Johan Thorfinn

Hej!

Hur snart man kan sova på mage beror framför allt på hur läkningen går och hur öm man fortfarande är, jag brukar rekommendera mina patienter att vänta ungefär 4–6 veckor innan man sover på mage igen efter en bröstreduktion.

Under de första 1-2 veckorna brukar jag rekommendera att man sova på rygg, ibland med överkroppen något höjd, för att minska tryck mot brösten och ge vävnaden bättre ro att läka. Därefter kan många successivt börja ligga mer på sidan om det känns bekvämt, medan magläge ofta får vänta tills svullnaden gått ned, såren är läkta och området inte längre är ömt.

Det finns dock ingen exakt tid som passar alla. Det man brukar utgå från är hur läkningen ser ut i praktiken, om det finns kvarvarande svullnad eller spänning, och vilka råd den opererande kliniken har gett. Om operationen varit mer omfattande eller om läkningen tagit längre tid kan det behöva dröja längre än så.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej, tack för att du delar med dig så öppet. Det du beskriver är en mycket komplex situation, både kirurgiskt och personligt, och det är fullt förståeligt att du känner dig uppgiven när du har gått igenom flera operationer utan att komma närmare det resultat du hoppats på.

Utifrån det du berättar låter det inte som en fråga där man generellt kan säga att “ingenting mer går att göra”, men det går heller inte att säga på distans exakt vilken åtgärd som är bäst eller i vilken ordning den bör göras. För att kunna lägga en rimlig plan krävs en individuell bedömning där man undersöker flera saker samtidigt: implantatens läge, eventuell kapselproblematik, hur mycket egen bröstvävnad som faktiskt finns kvar, hudens kvalitet, ärrbildning, vävnadens rörlighet och om deformiteten främst beror på volymbrist, stram bindväv, veckbildning i implantatfickan eller en kombination av dessa faktorer.

I princip finns det flera tänkbara vägar vid den här typen av revisionsfall. En möjlighet kan vara explantation, om implantaten i sig bidrar till problemet eller om du själv inte längre önskar ha implantat. En annan möjlighet kan vara att behålla eller byta implantat i kombination med korrigering av fickan och kompletterande fettransplantation. I vissa fall kan även ett nytt lyft eller annan omformning av den egna vävnaden vara en del av lösningen.

Fettransplantation kan ibland vara särskilt värdefull när det finns en tydlig lokal volymbrist, men resultatet beror mycket på vävnadens kvalitet, ärrbildning och hur mycket fett som går att transplantera på ett säkert och hållbart sätt.

Vilken ordning som är bäst går inte att säga generellt. Hos vissa patienter kan det vara mest logiskt att först ta ställning till implantaten, alltså om de ska tas bort, bytas eller behållas, och därefter i ett senare steg göra volym- och formkorrigering med fett. I andra fall kan en kombinerad operation vara möjlig. Ofta blir det dock säkrare och mer förutsägbart att dela upp revisionen i steg, särskilt när vävnaden redan är opererad flera gånger.

Det är också viktigt att ha realistiska mål. I en sådan här situation är målet ofta förbättring och bättre symmetri, snarare än perfektion. Utgångsläget efter tidigare kirurgi, mängden kvarvarande vävnad och hudens kvalitet är ofta helt avgörande för hur nära man kan komma önskat resultat. Det är både viktigt att kirurgen är noggrann och att man som patient följer eftervårdsinstruktioner, och det verkar du ju ha en bra plan för. Sen måste man förstå att det också finns faktorer som har betydelse för resultatet som varken kirurgen eller patienten kan påverka. Och det är just detta som gör att det tyvärr sällan helt och hållet går att förutsäga ett visst resultat.

På den här plattformen går det inte att rekommendera en enskild kirurg. Det man kan göra som patient är att gå på ett par olika konsultationer och få olika kirurgers bedömning samt planering. Ta med dig så mycket dokumentation som du har från tidigare operationer (journalkopior) och information om implantat för att underlätta bedömningen. Sen får man själv välja vem man känner sig mest trygg med. Det finns sällan bara en lösning som är den enda "rätta".

