Johan Thorfinn

Hej!

Så här resonerar jag med mina patienter:

Skillnaden utseendemässigt handlar framför allt om hur mycket fyllnad och projektion implantatet ger i förhållande till sin bas/bredd. Mentor Xtra är mer fylld än Mentor standard (ibland även benämnt som Mentor Classic), vilket ofta ger ett rundare och något mer markerat intryck i den övre polen, särskilt hos den som har lite egen bröstvävnad från början.

Högprofil finns inte bara på Xtra. Man kan även välja högprofil på Mentor standard. Det är alltså inte en egenskap som är unik för Xtra-serien.

Om man jämför högprofil med högprofil blir Xtra ofta något “bolligare” än standard, men skillnaden ska inte överdrivas. Hur bröstet faktiskt ser ut efter operation beror minst lika mycket på utgångsläget: bröstkorgens bredd, hudens elasticitet, mängden egen vävnad, om bröstet är stramt eller töjbart och vilken volym man väljer. Samma implantat kan därför se ganska olika ut på två olika personer.

Om man väljer Mentor Standard högprofil så får man enligt min mening ett något mjukare och mindre pushat intryck. Xtra högprofil kan vara aktuellt om man önskar mer fyllnad och mer markerad form, särskilt upptill.

Sen är det viktigt att tänka på att det kan vara svårt att exakt förutsäga resultatet oavsett vilket implantat man väljer. Alla resonemang om vilken skillnad det gör mellan det ena och det andra implantatet baserar sig på en teoretisk diskussion om hur det sannolikt blir efteråt.

Om man verkligen skulle vilja ta reda på vad skillnaden blir mellan Mentor Standard och Mentor Xtra på en viss patient så skulle man behöva lägga det ena implantatet på ena sida och det andra implantatet på andra sidan, eller hur? :) Men det är ju vad jag vet ingen som gör, och därför är det också svårt att i det enskilda fallet säga exakt hur det blir.

Det är mitt intryck att många patienter uppfattar att det är en snårig djungel med olika implantat när man ska fatta beslut inför en operation. Det finns inte bara olika profiler och olika produktserier inom samma märke (såsom Mentor Xtra och Mentor Standard), det finns ju även olika märken (t ex Mentor, Motiva, Polytech, Silimed, Eurosilicone etc). Som patient så kan man uppleva att man "drunknar" i alternativ, vilket kan vara frustrerande.

Kanske hade det varit enklare om man som patient hade haft någon annan (t ex plastikkirurgen) som bestämde helt och hållet, typ "det här ska du ha". Jag tycker dock att det är mer komplext än så. Som patient är det viktigt att ha en förståelse för att det sällan finns bara ett lämpligt alternativ. Olika implantat har olika egenskaper, och man måste utgå från dels de egna förutsättningarna och dels vad man vill landa i för resultat.

Som plastikkirurg ser jag som min roll att föreslå ett par olika alternativ som enligt min bedömning utifrån förutsättningarna och patientens önskemål kommer så nära som möjligt, och sedan är det också viktigt att man som patient är med och bestämmer.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej Arkitekten!
Dr Kjelsberg har redan gett ett bra och tydligt svar, men jag skulle vilja komplettera med ett par saker.

Det är positivt att du inte upplever några besvär av delade magmuskler. Samtidigt kan det ändå vara av värde att i samband med konsultationen göra ett ultraljud av bukväggen för att bedöma hur stor delningen faktiskt är. Även om man inte känner av någon svaghet kan en bred delning ibland ha betydelse för bukens form och kontur, och då kan en åtgärd av magmusklerna vara motiverad för att det bidrar till en bättre form.

Det är också viktigt att känna till att man endast vid en stor bukplastik brukar kunna komma åt att sy ihop magmusklerna ovan naveln. Vid en liten bukplastik behandlas området nedanför naveln, men man kommer inte åt samma korrigering högre upp på buken. Det kan bidra till att man efter en liten bukplastik fortfarande upplever en viss buktning ovan naveln, dels om det finns en muskel-delning där, dels eftersom huden och underhudsfettet ovan naveln inte sträcks upp på samma sätt som vid en stor bukplastik.

Fettsugning kring midjan kan ofta kombineras både med liten och stor bukplastik precis som Dr Kjelsberg har skrivit, men ibland behöver man också bedöma ryggslutet för att proportionerna ska bli harmoniska. Det handlar inte bara om att ta bort volym framifrån, utan om att skapa en balanserad helhet i övergången mellan buk, midja, höfter och nedre delen av ryggen.

