Det räcker! Implantat ut, fett in.klinikbyte. " op 2"

Tänker precis som dig MissFiona, man måste ju chansa annars ångrar man sig kanske för att man aldrig testade. Men man måste alltid ha i bakhuvudet att komplikationer kan uppstå...men håller också tummarna på att få slippa det!

Stark du är! Som inte lägger dig ner och "dör". Jag håller alla tummar och tår för dig! Du är en riktig kämpe.

Kram

Tack. Jag uppskattar verkligen alla era ord och läser dom en gång till.

All peppning och stöd är viktigt, särskilt nu när man står inför korrigering nr 5 så känns den psykiska biten mer påtaglig. Den fysiska smärtsamma biten tänker jag inte alls på.

 

Kitty 62, Hoppas du inte behöver korrigera mer och att du får ett fint resultat, jag skall givetvis uppdatare, försöka hålla igång den här tråden så att andra kan få följa även den här biten av kirurgin.

 

 

NaeNae. Nä jag har inte prövat en framförplacering. Men jag känner att jag hoppar över det steget.

Vid min 3e operation var planen att lägga framför, men jag vaknade ändå upp med en bakomplacering då läkaren ansåg att det inte gick att lägga framför på mig. Två läkare har efter det hävdat att det visst borde gå. Men jag känner att jag har fått nog. Jag vill inte sitta kvar i ett ekorrhjul av operationer. Det känns som en lättnad att få bli av med implantaten och istället få en permanent lösning med eget fett. Och förhoppningsvis ett mer naturligt resultat.Därtill så känns det särskilt bra då två omgångar av dom implantat jag haft har varit trasiga på olika sätt när dom tagits ut. Mina första implantat var perthese, dom finns bild på i mitt galleri, det ena hade omformats och vikts in i sig själv, det andra var lufbubblor inuti. Mina andra implantat var mentor och där var det hål på det ena när jag fick dom i handen, när jag sedan klämde lite på dom så sprack det med det lilla hålet upp helt, då menar jag från ena kanten till den andra. Så jag är inte så bekväm längre med att ha implantat i min kropp.

 

Linnnn. Tack, ja jag hoppas att jag kan få ett par mjukare och naturligare bröst nu. Och att andra som läser detta tänker en gång till och får en mental beredskap på att det kan komma komplikationerhur förberedd man än är.

 

m-22. visst har du rätt, barnen föredrar definitivt en glad mamma som kan bada med dom och har små bröst än en som strävar efter det perfekta utseendet.

 

MissFiona. Hoppas att du slipper komplikationer och jag tror att du går in med helt rätt inställning. Lycka till.

 

Hallontossing: Tack för tummar och tår, dom behöver jag verkligen :-) Börjar bli lite nervös nu när det bara är 9 dagar kvar.

 

Rosenknopp. vi har talat lite om mina muskelproblem och vid första operationen så kommer vi låta kapseln vara kvar och se vad kroppen själv åstadkommer när implantaten är ute. Behövs det så kommer vi fortsätta att korrigera vid operation nr 2. För redan nu har vi ju planerat för att det troligen kommer att behöva bli minst 2 operationer. Hoppas din muskelpåverkan blir bättre, muskelpåverkan kan minska i omfattning med tiden, särskilt om man lagt framför och muskeln inte längre får samma tillgång till att agera på implantatet. Muskeltrådar som blir inaktiva kan omvandlas till bindväv. Så jag hoppas det blir bättre för dig.

 

 

 

 

 

 

9 dagar kvar, kan inte riktigt förstå att det snart är dags. Implantaten skall UT!

Jag har en oro i kroppen, en oro för att det skall se konstigt ut, få en avvikande form och se sämre ut än nu.

Men den oron är ändå inte i närheten av den oro jag kännt inför mina tidigare operationer där jag behövt välja implantat, placering. slätt eller texturerat, storlek, vilken profil etc... nu försvann ju helt plötsligt mina val. Implantaten skall ut, bort, adios... och jag känner lättnad.

Att dom blir mindre, plattare och kanske lite mer markerade bröstveck, det känner jag mig helt tillfreds med. Tänk att kanske kunna gå på HM och köpa en vanlig bh eller bikini, istället för att åka stan runt och desperat titta efter en snygg bikini som både är stor nog och ändå döljer de skavanker som blivit av mina operationer. Där talar vi mission impossible. Det va inte ovanligt att jag va i 10 butiker och ändå kammade hem noll. att jag åkte både till solna, kista och nacka och ändå kom hem med ett par trosor och en svart bh istället för en snygg efterlängtad bikini. Då min F eller Gkupa som vanligt va slutsåld. Ni vet dom där små färgglada pralinerna man såg i storlek C och D, dom kunde man ju bara drömma om att få ner sina bröst i. Medans i min F och G kupa så fanns ett par svarta eller hudfärgade bhar kvar på hyllan. På nätet finns ju naturligtvis en uppsjö att välja mellan i jämförelse till sveriges skrala marknad för större bröst. Men jag gillar att pröva och se hur bharna känns på innan jag köper.