Jag förstår att det hade varit enklast att få en färdig och skräddarsydd planering, men det just det här som är svårigheten i komplexa fall.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!
Det går ibland att förbättra ojämnheter efter en tidigare fettsugning, men det kräver nästan alltid en individuell bedömning innan man kan säga vilken metod som är mest lämplig. Det man brukar behöva värdera är om det rör sig om en verklig volymbrist, en ärrbildning, kvarvarande fett på angränsande områden, eller en kombination av dessa faktorer.

I vissa fall kan en ojämnhet fyllas ut med fettransplantation, och i andra fall kan en begränsad ny fettsugning eller friläggning av stram ärrvävnad vara mer relevant. Ofta behöver man också ta hänsyn till hudens kvalitet, elasticitet och hur vävnaden läkt efter det första ingreppet. Just utgångsläget och hudkvaliteten är många gånger avgörande för hur mycket man realistiskt kan förbättra.

Det är också rimligt att inför en sådan bedömning söka någon som har erfarenhet av sekundärkirurgi, alltså korrigeringar efter tidigare fettsugning. På den här plattformen går det inte att rekommendera en enskild kirurg. :)

Men som patient kan man kontrollera om kirurgen/kliniken har tillgång till flera olika tekniker utöver själva fettsugningsutrustningen, exempelvis fettransplantation och olika teknologier för vävnadsuppstramning, eftersom planeringen då kan anpassas bättre till det enskilda fallet. Samtidigt finns det ingen metod som är rätt för alla, och därför är undersökningen vid en konsultation avgörande. Om du vill läsa på mer om enskilda teknologier så är exempel på dessa Vaser, IgniteRF (Quantum) och Renuvion.

Man behöver också ha realistiska mål. Efter en tidigare operation går det ofta att förbättra en asymmetri, men inte alltid att göra området helt perfekt.

Det mest relevanta är att gå på konsultation hos en plastikkirurg med dokumenterad erfarenhet av revisionskirurgi efter fettsugning, så att man kan bedöma vad som är tekniskt möjligt i just ditt fall. Om det är ett komplext problem så kan det vara bra att gå till mer än en plastikkirurg för att få en uppfattning om både behandlingsplan och priser.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!
Det här är en fråga där det sällan går att ge ett exakt generellt svar, eftersom det beror på hur kapseln ser ut, vilka besvär man har, hur implantaten ligger och vad man samtidigt vill uppnå med formen efter uttaget.

Det finns olika åsikter om detta hos olika kirurger. Min åsikt är att principen är vanligtvis att sjuklig kapselvävnad bör tas bort i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller framför allt om kapseln är tydligt förtjockad och stram, det vill säga kapselkontraktur, och alltid om det finns misstanke om förändringar i kapselvävnaden.

En kapsel som ser normal ut behöver däremot inte alltid tas bort i sin helhet eftersom det kan vara tekniskt svårt och ökar risken för komplikationer eller att kringliggande vävnad (muskel/bröstvävnad) skadas. Därför kan man få olika råd, och det är en förklaring till att man upplever att rekommendationerna skiljer sig mellan olika länder och mellan olika kirurger.

Om man har nytillkomna besvär som svullnad, vätska, knölar, smärta eller tydlig förändring av bröstet ska detta utredas, särskilt om man har implantat med knottrig eller texturerad yta. Om det finns vätska kring implantatet bör den analyseras så att man inte missar cellförändringar.

Detsamma gäller generellt för alla kvinnor, oavsett implantat eller inte: nytillkomna förändringar i bröstet som inte går tillbaka bör undersökas. För att undersöka implantaten kan man vända sig till en plastikkirurg som har tillgång till ultraljud. Detta blir vanligare och vanligare på privata kliniker. För att undersöka andra förändringar i bröstvävnaden så kan man vända sig till Bröstmottagningen på närmaste sjukhus. Om man inte vet hur man ska få tag på den så ska man kontakta sin vårdcentral som antingen kan skriva remiss eller hänvisa vidare, alternativt 1177..

