett- några fler som planerar detta hösten 2019? (+ bodyjet)

2040 skrev:

Mini_me1 skrev:

2040 skrev:

Raja skrev:

2040
Oj, vill du berätta lite mer om vad som var olämpligt med hur han uttryckte sig?
Jag har ju valt honom ifall nu jag bestämmer mig för op.
Det verkar ju lite som om kommunikation och service kommunikationsmässigt rätt ofta inte är kirurgers starka sida...

Eftersom mitt fall är mycket unikt så vill jag vara sparsam med detaljer för att inte outa mig själv (jag tror dom kanske läser här). Men jag kan berätta lite grann. Innan telefonsamtalet så hade jag skickat bilder. Under detta samtal så ställde jag några allmänna frågor om vad som är möjligt i mitt fall och helt random så säger han till mig att jag ska vara glad om jag ens kan få ett par bröst överhuvudtaget (utifrån mina fysiska förutsättningar). Jag upplevde denna kommentar, och hans sätt/tonfall att säga det på, som som olämplig och utan empati för min situation. Det finns betydligt bättre sätt att uttrycka sig på. Jag blev oerhört ledsen. Hela han upplevde jag som märklig, nervös och osäker. Jag blev väldigt obekväm. Det kunde knappast bli mer misslyckat i kommunikationen.

Jo jag vet att många kirurger inte är så bra vad gäller kommunikation, men denna upplevelse sticker verkligen ut och det finns ingen chans i världen att jag skulle låta honom operera mig pga det jag fick erfara i mitt telefonssamtal med honom. Verkligen tråkigt att det blev som det blev.

Nej vad tråkigt! Hur kan de inte tänka sig in lite bättre i patientens känslor?
Jag fick ett bra intryck av honom, men jag är mer som Raja, pratade väldigt objektivt om vad som går att göra med brösten och inga känslor, jag gillar ju dom som dom är ändå. Och han sa inget liknande det han sa till dig alls, annars hade jag nog också tagit åt mig om det varit mer "herregud vilket svårt fall". Sååå tråkigt när de inte kan inse att det kan vara så känsligt för vissa av oss. Styrkekram till dig! Hoppas du vågar gå till någon annan om du fortfarande vill göra ett ingrepp.

Tack så mycket för dina vänliga och tröstande ord Ja, jag håller verkligen med med dig,.

När han ringde mig (har aldrig träffat honom) så ville jag bara prata om vad han tror är möjligt att göra och för att känna av lite hur han verkade vara. Jag hade ingen lust eller ork att gå in på detaljer om sånt som hänt tidigare just då. Jag hade såklart berättat mer vid en fysisk träff om jag hade fått en bra magkänsla av honom. Men tyvärr kände jag direkt att det blev en konstig stämning, förmodligen med tanke på hur jag ser ut, jag tror han tänkte "vad i hela friden har hänt" , följt av en konstig stämning. Han var inte proffsig nog att bemöta mig på ett respektfullt och förtroendeingivande sätt. Jag har läst att han tidigare ska ha arbetat med rekonstruktiv kirurgi, men jag fick absolut inget intryck av att han verkade van inom området. En person som arbetat med rekonstruktiv kirurgi borde rimligtvis vara van och inte bli stum.

Jag letar vidare efter en annan kirurg. Jag kommer definitivt att operera mig, men jag vet inte när det blir .

Hoppas det går bra för dig. Kram.

:( så tråkigt, förstår att det inte känns bra. Hoppas verkligen att du hittar en kirurg som du känner förtroende för. Kram!

Mini_me1 skrev:

2040 skrev:

Raja skrev:

2040
Oj, vill du berätta lite mer om vad som var olämpligt med hur han uttryckte sig?
Jag har ju valt honom ifall nu jag bestämmer mig för op.
Det verkar ju lite som om kommunikation och service kommunikationsmässigt rätt ofta inte är kirurgers starka sida...

