Marina
Kvinna ·
11 dec, 2011
Jag tar ut implantaten och transplanterar fett...
BröstförstoringJag har, som flera av er vet, haft en lång rad komplikationer och aldrig fått de skidbackebröst med naturligt utseende jag strävat efter.
Nu orkar jag faktiskt inte trassla med fler olika implantat, då alla komplikationer jag haft (utom möjligen den första infektionen, då en stor del av min egen vävnad dog, men förmodligen även den) på något sätt varit relaterade till just implantaten.
Utan implantat hade jag varken haft muskelpåverkan, dubbelkonturer, rippling eller synliga kanter och synliga veck på kapseln (Se gärna menyn Av Intresse, där det finns beskrivningar av olika komplikationer).
Ganska mycket av de senaste turerna kring mina bröst finns beskrivet i denna tråd, men jag tänkte starta en ny, då den blivit lång, och eftersom jag nu inleder ett nytt kapitel.
Efter att ha försökt med framflytt, som förvisso hjälpte till ganska stor del mot MFD (muscle flex deformity), men inte tog bort muskelpåverkan helt, och istället - kanske delvis pga av större implantat i försök att få en bättre form - står jag inför valet att antingen injicera fett ovanpå implantaten för att försöka dölja ripplingen, eller ta ut dem och bara injicera fett.
För mig har tsorleken inte varit det primära. Min historia började med att jag sökte en kirurg för att göra ett lyft, men blev rekommenderad att lägga in små implantat istället för att slippa ärr på bröstet. Då jag hade haft en egen d/e-kupa och hade åtminstone en c-kupa, lockades jag av tanken på att slippa ärren, och tyckte att det ju ändå inte skulle bli mer än jag hade haft, så visst! Jag fick en infektion, vävnad dog och i operation två, då implantaten togs ut, hade jag bara en a/liten b-kupa kvar, och att gå från e till a på ett par år var mer än jag pallade med, så sen fanns liksom inte alternativet att nöja mig med lyftet.
Men efter en 15 år lång följetong av komplikationer, med ett sex år långt avbrott då jag trodde att inget mer fanns att göra, tills för ett par år sen, finns nu möjligheten att ersätta åtminstone lite av implantatens volym med fett, och nu åker de faktiskt ut. Mina bröst är idag inte mina vänner, utan känns mer som aliens - och ibland tycker jag mest synd om dem, för allt de varit med om.
Jag skulle aldrig ha betalat för en fettsugning i vanliga fall, har inte så mycket fett att jag tycker det är värt det, för även om jag inte är nån liten tjej har jag ganska mycket muskler och är helt enkelt lite "bred" av naturen. (Jag hade jobbat mig ner ett par kg inför konsultationen, och då sa kirurgen att jag gärna fick lägga på mig lite, så han hade att ta av!! - så slutdietat för tillfället...) Framför allt har jag inga ridbyxlår eller någon enskild depå jag gärna skulle ta bort - det ligger lite här och där, men lår och höft, samt innerknä, är väl de bästa depåerna.
Men man tar ju helst fettet på så få ställen per gång som möjligt för att minimera jobb och läkning, så jag bad dem börja vid knäna och gå uppåt då - av följande skäl:
-att man sen ska ha kompressionsplagg på i ett par månader, och jag har hellre långa tights i januari än i april.
-att det ser mer normalt ut att ha fett runt lår och höft än att vara slimmad där efter en fettsugning, och ha kvar runt knäna.
De tar ju bara det som behövs för transplantationen, så det blir inte så himla mycket. 250 cc per ben liksom.
Får väl se om jag ändrar mig precis vid operation, om vi diskuterar läget då.
Jag är tyvärr inte så ung längre (39 år) och kan därför inte räkna med så mycket elasticitet i huden, men jag hoppas att den ska dra ihop sig någotsånär ändå. Man gör ogärna ett lyft i samband med fettinjektioner, då man behöver så frisk och opåverkad vävnad som möjligt för att det injicerade fettet ska kunna genomväxas av kärl så fort som möjligt, vilket är nödvändigt för att förse det med syre och näring så det överlever.
Jag biter nu ihop, och inser att jag förmodligen kommer att ha riktigt trista hängbröst med 490cc implantat mindre och ca 125 cc fett mer efter den första operationen (20 dec i år, 2011). Jag får desutom inte ens använda BH på två veckor då inget får trycka emot för att fettet ska få bästa möjliga förutsättningar att fästa.
Sen kan man upprepa proceduren tre månader senare och fylla på lika mycket till. Eller, egentligen ska Per Windh, min kirurg på ArtClinic i Göteborg, injicera det dubbla, men man räknar med ett sk "take" på 50%.
Med lite tur, kan omgång två få ett bättre take, men det vågar han förstås inte lova, utan det får isåfall bli bonus.
Så, jag får i slutändan, efter ingrepp nr två i mars/april, kanske 250 cc fett istället för mina 490 cc implantat. Plus egen vävnad på ca 200 cc, varav det mesta sitter upptil, då mitt bröstveck sänkts i omgångar, genom alla operationer. Om man nu kan jämställa de olika typerna av volym, vilket egentligen är svårt, så får jag 450 cc istället för 690. Men jag har ju haft 225 cc implantat utan att känna mig för platt - de vara bara fula och fulla av komplikationer.
Drar huden inte ihop sig, kommer jag att behöva göra ett lyft, tidigast i sommar, för att det ska gå tre månader mellan ingreppen. Så jag kommer nog att ha hyfsat hängiga bröst i sommar.😕
Men vet ni, det känns ändå rätt! Jag har aldrig tyckt om känslan av implantaten, och kan jag få egen vävnad, som ser okej ut, gör det mig inget om jag går från en f-kupa till en c/d. Bara den nu blir någorlunda fin, i slutändan!
Och jag korsar alla fingrar och tår, och önskar av tomten att jag får tillbaka något av min känsel, då nerver åtminstone teoretiskt borde ha lättare att växa igenom fett än implantat. Jag har kanske 10% kvar av ursprunglig känsel, absolut ingen erogen upplevelse utom den "psykiska", och det gör bara ont när nån rör mina bröstvårtor.
Så, nu ger jag mig iväg på vad som förhoppningsvis blir den sista resan. Håll tummarna för mig!
Bild från jan 2014 uppladdad efter fyra transplanter plus ett antal lyft för att få det jämnt.
Sortera efter
Marina
Kvinna ·
06 feb, 2012
Linda78
Kvinna ·
07 feb, 2012
Jag förstår dig Marina. Jag hade nog gjort likadant. Jaså du fick också det ? Inte kul alls. Vad vi plågar våra kroppar :(. Hoppas det går bra för dig och att du får ett resultat som du kan vara nöjd med.
Styrke kramar !
Marina
Kvinna ·
09 feb, 2012
Tack, behöver dem!!
Marina
Kvinna ·
06 apr, 2012
Nu var det fyra dagar sen jag opades. De fick ut ca 1300 ml, varav 500 cc gick att injicera i brösten. Kvar att gå ner i vikt ca 5 kg alltså...
Hoppas det blir några bröst kvar efter det. Formen undertill ser suspekt ut, jag tror han kommer att få gå in och lossa på ärrvävnad, för jag har en typiskt dubbelkontur, ca där vecket satt efter förra transplantationen - men det kan ju hända lite ännu, det är fortfarande svullet och blågrönt på sina håll. I övrigt ser formen ganska lovande ut, och om ingen volym försvinner (eller nästan ingen) kanske jag kan vara nöjd med storleken - men jag tar inte ut nåt i förskott.
Men jag är otroligt sur över att jag utan att bli informerad fick antibiotika intravenöst, utöver de recept jag fick (men avstod från att hämta ut) på mer antibiotika och på svampmedicin - en sort som inte funkat på mig förr (min kirurg vet mycket väl att jag för en kamp mot svampinfektioner, och då är antibiotika rena döden, vilket gör att jag vägrar med en dåres envishet att ta det). Jag hade dagen före op upplyst om att jag var lite förkyld och fått klartecken ändå, men ingen flagga om att jag skulle få antibiotika - då hade jag ev skjutit på op, och om inte, hade jag i vart fall förberett krig mot svampen med laktobaciller vaginalt etc. Nu fick jag istället svampkänningar efter tre dagar och kollade då själv i de foton jag tagit av min egen journal när jag vaknade, ifall nåt preparat jag fått intravenöst var antibiotika - och mycket riktigt!
Dessutom har jag fått en gördel med för korta ben, (låren svullnade bedrövligt nedanför benslutet) så nu sitter jag med både den OCH mina gamla förhatliga leggings, som jag dock klippt av midjelinningen och benmuddarna på, då de stryptes - men ihop med en svampinfektion kan ni ju ana nivån av komfort.
