Fråga kirurgen

Hej Smurfolina,

Tack för ditt utförliga mejl och bilder!

Efter graviditet är det inte ovanligt att naveln förändras i utseende. Det kan bero på flera faktorer, till exempel att bindväven i bukväggen har tänjts ut, att det finns en liten svaghet eller defekt i området kring naveln eller att huden har förlorat en del av sin elasticitet. Att naveln rör sig något vid hosta kan i tala för en påverkan på bukväggen, exempelvis ett litet navelbråck, men det går inte att avgöra säkert utan en klinisk undersökning.

Det är positivt att du inte upplever smärta eller andra tydliga besvär. Samtidigt är det helt rimligt att förändringen upplevs som estetiskt störande, och det är något jag ofta möter hos patienter efter graviditet.

Behandlingsalternativen beror helt på vad som ligger bakom förändringen. I vissa fall krävs ingen åtgärd alls, i andra kan ett mindre kirurgiskt ingrepp vara aktuellt för att återställa både funktion och utseende.

För att du ska få en korrekt och trygg bedömning av bukväggen och naveln i sin helhet behöver du undersökas av en kirurg under en konsultation. Då får du en genomgång i lugn och ro för vilket ingrepp som är möjligt och vad som känns rätt för dig.

Hej, och tack för att du delar din berättelse .

Det låter som att du har haft en både krävande och modig resa.

Utifrån det du beskriver är det tydligt att du har gjort flera ingrepp med både positiva och negativa resultat, och att du nu önskar förbättra den nedre delen av ansiktet.

Det du beskriver är ganska komplext eftersom:

• Det rör sig om revision efter tidigare kirurgi.

• Det finns asymmetrier samt förändringar i hudens elasticitet

• Du har redan genomgått fettransplantation, vilket kan påverka val av nästa steg

Din situation kräver en konsultation med en plastikkirurg med expertis inom ansikt/halslyft för att kunna göra en bedömning. Du skriver att du har redan hittat en kirurg du litar på .. En fördjupad konsultation med denna kirurg kring dina nuvarande bekymmer är nästa steg.

Hej Mika,

Tack för att du delar med dig av din viktiga och relevanta fråga kring huruvida en diagnos krävs för att en transkvinna ska kunna genomgå bröstförstoring inom den offentliga vården i Sverige.

Kort svar: ja, det krävs.

I Sverige betraktas könsbekräftande vård – inklusive bröstförstoring – som medicinsk behandling och inte som estetisk plastikkirurgi. För att få tillgång till denna vård inom det offentliga systemet krävs därför en fastställd diagnos av könsdysfori samt remiss. Detta kan jämföras med situationen för en cis-kvinna med medfödd bröstavsaknad (amasti), där även hon behöver remiss och medicinsk indikation för att kunna beviljas bröstförstoring inom offentlig vård.

Mina specifika rekommendationer till dig

Det du använder i dagsläget (testosteronblockerare) kan ge vissa förändringar, men effekten är ofta begränsad utan samtidig östrogenbehandling. Eftersom du redan har påbörjat hormonblockad och upplever förändringar rekommenderar jag att du fortsätter hormonell behandling i nära samråd med din behandlande läkare. Om du ännu inte har påbörjat östrogenbehandling (t.ex. via HRT hos endokrinolog) kan detta vara ett naturligt nästa steg.

Bröstutveckling med enbart hormonell behandling tar ofta 1–3 år, och även då kan slutresultatet vara begränsat i förhållande till förväntningar. Många transkvinnor upplever att hormonell behandling inte ger tillräcklig volym eller form, särskilt om målet är tydligt synliga bröst.

Om du överväger kirurgi

Det finns i huvudsak två möjliga vägar:

1. Följa processen inom offentligt vård – om du önskar bröstkirurgi via remiss och utan egen kostnad, men är beredd på väntetider.

2. Undersöka privata alternativ – om du inte vill vänta eller om remiss ännu inte har beviljats.

Viktigt att tänka på:

Kirurgi kan ge ett snabbt och tydligt resultat, men innebär alltid medicinska risker. Därför är det avgörande att ingreppet utförs av en legitimerad plastikkirurg med dokumenterad kompetens och särskild erfarenhet inom könsbekräftande kirurgi. Valet av kirurg påverkar inte bara det estetiska utfallet, utan även säkerheten, återhämtningen och det långsiktiga resultatet

Hoppas detta ger dig klarhet och stöd i dina fortsatta beslut.

Tidigare trådlyft i käklinjen kan påverka negativt resultatet av ett ansiktslyft eller halslyft , men utgör inte ett definitivt hinder för kirurgi.

Trådarna som används vid trådlyft kan skapa ärrvävnad och förändra vävnadsstrukturen, vilket i vissa fall kan försvåra dissektionen för kirurgen och öka risken för asymmetri.

Det är därför viktigt att du informerar din kirurg om alla dina tidigare behandlingar i ansiktet (ink. fillers) , så att ingreppet kan planeras på ett säkert och effektivt sätt med hänsyn till de förändringar som kan ha uppstått i vävnaden.

Hej,

Efter en omfattande ansiktskirurgi, såsom ansiktslyft i kombination med övre och nedre ögonlocksplastik, är det viktigt att komma ihåg att det slutliga resultatet påverkas av flera faktorer. Dessa inkluderar bland annat utgångsläget, vävnadskvalitet, individuell läkning samt de kirurgiska tekniker som använts.

Upplevelsen av kvarstående slapphet eller estetiska avvikelser, liksom ärrens utseende, kan variera mellan patienter. För att kunna bedöma huruvida resultatet ligger inom ramen för ett förväntat slutresultat – eller om det finns möjlighet till ytterligare förbättring – krävs en klinisk undersökning av vävnaden.
För en rättvis och korrekt bedömning av operationsresultatet är det dessutom nödvändigt att ta del av före-bilder, då resultatet alltid måste värderas i relation till patientens ursprungliga utseende och de anatomiska förutsättningar som förelåg före ingreppet.

Jag rekommenderar därför att du i första hand tar upp ditt missnöje och dina förväntningar med den kirurg som utförde operationen. Operatören har bäst kännedom om ingreppets omfattning, den intraoperativa situationen och de förutsättningar som förelåg. Vid ett återbesök kan man tillsammans diskutera resultatet, eventuella begränsningar samt de förutsättningar för korrigerande åtgärder.

När det gäller ärr kan olika former av ärrkorrigering övervägas. Exempel på sådana åtgärder kan vara behandling med silikon (gel eller plattor), kortisoninjektioner vid hypertrofiska eller förtjockade ärr, eller kirurgisk ärrrevision med excision av ärrvävnad och ny suturering. Val av metod avgörs alltid efter klinisk bedömning.

Om kvarstående slapphet i kind- eller halsområdet upplevs kan man, efter individuell undersökning, även diskutera möjligheten till ytterligare uppstramning. Detta kan i vissa fall innebära en mer riktad kirurgisk korrigering av mjukdelar i kinder och/eller hals, exempelvis genom justering av underliggande vävnadsstrukturer, snarare än en fullständig ny ansiktslyftning. Även här är förutsättningarna starkt beroende av vävnadens kvalitet och
tidigare ingrepp.