Eftersom mitt fall är mycket unikt så vill jag vara sparsam med detaljer för att inte outa mig själv (jag tror dom kanske läser här). Men jag kan berätta lite grann. Innan telefonsamtalet så hade jag skickat bilder. Under detta samtal så ställde jag några allmänna frågor om vad som är möjligt i mitt fall och helt random så säger han till mig att jag ska vara glad om jag ens kan få ett par bröst överhuvudtaget (utifrån mina fysiska förutsättningar). Jag upplevde denna kommentar, och hans sätt/tonfall att säga det på, som som olämplig och utan empati för min situation. Det finns betydligt bättre sätt att uttrycka sig på. Jag blev oerhört ledsen. Hela han upplevde jag som märklig, nervös och osäker. Jag blev väldigt obekväm. Det kunde knappast bli mer misslyckat i kommunikationen.

Jo jag vet att många kirurger inte är så bra vad gäller kommunikation, men denna upplevelse sticker verkligen ut och det finns ingen chans i världen att jag skulle låta honom operera mig pga det jag fick erfara i mitt telefonssamtal med honom. Verkligen tråkigt att det blev som det blev.

Nej vad tråkigt! Hur kan de inte tänka sig in lite bättre i patientens känslor?
Jag fick ett bra intryck av honom, men jag är mer som Raja, pratade väldigt objektivt om vad som går att göra med brösten och inga känslor, jag gillar ju dom som dom är ändå. Och han sa inget liknande det han sa till dig alls, annars hade jag nog också tagit åt mig om det varit mer "herregud vilket svårt fall". Sååå tråkigt när de inte kan inse att det kan vara så känsligt för vissa av oss. Styrkekram till dig! Hoppas du vågar gå till någon annan om du fortfarande vill göra ett ingrepp.

Tack så mycket för dina vänliga och tröstande ord Ja, jag håller verkligen med med dig,.

När han ringde mig (har aldrig träffat honom) så ville jag bara prata om vad han tror är möjligt att göra och för att känna av lite hur han verkade vara. Jag hade ingen lust eller ork att gå in på detaljer om sånt som hänt tidigare just då. Jag hade såklart berättat mer vid en fysisk träff om jag hade fått en bra magkänsla av honom. Men tyvärr kände jag direkt att det blev en konstig stämning, förmodligen med tanke på hur jag ser ut, jag tror han tänkte "vad i hela friden har hänt" , följt av en konstig stämning. Han var inte proffsig nog att bemöta mig på ett respektfullt och förtroendeingivande sätt. Jag har läst att han tidigare ska ha arbetat med rekonstruktiv kirurgi, men jag fick absolut inget intryck av att han verkade van inom området. En person som arbetat med rekonstruktiv kirurgi borde rimligtvis vara van och inte bli stum.

Jag letar vidare efter en annan kirurg. Jag kommer definitivt att operera mig, men jag vet inte när det blir .

Hoppas det går bra för dig. Kram.

2040 skrev:

Mini_me1 skrev:

2040 skrev:

Raja skrev:

2040
Oj, vill du berätta lite mer om vad som var olämpligt med hur han uttryckte sig?
Jag har ju valt honom ifall nu jag bestämmer mig för op.
Det verkar ju lite som om kommunikation och service kommunikationsmässigt rätt ofta inte är kirurgers starka sida...

Eftersom mitt fall är mycket unikt så vill jag vara sparsam med detaljer för att inte outa mig själv (jag tror dom kanske läser här). Men jag kan berätta lite grann. Innan telefonsamtalet så hade jag skickat bilder. Under detta samtal så ställde jag några allmänna frågor om vad som är möjligt i mitt fall och helt random så säger han till mig att jag ska vara glad om jag ens kan få ett par bröst överhuvudtaget (utifrån mina fysiska förutsättningar). Jag upplevde denna kommentar, och hans sätt/tonfall att säga det på, som som olämplig och utan empati för min situation. Det finns betydligt bättre sätt att uttrycka sig på. Jag blev oerhört ledsen. Hela han upplevde jag som märklig, nervös och osäker. Jag blev väldigt obekväm. Det kunde knappast bli mer misslyckat i kommunikationen.

Jo jag vet att många kirurger inte är så bra vad gäller kommunikation, men denna upplevelse sticker verkligen ut och det finns ingen chans i världen att jag skulle låta honom operera mig pga det jag fick erfara i mitt telefonssamtal med honom. Verkligen tråkigt att det blev som det blev.

Nej vad tråkigt! Hur kan de inte tänka sig in lite bättre i patientens känslor?
Jag fick ett bra intryck av honom, men jag är mer som Raja, pratade väldigt objektivt om vad som går att göra med brösten och inga känslor, jag gillar ju dom som dom är ändå. Och han sa inget liknande det han sa till dig alls, annars hade jag nog också tagit åt mig om det varit mer "herregud vilket svårt fall". Sååå tråkigt när de inte kan inse att det kan vara så känsligt för vissa av oss. Styrkekram till dig! Hoppas du vågar gå till någon annan om du fortfarande vill göra ett ingrepp.

Tack så mycket för dina vänliga och tröstande ord Ja, jag håller verkligen med med dig,.

När han ringde mig (har aldrig träffat honom) så ville jag bara prata om vad han tror är möjligt att göra och för att känna av lite hur han verkade vara. Jag hade ingen lust eller ork att gå in på detaljer om sånt som hänt tidigare just då. Jag hade såklart berättat mer vid en fysisk träff om jag hade fått en bra magkänsla av honom. Men tyvärr kände jag direkt att det blev en konstig stämning, förmodligen med tanke på hur jag ser ut, jag tror han tänkte "vad i hela friden har hänt" , följt av en konstig stämning. Han var inte proffsig nog att bemöta mig på ett respektfullt och förtroendeingivande sätt. Jag har läst att han tidigare ska ha arbetat med rekonstruktiv kirurgi, men jag fick absolut inget intryck av att han verkade van inom området. En person som arbetat med rekonstruktiv kirurgi borde rimligtvis vara van och inte bli stum.

Jag letar vidare efter en annan kirurg. Jag kommer definitivt att operera mig, men jag vet inte när det blir .

Hoppas det går bra för dig. Kram.

Men så tråkigt och så okänsligt. Jag tänker att de borde visa mer förståelse och empati. Många som kontaktar en plastikkirurg gör det ju för att de mår väldigt dåligt pga sin kropp och det är ju ett väldigt stort steg man tar.
Jag hoppas att du hittar en kirurg som du känner förtroende för och att vi får fortsätta att följa din resa här.

Vad skönt att höra. Det är kul att vi alla kan följa varandra i detta. Vi alla har olika historier och kroppar. Men jag drömmer också ofta om det. Är nöjd med min kropp för övrigt men längtar efter större fylligare bröst. Blir inte detsamma efter två graviditeter och amningar.

2040
Åh, kära du!
Det är väldigt starka känslor och stor ömtålighet inblandade är det gäller ens kropp och de delar som är känsliga för en. Ett enda förfluget ord kan sitta som en tagg i evigheter efteråt. Och det är som att det är något extra med just bröst, så viktigt för känslan av kvinnlighet. Jag är god vän med mina minimala bröst, har ju haft dem så länge. Bearbetat känslor omkring dem länge. Ändå är det som ett öppet sår vid vissa tillfällen.
Jag är så ledsen för din skull. Förstår att det är mycket värre eftersom det hänt något för dig ganska nyss och det verkar svårt.
Obegripligt hur en kirurg kan bete sig så okänsligt. Han måste ju ha mött så många patienter med olika problem och jobbiga känslor kring sin kropp.
Tror du att du kan våga kontakta någon annan kirurg om du inleder kontakten med att berätta hur känsligt detta är och hur ledsen du är? Ibland blir det lättare bara av att den andre vet HUR jobbigt det är.
Jag önskar dig all lycka!
Det är många nya känslor just nu för mig. Jag upptäckte fettransfer i somras, plötsligt är ett par bröst inte en ouppnåelig dröm utan kanske inom räckhåll... ”Ska JAG få bröst? Som en riktig kvinna..?” så känner jag. Känns inte verkligt.