Ska på återbesök på tisdag, men det är väl hos en sköterska. Får se om jag kan få byta då - eller om nån har en gördel med långa ben till salu, efteryser en sån här. Vore skönt att ha en att byta med, men de är ju så jäkla dyra...
JossanN
Kvinna ·
07 apr, 2012
Du är så jäkla stark Marina! Jag håller alla tummar och tår för att du får behålla allt som de sprutade in, att ärrvävnaden löser upp sig själv... och att du blir frisk så snart som möjligt!
Kram
Crazy Cupcake
Kvinna ·
07 apr, 2012
Vilken resa!! Säger som andra, du är stark!!!
Antibiotika är inte alltid så bra nej, har själv problem med svamp vid såna kurer. Dessutom fick jag efter min op en riktigt otäck bakterieinfektion i tarmarna som gjorde att jag hamnade på sjukhus i en vecka pga antibiotikan. :(
DOCK så var det "tur" för i samma veva upptäckte dom en blodpropp i lungan när de röntgade tarmen. Så det kunde gått riktigt illa. Men aldrig mer antibiotika i förebyggande syfte för min del. Tagit mig en månad att bli så pass pigg så jag orkar vara vaken en hel dag iaf.
Jag hoppas att din resa snart är slut och att resultatet blir bra!
Håller alla tummar jag kommer åt för dig.
Kram
Inanna
Kvinna ·
07 apr, 2012
Hoppas du mår bättre snart! Ser fram mot att få se bilder på ett strålande resultat om ett tag!
MissM
Kvinna ·
07 apr, 2012
Vad bra att de fick ut lite mera fett denna gång. För visst var det mindre sist? Hoppas att det snart blir bra!
Hade du sagt till att du inte ville ha antibiotika? För det är nog brukligt att alla får en dos under operationen.
n2n
Man ·
07 apr, 2012
Hej Marina!
Har nu läst igenom din resa och kan bara konstatera att livet är ett lotteri där vissa blir förlorare hur man än gör...
Hoppas verkligen, verkligen du nu ska uppnå ett acceptabelt resultat. Ser verkligen fram emot att läsa raderna "lyckad operation, jag känner mig lycklig" i denna tråd!!
Kramis från mig!
/Matilda
Marina
Kvinna ·
07 apr, 2012
Tack alla!!
Stark och stark - det känns inte som om jag har nåt val; vad vore alternativet liksom... Men er uppmuntran gör mig varm, och jag hoppas min resa kan vara till nytta för nån på nåt sätt.
Jag hade inte sagt till den HÄR gången att jag inte ville ha antibiotika, då jag försäkrat mig inför förra identiska op'en att det inte var brukligt att ge det alls vid den typen av op... Men min kirurg är ytterst medveten om min motvilja, jag har påmint och kommenterat vid säkert fem tillfällen.
Marina
Kvinna ·
12 apr, 2012
Tog stygnen i förrgår, dvs de små stygn jag bett Per att sätta vid kanylhålen efter fettsugningen - de blev lite väl synliga sist tyckte jag, men nu har han sytt överallt, och det kan nog bli fint. men attans vad tejpen kliar, jag får blåsor och skav, så jag krafsar loss hörn och bitar allteftersom - ska snart gå över till Mepiform.
Sköterskan Frida var gullig som vanligt, och Per som såg bilderna efteråt var nöjd med hur det såg ut att ta. Vi kom fram till att jag ska ha is i magen till sdte gått två veckor, sen kan jag försiktigt ha ett bröstband för att försöka pressa ut/bort det gamla brsötvecket. Men ju mer jag tittar på det, desto mer funderar jag på om det verkligen kan ge önskat resultat, för det sitter högt upp och det är mycket mjuk vävnad framför/utanför som jag är rädd ger med sig snabbare, innan vecket gör det. Jag skulle vilja tejpa upp brösten istället, så att fettet blir hängande i underpolen, men slätt - jag ska prata mer med per om detta, innan jag gör någopndera, känner jag.
I nuläget är det viktigaste att så mycket fett som möjligt blir kvar. Än så länge skulle jag faktiskt kunna nöja mig med den volym som är kvar, men jag undrar hur det blir när jag gått ner fem kg igen och svullnaden är helt borta... Men om jag kan ha kvar en vettig volym och inte får fin form, är kanske ett litet lyft sista åtgärden, och då borde det ju rätta till sig även med vecket.
Men just nu tar jag en sak i taget...
Nån gördel med längre ben hade de inte i sitt sortiment på Art Clinic, så det kunde jag inte få - så just nu är mina "ben" i tvätten och jag sitter med den kortbenta gördeln och ser ut som ett månlandskap. Frida tyckte iaf att det var en bra idé att komplettera gördeln med kompressionsbyxorna som jag gjorde - men det är för jäkla obekvämt...
MissM
Kvinna ·
13 apr, 2012
Stackars dig! Jag är imponerad av att du orkar!
LadySS
Kvinna ·
21 apr, 2012
Wow Marina, jag hoppas verkligen du blir nöjd. Det förkänar du verkligen! Det är så bra att vi för följa dig i ditt krig så att man får en större bild om hur det kan se ut när det går fel, stort tack för att du delar med dig.
Själv har jag haft 2 operationer med Örjan bokade, men avbokat varje gång. Jag är lite orolig för att han kanske är fel kirurg också, han är snål med korrigeringar och är så anti framför och släta - som känns som det enda rätta för mig. Kikar runt lite för att hita en Sthlm som korigerar vd fel. Jag önskar så innerligt större bröst men önskar det fanns en naturlig väg, är så nojig över alla komplikationer med silikon. Jag har funderat på fettransplantation, men jag är ganska smal jag med. Jag är PT och tränar 5-6 ggr i veckan plus instruktioner och klasser. Jag har väldigt svårt för att gå upp i vikt. Men tror jag har lite att ta av på lår och rumpa, min mage kan inte blli större även om jag försöker. Ständigt helt platt... Men jag är ilte orolig för de celluliter som ja redan nu kämpar med, har hört att de kan bli värre vid en fettsuging. Hur känner du det? Har du hunnit reflektera över det? Förstår att det inte är ditt största beykmmer... Såg din video när du anv kopporna också, undrar på att beställa. Har dom funkat bra för dig? Blev det bättre eller underåller dem bara?
Tack för att du delar med dig
Ccarolinee
Kvinna ·
21 apr, 2012
Hej Marina, vilket elende du fått gå och går igenom.. Hoppas verkligen att allt löser sig till slt och att du får ett önskvärt resultat!
Men snälla, kan du inte lägga ut lite bilder?
Piggelin
Kvinna ·
22 apr, 2012
Marina, du är en riktig kämpe och jag håller verkligen tummarna för att du denna gång får ett fint resultat! Du är verkligen värd det efter alla turer du fått genomlida.
Tack för att du orkar driva POF och samtidigt orkar dela med dig av dina erfarenheter.
Stor kram och ta väl hand om dig!
Mamma
Kvinna ·
22 apr, 2012
Hej Marina! Det är beundransvärt att du orkar kämpa!
Jag känner allt mer och mer att en bröstförstoring kanske inte är en bra lösning..
Att få information om hur illa det kan gå om man ha otur, gör att man värderar det lilla man har lite högre helt enkelt.
Är jag verkligen beredd att under resten av mitt liv underhålla mina bröst med div. nya op för att byta implantat mm!?
Jag kan inte säga som en del -att när jag blir äldre behöver jag inte ha dom kvar..
Jag vet så pass mycket om mig själv att som kvinna vill man alltid känna sig vacker oavsett ålder!
Gör man en op så har man suttit bollen i rullning..
Tack för att du delar med dig!
Jag hoppas och vill verkligen tro att det löser sig för dig till slut! Jag önskar dig allt gtt av hela mitt hjärta då allt du gått igenom är fruktansvärt!
Jagläser gärna mer om det här med att transp. fett..
Kram
Marina
Kvinna ·
22 apr, 2012
Vad gulliga ni är, tack för ert stöd! det värmer.
Jag drar mig för att dela med mig av bilder, då det ibland dyker upp en och anna "detektiv" som gör det till en grej att försöka hänga ut mig med identitet. Kanske när jag är "färdig", men i nuläget orkar jag inte riktigt med det. Men jag ska försöka uppdatera och svara på det senaste här:
Det var inte ett dugg svårt att gå upp i vikt, 5-6 kg kom som ingenting, det var bara att mumsa godis, grädde med bär, glass och annat gott... Det kommer däremot att bli tufft att bli av med dem. Efter fettsugning har jag inte kunnat/velat koppa mig, eftersom det utsätter vävnaderna för en belsastning man inte önskar när de precis har lossats från underlaget och är vätskesvullna. Jag har däremot på kirurgens inrådan varit ganska flitig med en vibrerande massageapparat (finns det inget ord för det som låter mindre som en sexleksak??)
Jag har definitivt mer celluliter nu efter två fettsugningar än före den första, men å andra sidan väger jag ju 4-5 kg mer (de fick ut ett drygt och injicerade 500 cc i brösten, av vilka en del är kvar), så det är inite riktigt att jämföra äpplen med äpplen. De har ju inte fettsugit framsidan av låren, men där har jag nu också fluff och celluliter, vilket jag inte haft förr, så en del tyder ju på att det är lika mycket viktens fel. Samt givetvis det faktum att jag knappt tränat på ett halvår. Fortfarande tror jag dock att det är en del vätskesvullnad kvar på bak/insidan, det är tre veckor sen imorgon. Och magen är värst, jag hade ganska fin mage i december, bara lite rynk som jag inte var helt nöjd med, men nu! Magen ser ut som en deg och naveln är ett lodrätt streck.😢Men den är i vart fall inte lika stor som innan. Hoppas innerligt att den drar ihop sig. Ska gå på nån bra peeling och nån NBE Nannic 500 framöver, så får vi se om det blir bättre.
Jag är alltså i usel form och känner mig rätt oattraktiv, och brösten har fortfarande en ojämn form och DB efter det gamla bröstvecket, men vi får se hur det utvecklas nu när jag får ha BH sen en vecka. Det borde ju hjälpa till med att forma dem - i vart fall kan de inte längre vika sig över det gamla vecket, och jag tycker att det slätas ut en liten aning nu, men frågan är om det räcker. Jag frågade min kirurg (Per Windh) om jag kan koppa försiktigt just över den sega ärrvävnaden, men han var lite nervös för den saken eftersom koppning av kraftigare sort kan sätta fart på fettförbränning, så jag får väl ta med mig min nyinköpta pyttekoppa på återbesök 11 maj, och demonstrera hur jag hade tänkt mig. Den kan ju suga tag i vävnaden precis under sig och draoch det borde kunna mjuka upp det som är för stramt för att ge efter. Terapeuten jag köpte den av trodde inte det skulle orsaka nån "fettsmälta", men hon sa ju i samma andetag att hon inte hade nån erfarenhet av transplanterat fett. Så jag tänkte att det väl får fästa ordentligt först, så kan man ge sig på ärret sen, framför allt om det blir aktuellt att upprepa transplantationen, för då vill jag inte ha nån seg ärrvävnad inuti som sabbar formen.
De hänger lite, men det är inte vecket undertill som stör mig utan att bröstvårtan hamnar längre ner än jag vill och att det inte blivit nån skidbacke. Dessutom börjar svullnaden gå ner, det är bara ett sista grönt blåmärke kvar nu, på höger bröst, mellan armhålan och bröstvårten, men nu får de inte gärna bli mindre, känner jag - och då har jag ändå några kilo kvar att bli av med. Och om jag slutar med Pueraria mirifica, kan det ju i värsta fall göra att någon volym försvinner, det vet jag inte, men jag tror absolut den har hjälpt till att få det transplanterade fettet att fästa. Per är jättenöjd med hur det har "tagit".
Jag frågade Per om det går att göra om proceduren igen, och ja, upp till totalt fyra ggr kan man upprepa transplantationerna, men jag får väl se. Kanske jag nöjer mig med ett lyft om formen blir trist men volymen bara är lite mindre än jag önskat. Det finns ju en gräns för vad det får kosta också, även om de givit mig bra priser som "upprepningskund"...
Jag vill ju gärna få leva ett normalt liv snart också, utan kompressionsplagg att dölja, få sova i bara ett mjukt nattlinne, utan träningsrestriktioner och dåligt flås/klena armar och början till dubbelhaka! I sommar ska jag i vart fall inte göra nån operation
LadySS
Kvinna ·
24 apr, 2012
Du har fått stå ut med så mkt, tack för att du också orkar svara på allas våra frågor.
Jag är såå velig över bröstoperation, tranplantation eller att bara vara nöjd. Jag har lagt upp före-bilder på min sida innan 2:a bokade op (1:a avbokade jag) Många sa att jag hade fint utgångsläge och att det skulle bli jätte fint. Man lever bara en gång och då ska man göra allt man vill osv... Jag avbokade den med. Jag tycker inte mina är fula som dem är idag, jag vantrivs inte med dom. Men... Tankarna om större bröst finns där JÄMT! Jag tittar alltid på andra kvinnor med större byst och jämrar mig, vad fina dom är -kvinnliga. Jag vill också... Det går inte en dag då jag inte tittar ner på mina små myggbett och undrar hur fina dom skulle kunna vara med lite mer fyllnad. Ska jag känna så resten av livet? Fasen, jag vet inte? Skulle väl ångra ihjäl mig om jag la pengar på en op och sen inte blir nöjd, speciellt eftersom jag inte hatade mina egna till att börja med. Hade jag verkligen avskytt dom hade en chansning vart värd, men nu vet jag inte.
Ledsen för att jag råkade få ut allt detta på din tråd, följer den/dig med spänning och önskar dig all lycka och att det blir bra nu. Kämpa på! :-)
via_dolorosa
Kvinna ·
24 apr, 2012
Jag vill tacka dig ännu en gång för dina välformulerade inlägg, det är väldigt intressant att följa din resa. Jag hoppas du ska få önskat resultat. Jag önskar dig lycka till i din kamp. Hur mycket har du transplanterat totalt? Hur mycket uppskattar du idag finns kvar? Jag hoppas även du en dag väljer att lägga ut bilder också, det hade varit väldgt intressant o se hur det utvecklas och sådan. Uppler du massan som normal bröstvävnad eller är den lösare?
Marina
Kvinna ·
27 apr, 2012
Det är 354 cc per bröst totalt som är transplanterat. Något måste ju rimligen ha försvunnit, och det faktum att jag själv gått upp i vikt och ätit pueraria mirifica kan ju ha en viss inverkan, men jag tycker det mesta är kvar i alla fall, gissar på 275. Jag fyller en 75D från HM, (bäst på höger sida, för det bröstet är störst), men den mesta fyllnaden sitter på yttersidorna och det är lite tomt i klyftan och i det där diket undertill, vilket gör att de ser ganska små ut ändå, avklätt och fritt hängande.
LadySS - dina naturliga bröst kommer nog aldrig att börja hänga på ett fult sätt, med tanke på hur högt ansatta de är på bröstkorgen och hur fasta de är. Du har också en vacker form, och i förhållande till hur slank du är, är de inte små heller, så jag förstår om du tvekar. Jag tror tyvärr inte att du har nog med fett för att göra en transplantation, annars hade det väl varit ett bra alternativ för att få en diskret förstoring.
Du kanske vill läsa på om pueraria mirifica (finns några trådar på POF), en rot som innehåller ganska mycket växtöstrogener och som använts traditionellt i Thailand för bröstförstoring, nån kupstorlek. En halvårskur kostar några tusenlappar, så det är inte jättebilligt, och skulle det inte funka på dig, så ok, då har du testat nåt som i vart fall inte ger några bestående problem. (Det jag känner av när jag äter dem är riklig mens. Och den blir lite mindre pålitlig i datumen - vad viktigare är, jag hittade ingenting när jag googlade som tydde på att nån nånsin fått allvarliga problem).
Misslyckade operationer, macrolane och p-piller är säkert inte bättre för hälsan i alla fall.
Men det är ditt eget beslut givetvis, jag vill inte påverka dig, bara hjälpa till att ta fram lite alternativ.
Tack!
Usch vad trist - det fick jag när jag testade Melanotan! Så det låter jag bli, har en oöppnad kur jag aldrig kommer att röra.
Mmm, jag är beredd på att det kan bli en del biverkningar, typ riklig mens och ingen lust att dricka kaffe, men det var inget som inte gick över (åt en kur i ett halvår för 1-1,5 år sen) just för att kunna svara på hur det kändes. Jag tänker som så att kan man pilla i sig syntetiska hormoner (p-piller), så är väl inte naturliga värre... men det är mitt sätt att se det. Och nu bara måste det bli bra, jag tar alla små bäckar till hjälp...
Jag avskyr min kropp som den ser ut just nu, med bulldegsmage och knöliga mopsöron till bröst, men jag biter ihop och tänker att det ska bli bra till slut. Och jag ska göra allt jag rimligen kan bidra med själv. Så jag får väl ta om jag får nån biverkning...