Måste man göra fettsugning när man gör en bukplastik? Nej, det tycker jag inte. Men det är ett sätt att förhöja resultatet förutsatt att det finns vävnadsmässiga förutsättningar vilket i mitt tycke avgörs av två saker: dels hur man bedömer hudens förmåga att dra ihop sig efteråt. Den påverkas bland annat av ålder, tidigare viktpendling och genetiska förutsättningar. Den andra viktiga faktorn är att det måste också finnas fett att ta bort. Om man mest har "lös hud" så bidrar fettsugning sällan eller aldrig till ett bättre resultat.

Om huden har nedsatt elasticitet kan man strama upp huden ytterligare i samband med fettsugningen för att optimera resultatet. Det finns idag moderna tekniker för detta, till exempel heliumplasma och bipolär radiofrekvens. Båda är bra och väletablerade. För egen del föredrar jag bipolär radiofrekvens.

Det blev ett långt svar :) men det jag ville komplettera med här är det kan finnas situationer där det är av värde att sy ihop delade magmuskler trots att man inte har besvär av dem, och då kan en enkel ultraljudsundersökning i samband med konsultationen bidra men värdefull information, samt att man behöver ha en förståelse för helheten när man fettsuger midjan så att man inte glömmer att midjan faktiskt fortsätter på ryggslutet och att det därför i vissa fall även kan behöva åtgärdas.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!

Jag tycker att de tidigare svaren fångar mycket av det viktiga redan.

Det man kan lägga till är att det nog inte finns ett enda implantat eller val av placering som passar alla.

Moderna tekniker såsom Preservé där implantatet läggs framför muskeln kan vara väldigt bra hos rätt patient, och de har tydliga fördelar genom att man inte påverkar bröstmuskeln och ofta får en smidigare återhämtning. För många är det därför ett bra alternativ, t ex om man har en hög aktivitetsnivå med träning eller arbete.

Samtidigt är det bra att förstå att man inte kan sätta likhetstecken mellan att en metod å ena sidan kan vara skonsam och modern, och att det samtidigt betyder att den för den skull alltid skulle ha lägst risk i alla lägen. Där är forskningen fortfarande mer försiktig. Det finns idag stöd för att framför-muskeln-placering kan fungera mycket fint, men man kan inte generellt säga att den ger minst risk för kapselbildning jämfört med placering bakom muskeln.

Det mest rättvisa att säga är nog därför att framför muskeln är ett mycket lovande och bra alternativ för rätt patient, men att valet av implantatplan fortfarande behöver anpassas efter anatomi, vävnad, implantatstorlek och vilket resultat man vill uppnå.

Sammanfattningsvis är min åsikt att framför muskeln är absolut ett mycket bra val som jag för egen del använder mer och mer jämfört med tidigare, men det är inte för den skull säkert att det är det bästa valet för alla, och man kan inte utifrån dagens kunskap säga att det innebär lägre risk för kapselbildning eller infektion.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!

Det här är en vanlig och viktig fråga, och den behöver egentligen delas upp i två delar: symtomen och formen efter ett eventuellt uttag.

När det gäller BII-liknande symtom är kunskapsläget fortfarande ofullständigt. I många fall beskriver patienter en förbättring efter att implantaten tagits ut, men det finns inte säkert stöd för att hela kapseln alltid måste tas bort för att symtomen ska minska. Det beror framför allt på om det också finns andra skäl att ta bort kapseln, till exempel hård kapsel (kapselkontraktur), smärta, ruptur eller annan avvikelse. Kapselborttagning är ett mer omfattande ingrepp, så man brukar väga nytta mot risk i varje enskilt fall. Min inställning är att det inte är befogat att ta ut kapselvävnad som är normal pga BII eftersom det kan vara en komplicerad operation där man inte ska bortse från att det finns risk för komplikationer eller skada på kringliggande vävnad.

När det gäller hur brösten ser ut efteråt beror det framför allt på hur mycket egen vävnad man har, hudens elasticitet, implantatens storlek i förhållande till kroppen, hur länge de har suttit och var bröstvårtan ligger före operationen. Med små ursprungsbröst och relativt stora implantat är det inte ovanligt att man får en töjning av hud och vävnad. Det betyder inte att lyft alltid behövs, men för att säkert kunna ta ställning till detta så kan man avvakta hur mycket huden faktiskt har dragit ihop sig efter ungefär ett halvår innan man bestämmer om man går vidare med ett bröstlyft. Det blir i värsta fall visserligen två operationer istället för en, men å andra sidan lättare att förutsäga slutresultatet efter bröstlyftet om man har ett stabilt läge. Dessutom kanske man inte ens behöver ett bröst när man ser hur mycket huden faktiskt har dragit ihop sig och i så fall har man undvikit ärr.