När det gäller form, hudöverskott, bröstens läge, vårtgårdar, ärr och om man samtidigt behöver ett lyft eller någon åtgärd för muskeln, får det bedömas individuellt. Efter mycket stora implantat krävs ofta en noggrann planering, särskilt om brösten sitter lågt och om det finns tidigare komplikationer som nekros. I många fall kan man förbättra placering och kontur med ett samtidigt bröstlyft, men exakt hur mycket beror på vävnadens kvalitet och blodförsörjningen.

Det krävs därför en undersökning i samband med ett mottagningsbesök för att kunna besvara detaljerna i det individuella fallet. För att underlätta för kirurgen som du träffar, ta med dig all dokumentation om implantaten och gärna även journalkopior från dina tidigare operationer. Det är ofta värdefull information. Sen är det viktigt att man som patient har realistiska förväntningar på vad man kan uppnå med en ny operation. När vävnaden är påverkad efter flera tidigare operationer och stora implantat så är det ofta svårt att helt och hållet "måttbeställa" resultatet.

Det man brukar rekommendera är därför en undersökning där man tar ställning till både säkerhet och form, snarare än att utgå från att all kapsel alltid ska bort eller alltid ska lämnas kvar.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!

Ja, det är klokt att berätta detta innan operationen.

Enstaka dubbelslag eller extraslag är vanligt och ofta ofarligt, men inför en planerad operation är det ändå viktigt att narkosläkare och opererande kirurg känner till sådana symtom. Vid den preoperativa bedömningen försöker man fånga upp tillstånd som kan ha betydelse under och efter narkos, och nytillkomna eller återkommande rytmkänningar är därför något man brukar nämna.

Det betyder inte att operationen måste ställas in. I många fall räcker det med att man lämnar informationen, men ibland kan man vilja komplettera med till exempel EKG eller annan medicinsk bedömning, särskilt om besvären har blivit vanligare eller om de kommer tillsammans med yrsel, andfåddhet, bröstsmärta eller svimningskänsla. Preoperativ bedömning syftar just till att upptäcka sådant som kan påverka säkerheten kring anestesi och kirurgi.

Det mest praktiska är därför att kontakta kliniken redan nu och beskriva hur det känns, hur ofta det händer och om du har några andra symtom eller känd hjärtsjukdom. De kan sedan avgöra om du behöver göra någon undersökning, komma på en kontroll eller om det på annat sätt påverkar din operationsplanering.

OBS: Om du däremot får tydlig hjärtklappning som inte går över, bröstsmärta, andfåddhet, yrsel eller svimning eller på annat sätt blir allmänpåverkad så ska det bedömas skyndsamt och då ska man söka akut sjukvård. Det gäller alla, oavsett om man ska genomgå en operation eller inte.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej! Det beror framför allt på vilken typ av bröstoperation det gäller och hur tungt arbetet faktiskt är. Att arbeta som sjuksköterska med förflyttningar i säng, stöd vid uppresning och andra moment där man använder armar, bröstmuskler och överkropp räknas i praktiken oftast som ett fysiskt krävande arbete.

Efter en bröstoperation brukar stillasittande eller lättare arbete ibland kunna fungera efter 1–3 veckor, men vid arbete som innebär lyft, drag, press och patientförflyttningar behöver man ofta vara mer försiktig. I många fall brukar man rekommendera att vänta ungefär en månad innan man återgår fullt till sådana moment, särskilt om operationen varit större eller om implantat lagts in under muskel, eller om det finns ömhet, svullnad eller stramhet kvar. Vecka 3 kan därför vara tidigt för full belastning.

Det man brukar bedöma är om man kan röra armarna obehindrat, om såren är läkta, om smärtan är låg utan behov av starkare smärtstillande och om belastning i bröstkorgen känns stabil. Om återgång sker vecka 3 är det ofta klokt att i så fall börja med lättare arbetsuppgifter och undvika själva förflyttningsmomenten den första tiden.

Det säkraste är att följa de postoperativa råd man fått av sin operatör, eftersom rekommendationerna kan skilja sig mellan olika ingrepp. Om man får ökande smärta, svullnad, rodnad eller en tydlig försämring vid belastning bör det kontrolleras innan man återgår till tyngre arbete.

Vänliga hälsningar,
Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping