
Sniska
Kvinna ·
Bröstimplantatsbyte aug 26 - Dahliakliniken Örjan Gribbe
Proceduren utförd av Örjan Gribbe vid Dahliakliniken
Har tidigare gjort bröstförstoring hos Peter Cosmo när han jobbade på Citadell 2014. Finns en egen op-berättelse om det.
Nu 12år senare och 3 barn senare så behövde mina bröst lite kärlek.
Så jag landade på att besöka Örjan på Dahliakliniken, efter lite råd från vänner som hade egna erfarenheter av honom. Känns alltid betryggande!
8/7-26 var jag på en konsultation hos honom.
Då var jag ute efter information kring mina förutsättningar om ett implantatbyte. Undrade om jag behövde något lyft för att få det resultat jag var ute efter.
Men som tur var slapp jag det.
Innan hade jag då haft Mentor, 325cc moderat profil som det heter.
För attt uppnå mina önskemål föreslog sörjan att jag skulle köra på Motiva demi 380cc eller 425cc (demi motsvarar en låg/mellan profil). För att få lite lite fyllning upp till, men ändå diskret.
Eftersom det inte var någon skillnad mellan mina gamla och motiva 380, för att de var lika smala i omkrets, så bestämde jag mig för att ta de lite bredare som de blev i 425cc.
Så jag gick från mentor 325 lågprofil till motiva 425 mellanprofil.
Jag kan ärligt säga att jag var livrädd för att det skulle bli för stort. Då jag älskade min gamla storlek och hur bra bröst jag hade haft i 12år.
Dock hade jag också för stora fickor, så vi skulle passa på att sy in de innan de nya implantaten sattes på plats, därav tyckte han också att jag skulle köra på de lite bredare för att brösten inte skulle bli för centrerade, jag ville ha liiite sideboob kvar.
14/8 är det dags. Jag hade fått en tid 12:30. Dagen börjar med att jag får ett SMS från Örjan som ber mig komma in en timme senare. Så sambon kör mig till kliniken, nervös som attan var jag då 😬
Kommer upp till våning 8 där de utför själva operationerna.
Får vänta kanske 2,5 timme då det är några före.
Får sitta i vad jag tror, är deras egna fikarum (för de sprang där alla sköterskor och hämtade kaffe och annat), som också är vilorummet där du får sitta i väntan på op och du får sitta där när du vaknat upp helt efter op när du inte längre behöver ligga i sängen.
I väntan på min tur så får jag alltså sitta där tillsammans med två andra tjejer som redan blivit opererade. De får genomgång av Kristina som är Örjans fru som jobbar där. Jättegullig:) Men måste säga att det känns lite sådär att sitta så med alla och lyssna på allas samtal ibland. För ena tjejen mådde dessutom lite dåligt, hon var lite känslig efter narkosen och höll på att svimma till och från 😅 Det gjorde inte mig lugnare direkt. Tycker att man kanske ändå borde få sitta i eget rum. Kanske är lite känsligt dessutom när man vaknar upp efter op och är helt flummig och vill vara ifred. Men de hade inte såna möjligheter vad jag förstod, utan man satt där alla tillsammans.
Eftersom jag var sist ut den dagen så fick jag sitta med dropp då jag inte hade käkat sen kvällen innan. Vilket var tacksamt! Jag opererades efter kl 15.
Sååååå pirrigt när de hämtade mig för att Örjan skulle rita på mig innan, direkt efter det fick jag in med Kristina, allt i allo kvinnan:) Det var väldigt varmt inne på kliniken då det var en varm dag och vi befinner oss ganska högt upp i byggnaden, så solen hade gjort sitt 😅🌞 Minns det så tydligt för när vi kom in i op salen så frös man nästan för att det var så kallt och faktiskt uppfriskande 😀
16:20 ungefär vaknar jag upp i sängen efter op på uppvaket, som är så precis utanför fikarummet. För jag minns att jag kollade på klockan så fort jag slog upp ögonen.
Sen hade de ju väckt mig inne i op salen och jag hade tydligen bett om vatten, men detta minns jag inte haha.
.
Nu väntar jag spänt på att få se hur de blev:) anar inte vågat kolla än, har ganska ont och vill inte peta på nåt än:)
Bilder kommer inom kort!
(Kunde inte spara hela op berättelsen här pga lång text, så finns lite mer längre ner i ”upplevelse på kliniken”
Upplevelse på kliniken
När jag som sagt hade vaknat upp, efter jag kollat klockan på väggen, så kollade jag ner på brösten…och de såg fortfarande små ut, precis som jag hoppades på!
För jag hade verkligen inte stora innan och var just rädd att jag skulle få en markant skillnad nu efter. Sen får vi se det slutgiltiga resultatet om några månader. Men ändå, det var en bra start iallafall!
Jag bad om min telefon så jag kunde meddela mina nära och kära att jag lever.
Piggnade på mig väldigt snabbt måste jag ändå säga. Tänkte på tjejen innan som mådde så där dåligt i vilorummet, så ville man helst inte må. Så det var jag jätteglad över.
Sen märker jag att en efter en i personalen börjar gå hem för helg. Örjan kommer en snabbis förbi mig och berättar att allt gått bra. Men jag var ju ganska groggy fortfarande så vart inte så mycket prat. Sen gick han hem.
Till slut var det bara jag och två sköterskor kvar. De kunde inte svara på några frågor kring medicinen eller hemråd riktigt, det tyckte jag var lite sådär..jag kände mig lite stressad med att behöva åka hem för klockan var ju 18:30 när jag blev hämtad av sambon. Tyckte att jag fick åka hem väldigt fort efter att jag vaknade på uppvaket.
Jag fick en efterlängtad macka och frukt när jag flyttade in i vilorummet! 🙏🏻
Men innan sambon kom så satt till slut jag och den sista sköterskan vid entrén, ensamma och väntade på att han skulle komma upp och hjälpa mig till bilen.
Hon var jättegullig och sa att det inte var stress. Men hon hade jobbat sen kl 7 och gäspade stackarn, så jag var väldigt tacksam över att jag mådde så pass bra att jag ändå kunde åka hem. För annars hade jag haft massa ångest om man var tvungen att ligga kvar. Hon som mådde så där dåligt, hon hade kommit in vid 7 på morgonen och fick åka hem först vid 15:30(!!) snacka om skillnad.
Så det var väl den största skillnaden mellan när jag opererades på citadell, att jag fick sova kvar, låg i eget rum, fick t.o.m. ta emot besök efter op osv. Här var allt så himla oprivat eller vad man ska säga.
Men jag är överlag nöjd! Allt gick bra och alla var trevliga.