Vårtgårdsförminskning kan i många fall göras utan fullt bröstlyft, om problemet främst är stora vårtgårdar och bröstvårtans position i övrigt är rimlig. Om vårtgårdan samtidigt behöver flyttas tydligt uppåt brukar det däremot närma sig ett lyft. Innan man vet om man det är befogat med enbart en vårtgårdsförminskning så är det även

Priset varierar mycket, men en enbart vårtgårdsförminskning ligger ofta ungefär i intervallet 25 000–40 000 kr men för att veta vad man får betala så behöver man gå på en konsultation först. Kombineras det med lyft eller implantatuttag blir kostnaden förstås högre.

Vänliga hälsningar!

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!

Det är vanligt att känna sig stram över bröstet efter en implantatoperation, framför allt om implantaten läggs bakom bröstmuskeln. Detta brukar vara mest uttalat de första dagarna men kan hos vissa patienter sitta i någon eller till och med ett par veckor efteråt.

Det beror ofta på svullnad, spänning i vävnaderna. Den känslan kan upplevas som att det är lite tyngre att ta ett djupt andetag, men det betyder inte nödvändigtvis att man får en verklig andningspåverkan.

Om du har astma så är det dock viktigt att detta är känt inför operationen. Om astman är välkontrollerad brukar det i de flesta fall inte innebära något avgörande hinder, men man vill gärna att narkosläkaren känner till hur ofta Bricanyl behövs, om man haft pip i bröstet nyligen, nattliga besvär eller luftvägsinfektion nära inpå operationen.

Om astman är mer aktiv vid tiden för ingreppet kan man ibland behöva optimera behandlingen först.

Det jag tycker är viktigt är att man som patient tar upp detta tydligt vid konsultationen så att din plastikkirurg kan vidarebefordra till narkosläkaren som gör narkosbedömningen. Det är också viktigt att man fyller i sin hälsodeklaration korrekt och inte underskattar att lämna alla uppgifter om pågående medicinering och aktuella besvär.

Behöver man Bricanyl ofta redan före operationen talar det för att astman kanske inte är helt lugn, och då bör detta bedömas extra noggrant.

Tilltagande andfåddhet efter operation är däremot inte något man ska avvakta med. Om man får uttalad andnöd, bröstsmärta, feber, hosta, ensidig bensvullnad eller snabbt ökande besvär ska man söka sjukvård akut, vilket gäller alla oavsett om man är nyopererad eller inte.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!

Hur snart man kan sova på mage beror framför allt på hur läkningen går och hur öm man fortfarande är, jag brukar rekommendera mina patienter att vänta ungefär 4–6 veckor innan man sover på mage igen efter en bröstreduktion.

Under de första 1-2 veckorna brukar jag rekommendera att man sova på rygg, ibland med överkroppen något höjd, för att minska tryck mot brösten och ge vävnaden bättre ro att läka. Därefter kan många successivt börja ligga mer på sidan om det känns bekvämt, medan magläge ofta får vänta tills svullnaden gått ned, såren är läkta och området inte längre är ömt.

Det finns dock ingen exakt tid som passar alla. Det man brukar utgå från är hur läkningen ser ut i praktiken, om det finns kvarvarande svullnad eller spänning, och vilka råd den opererande kliniken har gett. Om operationen varit mer omfattande eller om läkningen tagit längre tid kan det behöva dröja längre än så.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej, tack för att du delar med dig så öppet. Det du beskriver är en mycket komplex situation, både kirurgiskt och personligt, och det är fullt förståeligt att du känner dig uppgiven när du har gått igenom flera operationer utan att komma närmare det resultat du hoppats på.

Utifrån det du berättar låter det inte som en fråga där man generellt kan säga att “ingenting mer går att göra”, men det går heller inte att säga på distans exakt vilken åtgärd som är bäst eller i vilken ordning den bör göras. För att kunna lägga en rimlig plan krävs en individuell bedömning där man undersöker flera saker samtidigt: implantatens läge, eventuell kapselproblematik, hur mycket egen bröstvävnad som faktiskt finns kvar, hudens kvalitet, ärrbildning, vävnadens rörlighet och om deformiteten främst beror på volymbrist, stram bindväv, veckbildning i implantatfickan eller en kombination av dessa faktorer.

I princip finns det flera tänkbara vägar vid den här typen av revisionsfall. En möjlighet kan vara explantation, om implantaten i sig bidrar till problemet eller om du själv inte längre önskar ha implantat. En annan möjlighet kan vara att behålla eller byta implantat i kombination med korrigering av fickan och kompletterande fettransplantation. I vissa fall kan även ett nytt lyft eller annan omformning av den egna vävnaden vara en del av lösningen.

Fettransplantation kan ibland vara särskilt värdefull när det finns en tydlig lokal volymbrist, men resultatet beror mycket på vävnadens kvalitet, ärrbildning och hur mycket fett som går att transplantera på ett säkert och hållbart sätt.

Vilken ordning som är bäst går inte att säga generellt. Hos vissa patienter kan det vara mest logiskt att först ta ställning till implantaten, alltså om de ska tas bort, bytas eller behållas, och därefter i ett senare steg göra volym- och formkorrigering med fett. I andra fall kan en kombinerad operation vara möjlig. Ofta blir det dock säkrare och mer förutsägbart att dela upp revisionen i steg, särskilt när vävnaden redan är opererad flera gånger.

Det är också viktigt att ha realistiska mål. I en sådan här situation är målet ofta förbättring och bättre symmetri, snarare än perfektion. Utgångsläget efter tidigare kirurgi, mängden kvarvarande vävnad och hudens kvalitet är ofta helt avgörande för hur nära man kan komma önskat resultat. Det är både viktigt att kirurgen är noggrann och att man som patient följer eftervårdsinstruktioner, och det verkar du ju ha en bra plan för. Sen måste man förstå att det också finns faktorer som har betydelse för resultatet som varken kirurgen eller patienten kan påverka. Och det är just detta som gör att det tyvärr sällan helt och hållet går att förutsäga ett visst resultat.

På den här plattformen går det inte att rekommendera en enskild kirurg. Det man kan göra som patient är att gå på ett par olika konsultationer och få olika kirurgers bedömning samt planering. Ta med dig så mycket dokumentation som du har från tidigare operationer (journalkopior) och information om implantat för att underlätta bedömningen. Sen får man själv välja vem man känner sig mest trygg med. Det finns sällan bara en lösning som är den enda "rätta".

Jag förstår att det hade varit enklast att få en färdig och skräddarsydd planering, men det just det här som är svårigheten i komplexa fall.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!
Det går ibland att förbättra ojämnheter efter en tidigare fettsugning, men det kräver nästan alltid en individuell bedömning innan man kan säga vilken metod som är mest lämplig. Det man brukar behöva värdera är om det rör sig om en verklig volymbrist, en ärrbildning, kvarvarande fett på angränsande områden, eller en kombination av dessa faktorer.

I vissa fall kan en ojämnhet fyllas ut med fettransplantation, och i andra fall kan en begränsad ny fettsugning eller friläggning av stram ärrvävnad vara mer relevant. Ofta behöver man också ta hänsyn till hudens kvalitet, elasticitet och hur vävnaden läkt efter det första ingreppet. Just utgångsläget och hudkvaliteten är många gånger avgörande för hur mycket man realistiskt kan förbättra.

Det är också rimligt att inför en sådan bedömning söka någon som har erfarenhet av sekundärkirurgi, alltså korrigeringar efter tidigare fettsugning. På den här plattformen går det inte att rekommendera en enskild kirurg. :)

Men som patient kan man kontrollera om kirurgen/kliniken har tillgång till flera olika tekniker utöver själva fettsugningsutrustningen, exempelvis fettransplantation och olika teknologier för vävnadsuppstramning, eftersom planeringen då kan anpassas bättre till det enskilda fallet. Samtidigt finns det ingen metod som är rätt för alla, och därför är undersökningen vid en konsultation avgörande. Om du vill läsa på mer om enskilda teknologier så är exempel på dessa Vaser, IgniteRF (Quantum) och Renuvion.

Man behöver också ha realistiska mål. Efter en tidigare operation går det ofta att förbättra en asymmetri, men inte alltid att göra området helt perfekt.

Det mest relevanta är att gå på konsultation hos en plastikkirurg med dokumenterad erfarenhet av revisionskirurgi efter fettsugning, så att man kan bedöma vad som är tekniskt möjligt i just ditt fall. Om det är ett komplext problem så kan det vara bra att gå till mer än en plastikkirurg för att få en uppfattning om både behandlingsplan och priser.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!
Det här är en fråga där det sällan går att ge ett exakt generellt svar, eftersom det beror på hur kapseln ser ut, vilka besvär man har, hur implantaten ligger och vad man samtidigt vill uppnå med formen efter uttaget.

Det finns olika åsikter om detta hos olika kirurger. Min åsikt är att principen är vanligtvis att sjuklig kapselvävnad bör tas bort i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller framför allt om kapseln är tydligt förtjockad och stram, det vill säga kapselkontraktur, och alltid om det finns misstanke om förändringar i kapselvävnaden.

En kapsel som ser normal ut behöver däremot inte alltid tas bort i sin helhet eftersom det kan vara tekniskt svårt och ökar risken för komplikationer eller att kringliggande vävnad (muskel/bröstvävnad) skadas. Därför kan man få olika råd, och det är en förklaring till att man upplever att rekommendationerna skiljer sig mellan olika länder och mellan olika kirurger.

Om man har nytillkomna besvär som svullnad, vätska, knölar, smärta eller tydlig förändring av bröstet ska detta utredas, särskilt om man har implantat med knottrig eller texturerad yta. Om det finns vätska kring implantatet bör den analyseras så att man inte missar cellförändringar.

Detsamma gäller generellt för alla kvinnor, oavsett implantat eller inte: nytillkomna förändringar i bröstet som inte går tillbaka bör undersökas. För att undersöka implantaten kan man vända sig till en plastikkirurg som har tillgång till ultraljud. Detta blir vanligare och vanligare på privata kliniker. För att undersöka andra förändringar i bröstvävnaden så kan man vända sig till Bröstmottagningen på närmaste sjukhus. Om man inte vet hur man ska få tag på den så ska man kontakta sin vårdcentral som antingen kan skriva remiss eller hänvisa vidare, alternativt 1177..

När det gäller form, hudöverskott, bröstens läge, vårtgårdar, ärr och om man samtidigt behöver ett lyft eller någon åtgärd för muskeln, får det bedömas individuellt. Efter mycket stora implantat krävs ofta en noggrann planering, särskilt om brösten sitter lågt och om det finns tidigare komplikationer som nekros. I många fall kan man förbättra placering och kontur med ett samtidigt bröstlyft, men exakt hur mycket beror på vävnadens kvalitet och blodförsörjningen.

Det krävs därför en undersökning i samband med ett mottagningsbesök för att kunna besvara detaljerna i det individuella fallet. För att underlätta för kirurgen som du träffar, ta med dig all dokumentation om implantaten och gärna även journalkopior från dina tidigare operationer. Det är ofta värdefull information. Sen är det viktigt att man som patient har realistiska förväntningar på vad man kan uppnå med en ny operation. När vävnaden är påverkad efter flera tidigare operationer och stora implantat så är det ofta svårt att helt och hållet "måttbeställa" resultatet.

Det man brukar rekommendera är därför en undersökning där man tar ställning till både säkerhet och form, snarare än att utgå från att all kapsel alltid ska bort eller alltid ska lämnas kvar.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej!

Ja, det är klokt att berätta detta innan operationen.

Enstaka dubbelslag eller extraslag är vanligt och ofta ofarligt, men inför en planerad operation är det ändå viktigt att narkosläkare och opererande kirurg känner till sådana symtom. Vid den preoperativa bedömningen försöker man fånga upp tillstånd som kan ha betydelse under och efter narkos, och nytillkomna eller återkommande rytmkänningar är därför något man brukar nämna.

Det betyder inte att operationen måste ställas in. I många fall räcker det med att man lämnar informationen, men ibland kan man vilja komplettera med till exempel EKG eller annan medicinsk bedömning, särskilt om besvären har blivit vanligare eller om de kommer tillsammans med yrsel, andfåddhet, bröstsmärta eller svimningskänsla. Preoperativ bedömning syftar just till att upptäcka sådant som kan påverka säkerheten kring anestesi och kirurgi.

Det mest praktiska är därför att kontakta kliniken redan nu och beskriva hur det känns, hur ofta det händer och om du har några andra symtom eller känd hjärtsjukdom. De kan sedan avgöra om du behöver göra någon undersökning, komma på en kontroll eller om det på annat sätt påverkar din operationsplanering.

OBS: Om du däremot får tydlig hjärtklappning som inte går över, bröstsmärta, andfåddhet, yrsel eller svimning eller på annat sätt blir allmänpåverkad så ska det bedömas skyndsamt och då ska man söka akut sjukvård. Det gäller alla, oavsett om man ska genomgå en operation eller inte.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping