Födelsemärken

Metodvalet styrs av diagnos (vad det är), storlek och djup, placering (ansikte/kropp, rörliga områden), hudtyp, samt om målet är medicinsk säkerhet (att kunna analysera) eller främst kosmetiskt reslutat.

När man pratar om "födelsemärken" menar man ofta leverfläckar (melanocytära nevi). De kan sitta på olika djup i huden - och det påvärkar både vilken metod som funkar bäst och risken att märket kommer tillbaka.

Tänk huden som en "tårta" med lager:

• Överhud (epidermmis) - allra ytligast.
• Läderhud (dermis) - mittenlagret.
• Underhud (fettlager) - djupast.

Leverfläckar delfas ofta in efter var pigmentcellerna ligger:

• Ytliga (junktionella): Cellerna ligger vid gränsen mellan överhud och läderhud. De är ofta plattare.
• Blandade (compound): Cellerna fins både ytligt och längre ner. De kan vara lätt upphöjda.
• Djupare (intradermala): Cellerna ligger främst i läderhuden. De blir ofta tydligt upphöjda "som en liten bula", ibland ljusare i färgen.

Vissa medfödda leverfläckar kan dessutom sträcka sig djupare, ibland ner i fettlagret och runt hudens strukturer (till exempel hårfolliklar).

1. Kirurgisk borttagning (excision) - vanligast när det gäller födelsemärken.

Om ett födelsemärke ska tas bort på ett sätt som möjliggör analys, göt mann oftast en kirurgisk excision. Det innebär att förändringen skärs bort och huden sys ihop. Borttaget material kan då skickas för mikroskopisk bedömning vid behov.

Så går det ofta till (översiktligt):

Man markerar området och lägger lokalbedövning. Själva borttagningen görs vanligtvis med ett elliptiskt snitt (en "mandelform") runt förändringen, så att såret går att stänga snyggt. Därefter sys det i flera lager vid behov. I ansikte och på andra synliga områden planeras snittet ofta så att ärret hamnar i eller parallellt med hudens naturliga linjer.

Ärr - var hamnar de och hur långa blir de?

Vid excisionn blir ärret i regel ett linjärt ärr. Längden blir nästan alltid längre än själva fläcken, eftersom man behöver form och marginaler för att kunna stänga utan veck ("hundöron"). Exakt längd beror på fläckens storlek, form och hudens elasticitet där den sitter.

Bedövning:

För enstaka födelsemärken och mindre hudförändringar räcker ofta lokalbedövning. Om man tar bort många förändringar samtidigt, om förändringen är stor, eller om patienten är mycket sprut-/procedurrädd kan andra upplägg förekomma, men det varierar mellan kliniker.

2. Frysning (kryobehandling) - främst för vissa ytliga hudförändringar och vissa pigmentfläckar

Kryobehandling innebär att man fryser förändringen, ofta med flytande kväve. Metoden används typiskt för vissa godartade hudförändringar (och i vissa fall solfläckar/ytliga pigmetförändringar), men den är inte ett standardsätt att "ta bort födelsemärken" om man samtidigt behöver kunna analysera vävnaden.

Efter frysning blir det ofta enn reaktion i huden som kan likna ett sår/blåsa, följt av att området läker. Det finns en risk för tillfälliga eller mer långvariga pigmentförändringar, särskilt hos personer som lätt blit hyperpigmenterade.

3. Laser/ljusbaserade metoder - används olika beroende på typ av fläck

Här är det extra viktigt att skilja på födelsemärke och pigmentförändring:

• Solfläckar (lentigo) och vissa andra ytliga pigmentfläckar kan behandlas med olika laser-/ljusmetoder och ibland även IPL.
• Melasma är en särskild typ av pigmentproblematik som ofta är svårare och kan bli sämre av vissa ljus-/laserbehandlingar hos vissa personer. Därför behöver melasma ofta ett mer försiktigt upplägg där hudtyp, triggrar och underhåll blir centralt.
• Födelsemärken/leverfläckar är en separat kategori - om man vill ta bort dem helt och säkert är kirurgi ofta den metod som ger möjlighet till bedömning av borttaget material, medan "förångande" metoder kan vara olämpliga när man vill ha den säkerhetsmarginalen.

Hur ser det ut efter laser på vissa hudförändringar?

Vid laserbehandling av vissa godartade hudförändringar kan förändringen mörkna direkt efteråt, torka och falla av inom ungefär en vecka, och huden under kan vara rosa en period innan den gradvis återfår sin normala ton.

4. Diatermi/elektrokirurgi och "ytliga borttagningsmetoder"

För en del ytliga, godartade hudförändringar kan man använda metoder som bygger på värme/elektricitet (till exempel diatermi) eller mer ytliga avlägsnanden. Dessa metoder kan ge ett ytligt sår som läker på någonn till några veckor. Metodval bör dock göras med hänsyn till diagnos och man behöver kunna skicka material för analys.

5. Behandling av pigmentförändringar som inte handlar om att "skära bort" något

Pigmentförändringar är ofta mer som "fel färg i hudenn" än något som ska avlägsnas som en knuta. Vanliga behandlingsstrategier kan därför vara:

• IPL för vissa typer av pimentfläckar och ojämn ton (särskilt solskador).
• Kemsik peeling och eller microneedling (till exempel Dermapen) för gradvis förbättring av pigmentering och hudstruktur.
• Medicinsk hudvård/produktbehandlig som en del av plan, ofta i kombination med strikt solskydd och underhåll.

Vissa pigmentförändringar kan i mer ovanliga fall hänga ihop med bakomligande tillstånd (till exempel hormonell påverkan eller vissa sjukdomar). Det är en av anledningarna till att en bedömning är värdefull om pigmentförändringen är ny, snabb förändrad eller svårtolkad.

En bra kandidat är i praktiken någon där orsake är tydlig och där metode passar typen av förändring.

Bra kadidater för kirurgisk borttagning av födelsemärke/hudförändring:

Du passar ofta bra om du har ett enstaka (eller några få) födelsemärken/hudförändringar som:

• Skaver, blöder lätt, fastnar i kläder eller stör vid rakning.
• Sitter så att du ofta irriterar dem (till exempel BH-linje, midja, skägglinje).
• Har förändrats eller ser annorlunda ut än dina övriga märken och därför bör bedömas (oavsett om du vill ta bort av medicinska eller kosmetiska skäl)

Bra kandidater för behandling av pigmentförändringar:

Du passar ofta bra om dina besvär främst gäller:

• Solfläckar (lentigo), fräknar eller fläckighet kopplad till solskada.
• Ojämn hudton där målet är gradvis utjämning (snarare än att "ta bort en knuta")

När man behöver vara extra försiktig eller kan vara en sämre kandidat för vissa metoder:

• Om du har en hudtyp som lätt får postinflamamatorisk hyperpigmentering (mörka märken efter irritation/sår) kan risken för pigmentstörningar efter laser/frysning/peeling vara högre.
• Vid melasma kan vissa ljus-/laserbehandligar ge blandad effekt och i vissa fall försämring. Då är det extra viktigt med rätt diagnos, realistiska mål och långsiktig plan (inklusive solskydd och underhåll).
• om förändringen är oklar eller misstänkt, är du inte "fel kadidat" - men du är kandidat för bedömning först, och därefter en metod som inte kompromissar med säkerheten.

Fördelar

• Kirurgisk excision jämfört med laser/frysning när det gäller födelsemärken: Större möjlighet att få bort förändringen på ett kontrollerat sättt och (vid behov) kunna analysera borttagen vävnad.
• IPL/laser/peeling jämfört med kirurgi vid pigmentfläckar: Kan behandla större ytor och diffus fläckighet där kirurgi vore opartiskt och skulle ge onödiga ärr.
• Mer riktad metod efter diagnos: När man väl vet om det är ett födelsemärke, solfläck eller melasma kan man välja en metod som ger bättre baland mellan resultat, risk och återhämtning.

Nackdelar

• Kirurgi ger alltid ärr (även om de ofta blir diskreta), och ärres slutliga utseede påverkas av placering, hudkvalitet och läkning.
• Ljus/laser/frysning kan ge pigmentstörningar, särskilt om man har lätt att bli mörkfläckig efter inflammation eller om man blir solbränd efter behandlingen.
• Melasma är ofta kroniskt/återkommande, vilket gör att man kan behöva se behandlingen som "kontroll" snarare än permanent borttagning.
• Vissa metoder tar bort "synligheten" men inte orsake, vilket gör att nya fläckar kan uppstå (särskilt vid fortsatt solpåvärkan).