9 dagar kvar, sen är jag implantatsfri. och förhoppningsvis så kommer jag få ett par naturliga och mjuka bröst som kommer åldras tillsammans med mig.

Att föreställa sig hur det kan bli känns rätt svårt. Kommer dom bli knöliga, konstiga, kommer brösten gå innåt nu när implantaten tas bort, finns något kvar?

Jag har sökt som en galning på nätet och frågat min kirurg ungefär alldeles för många frågor. Han har varit en ängel rätt igenom och svarat tålmodigt och utförligt på alla funderingar jag haft och inger stort förtroende.

Jag har fått länkar av honom som jag kan titta på och fundera.

Han försöker hjälpa mig att få en rimlig bild av vad jag kan vänta mig och det är jag honom tacksam för.

Jag kommer ju aldrig kunna få ett par bröst som ser ut som dom gör efter att man har implantat. Men det vill jag ju å andra sidan inte heller ha. Det må vara snyggt på andra, men det är inte längre vad jag önskar.

Jag hittade häromdagen även en sida om en kirurg som faktiskt arbetar med just detta. Att göra fetttransplantationer och även ersätta implantat med fett.

Om någon mer finner intresse i detta, så här är länken.

 

 

En vecka kvar. (Ni förstår att det kommer bli nerräkning har va).

I en vecka till skall jag ha mina implantat, sedan åker dom ut. Jag känner att mina nerver spökar lite.

Jag har ju bestämt mig, operationen är betald, allt är klart och inhandlat.

Även fast det är min 5e operation så känns det faktiskt lite jobbigt, man blir orolig, nervös, hur skall det gå, hur är det att sövas den här gången, kommer jag måbra, kommer allt att gå bra, har jag rimliga förväntningar?

Funderingarna är många och dom tycks bara växa för var operation. Att man gått igenom ett par operationer gör inte att man blir lugnare, tvärtom nästan.

 

Tack för att du uppdaterar oss med dina tankar och känslor. Håller tummarna för dig. Kram

Först och främst vill jag skicka en stor kram till dig. Jag önskar jag kunde skicka hur mycket styrka och stöd som helst och jag beklagar att det blivit som det blivit för dig. Men också Tack för att du vill dela med dig av din historia.

Det är viktigt att även denna sida av operationer kommer fram. Det som du råkat ut för är min största skräck och därför

nyttig att läsa om. Nyttig för oss andra så tillvida att allt inte bara är att få nya tuttar och TADAAA man studdsar i väg i solnedgången med världens snyggaste tuttar.  Vad som kan hända måste belysas också.  Jag hoppas att din nästa operation går bra och att du får ett resultat som gör att du mår bra och kan trivas med dig själv igen.

Jag tror du gör helt rätt. Det finns ju de av oss som bara inte får ett bra resultat med implantat. Kollade på mina gamla bröst idag och plötsligt tyckte jag de var ganska fina - för idag är de inte riktigt lika kul. men jag minns ju har jag vantrivdes med dem, och de var INTE fina från alla vinklar - de bilder jag har är nog lite väl snälla. Punkterna och ojämnheterna syntes inte. Men framför allt kändes de inte som mina.

 

Hej Marina!

 

Hur går det för dig? Har läst i forumet att du har tagit eget fett i omgångar för att fylla brösten. Ibland funderar jag självpåtagna detta men vet inte om jag orkar hela processen. Mvh Annika

Menade på detta själv

Annika - jag vill inte kapa Cassis tråd, men jag har en egen som jag uppdaterar allteftersom.

 

Jag jag har ju funderat över det både en och två gånger. Hur hade resultatet blivit med en framförplacering. Två andra välkända kirurger har ju bedömt resultatet och både trott att det ändå går att lägga framför på mig. Men själv känner jag att det får vara nog. Och jag tänker även att det är skillnad på att lägga framför vid op nr2 och op nr5. Jag tror att förutsättningarna för att få ett fint resultat har minskat för var operation. Ärrbildning, tunnare vävnad, mer komplikationer. Jag vågar inte chansa en gång till. När jag fått rippling flera gånger även med bakomplacering och implantat som skulle minska risken så känner jag att jag vill inte försöka igen.

Jag tycker ju också det känns rätt motsägelsefullt att Peter enligt andra trådar sagt att han visst lägger framför, men av alla tjejer jag mött här under åren så har aldrig någon lagt framför hos Peter och ingen har någonsin kunnat visa någon person som dom känner som har framför. Så skulle jag lägga framför, så skulle jag aldrig låta Peter göra det, jag har ju inga belägg för att han faktiskt kan det, mer än hans ord. Och hans ord har blivit tunnare med åren för mig.

 

 

 

Tack, allt varmt stöd jag får här inne känns verkligen bra. Kramar