Jag har för 1 v sedan gjort en op. På Nordiska kliniken/Mattias. Huvudmål för mig var mindre lår/insida knä. Jag använde sedan fettet till brösten som en extra bonus. Operationen gick bra, gick från C till F-kupa men vet att en del kommer försvinna. Vad gäller återhämtningen så har brösten inte alls känts av men benen är tunga/svullna/blåa o smärtar en hel del. Nu det senaste har jag fått en del stickningar/bränner i huden o tror det är läkningen i nerverna som gör ont. Gördel i 6 v, heltid i 3 o resterande 3 endast dagtid. BH:n i 4 veckor dag som natt. Varit hemma från jobbet men tänkte börja på måndag igen o hoppas det går vägen.

Zizzi87 skrev:

Jag har för 1 v sedan gjort en op. På Nordiska kliniken/Mattias. Huvudmål för mig var mindre lår/insida knä. Jag använde sedan fettet till brösten som en extra bonus. Operationen gick bra, gick från C till F-kupa men vet att en del kommer försvinna. Vad gäller återhämtningen så har brösten inte alls känts av men benen är tunga/svullna/blåa o smärtar en hel del. Nu det senaste har jag fått en del stickningar/bränner i huden o tror det är läkningen i nerverna som gör ont. Gördel i 6 v, heltid i 3 o resterande 3 endast dagtid. BH:n i 4 veckor dag som natt. Varit hemma från jobbet men tänkte börja på måndag igen o hoppas det går vägen.

Vad kul att få följa! Galet bra med 3 kupstorlekar större! Håller tummarna för att mycket stannar. Sa Mattias något om procenten till dig?
Jag opades på samma klinik men jag fick höra gördel i 2 veckor dygnet runt och sen 2 veckor dagtid. Gör mig lite fundersam om jag inte borde fortsätta någon vecka till, 4 veckor idag.

2040
Åh, kära du!
Det är väldigt starka känslor och stor ömtålighet inblandade är det gäller ens kropp och de delar som är känsliga för en. Ett enda förfluget ord kan sitta som en tagg i evigheter efteråt. Och det är som att det är något extra med just bröst, så viktigt för känslan av kvinnlighet. Jag är god vän med mina minimala bröst, har ju haft dem så länge. Bearbetat känslor omkring dem länge. Ändå är det som ett öppet sår vid vissa tillfällen.
Jag är så ledsen för din skull. Förstår att det är mycket värre eftersom det hänt något för dig ganska nyss och det verkar svårt.
Obegripligt hur en kirurg kan bete sig så okänsligt. Han måste ju ha mött så många patienter med olika problem och jobbiga känslor kring sin kropp.
Tror du att du kan våga kontakta någon annan kirurg om du inleder kontakten med att berätta hur känsligt detta är och hur ledsen du är? Ibland blir det lättare bara av att den andre vet HUR jobbigt det är.
Jag önskar dig all lycka!
Det är många nya känslor just nu för mig. Jag upptäckte fettransfer i somras, plötsligt är ett par bröst inte en ouppnåelig dröm utan kanske inom räckhåll... ”Ska JAG få bröst? Som en riktig kvinna..?” så känner jag. Känns inte verkligt.

Oj!!
Fel av mig, blev oxå rekommenderad 2+2 v men tänker ha byxorna i minst 6 v. Var på konsultation på Art clinic med Dr Aili Low som är väldigt duktig på lipödem. Det är det jag har. Hon sa att man hade kompressionsbyxor i 6 månader efter operation. Svårt att jämföra olika operationer men hon skulle ta ca 5000 ml i benen o nu har jag tagit bort nästan lika mkt. Kommer iaf ha kompression på dagtid längre. Dock har jag tendens till att svullna om benen i vanliga fall oxå?.

Men..måste man ha komoressionsgördel även efter en fett transplation med bodyyet?
Tycker helt plötsligt det känns som ingreppet då blir större än jag trodde..
Varflr måste man ha gördel efter när de bara gptt in med tunn nål?