Fråga kirurgen

Det är alltid bäst att börja med en konsultation, eftersom det är svårt att ge ett bra råd utan att ha sett dina bröst och känna till dina förutsättningar och önskemål.

Om du har ganska mycket egen bröstvolym och samtidigt ett visst häng kan det ibland räcka med ett bröstlyft för att få ett naturligt och fint resultat, utan implantat. I andra fall kan man behöva tillföra volym, och då kan implantat vara ett bra alternativ.

När det gäller framför eller bakom muskeln finns det för- och nackdelar med båda. Generellt brukar implantat bakom muskeln hålla sin position bättre över tid, medan implantat framför muskeln i större utsträckning följer med den egna bröstvävnaden när brösten förändras och åldras. I vissa fall kan det därför ge ett mer naturligt resultat att lägga implantatet framför muskeln.

Men det är väldigt individuellt och även implantatets form och storlek spelar in. Vävnaden spelar också stor roll, vissa patienter har väldigt fast vävnad som håller implantat på plats lättare och vissa har mer lös och lättrörlig vävnad som kanske inte förmår att hålla ett implantat på plats. Därför är det svårt att säga vad som är bäst för just dig utan en undersökning och en ordentlig konsultation.

Hej,

Gulgrönt sekret från ett operationssår två veckor efter en bröstförstoring bör inte betraktas som helt normalt, även om mängden är liten och du inte har feber. Det kan röra sig om enbart en ytlig sårreaktion, exempelvis kring en tråd, men det kan också vara ett tidigt tecken på djupare infektion.

Eftersom du har bröstimplantat är det viktigt att detta bedöms tidigt. Kontakta därför den klinik där du opererades och skicka gärna tydliga bilder på såret. Kliniken kan behöva undersöka dig, rengöra såret och bedöma om provtagning, odling eller behandling behövs.

Undvik att klämma på såret eller själv applicera salvor eller desinfektionsmedel innan du har fått instruktioner från kliniken. Håll området rent och täck det vid behov med en torr, ren kompress.

Om du får feber, frossa, tilltagande smärta, rodnad eller värmeökning, mer sekret, snabbt ökande svullnad eller känner dig allmänpåverkad ska du söka vård skyndsamt. 🩵

Vänliga hälsningar,
Virginia Gonzalez
Specialist i Plastikkirurgi

Hej!

Först och främst: jag tror att jag kan säga att alla plastikkirurger som arbetar med estetisk kirurgi har som sitt yttersta mål att det resultat som blir efter en operation ska bli bra. Sen kan det i vissa fall bli så att man ändå inte når hela vägen fram. Hur detta ska hanteras måste avgöras från fall till fall, men jag tror även här att alla plastikkirurger har en målsättning att patienten ändå efter en korrigering ska vara nöjd på så sätt att man känner att det blev så bra som möjligt och att man har gjort så gott man kan utifrån de förutsättningar som finns.

Det är svårt att svara säkert på hur vanligt olika upplägg är, eftersom det inte finns något objektivt sätt att jämföra klinikers olika policy när det gäller korrigeringar. Det viktiga är egentligen inte bara vad som är vanligast, utan att man som patient får tydlig information innan operationen om vad som gäller om resultatet senare behöver diskuteras eller eventuellt korrigeras.

Många kliniker har någon form av tidsgräns för när en korrigering kan bedömas som kostnadsfri. Det är därför viktigt att höra av sig till kliniken/kirurgen inom den tiden om man har frågor om resultatet.

Det kan också finnas villkor kring vad som räknas som en korrigering, vad som räknas som en ny operation, och vilka kostnader som i så fall ingår. En del kliniker skiljer till exempel på själva kirurgens arbete och andra kostnader, som operationssal, narkosläkare, narkossköterska, läkemedel och uppvakning. Därför kan en mindre korrigering i lokalbedövning ibland erbjudas utan kostnad, medan en korrigering som kräver narkos innebär att patienten får betala en självkostnad. Det behöver inte automatiskt vara orimligt, men det bör vara tydligt förklarat i förväg.

Vissa kliniker erbjuder också extra försäkringar eller trygghetspaket för problem som kan uppstå efteråt. Även sådana upplägg har villkor, precis som andra försäkringar, och det är viktigt att ta reda på vad de faktiskt omfattar. En försäkring eller garanti har dessutom bara praktisk betydelse om kliniken och ansvarig kirurg finns kvar och är tillgängliga när man behöver använda den.

När det gäller själva korrigeringen behöver man också skilja på missnöje, komplikation och ett resultat som ligger inom ett normalt spann. Ibland kan en patient känna att målet inte har uppnåtts därför att förväntningarna från början inte stämde helt med vad som faktiskt var möjligt att uppnå. I andra fall finns det en tydlig asymmetri, ojämnhet eller annan sak som faktiskt kan vara rimlig att korrigera.

En korrigering måste också vara medicinskt och kirurgiskt motiverad. Även en liten operation innebär en ny läkningsprocess och därmed risk för infektion, ärrproblem, ojämnheter eller att läkningen inte blir som man tänkt. Därför har plastikkirurgen också ett ansvar att inte göra en ny operation bara för att “göra något”, om man inte tror att åtgärden har goda förutsättningar att förbättra situationen. Då utsätter man sin patient för en risk i onödan, och dessutom bygger man upp en förväntan på en förbättring som sannolikt uteblir.

Samtidigt tycker jag att man som patient ska kunna känna sig trygg med att ta upp frågan om resultatet. Om du inte är nöjd bör du gå tillbaka till din opererande plastikkirurg och be om en tydlig genomgång: vad är det man ser, går det att korrigera, vilken typ av bedövning krävs, vad ingår i klinikens ansvar och varför uppstår i så fall en kostnad?

Min uppfattning är att många större och etablerade kliniker försöker vara generösa med korrigeringar inom en viss tid efter operationen, men exakt hur generöst upplägget är varierar. Det är sannolikt också vanligt att man kan frångå regler och policys i enskilda fall. På min klinik har vi t ex ett åtagande om korrigering inom ett år för vissa ingrepp i lokalbedövning men vi genomför ändå korrigeringar kostnadsfritt i narkos om det anses vara motiverat.

Om du inte känner dig nöjd med förklaringen du får finns alltid möjligheten att söka en second opinion. Då är det ofta klokt att berätta det för den opererande kirurgen och be om journaluppgifter och operationsinformation, så att den som gör den andra bedömningen får ett så korrekt underlag som möjligt.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi

Linköping

Hej Lexia,

Vid en ren bröstförstoring är riskerna vanligtvis låga för komplikationer. Ingreppet går relativt snabbt( sårhålan hålls öppen en kortare tid om det bara rör sig om en förstoring och ej i kombination med lyft vilket innebär en längre operationstid).

Vi är mycket noggranna med steriliteten när det gäller att implantera ett främmande material såsom operationstvätt, stängd dörr in till salen, användandet av Kellerfunnel/insertion sleeve samt kort optid. De flesta kliniker ger också en dos antibiotika in i blodet innan ingreppet.

Patienter som brukar nikotin eller immunosupprimerande läkemedel har högre risk för läkningsproblem och detta är viktigt att upplysa sin kirurg om redan på konsultationen.

Att drabbas av syrebrist under en planerad operation sker ytterst sällan och kan inträffa om man har svårt att få ner tuben i luftrören. När du bara skall operera brösten och man inte förväntar sig en lång narkos eller att man skall vända på dig behövs ingen tub utan det går bra med en larynxmask( som man sätter uppe i svalget och behöver inte få ner i luftstrupen).

Du får inte ökad risk för bröstcancer av implantaten men det finns en låg risk för en blodcancertyp som heter alcl med vissa implantats ytskikt. Denna risk är låg men jag råder dig till att läsa på om den alt fråga din kirurg.

Implanten kommer att behöva bytas ut då de slits som all materia gör. Detta går inte att säga exakt men efter ca 10-20 år bör de bytas ut.

Både Mentor och Motiva produceras implantat med mkt hög kvalitet. Låt din kirurg bestämma vad som passar din vävnadstyp bäst. Båda är gjorda av medicinskt silikon som kroppen ofta tolererar mkt väl.

Lycka till, Angelica Hagelberg

Hej!
Det är helt rimligt att fundera över BIA-ALCL när man står inför en bröstoperation. Det är ju en potentiellt allvarlig sjukdom. Det korta svaret är att BIA-ALCL är extremt ovanligt, även om det är en risk som varken ska förnekas eller bortförklaras.

Vad är BIA-ALCL? För det första är det viktigt att inte blanda ihop detta med vare sig kapselbildning (dvs "sjuklig" förtjockning av vävnadskapseln men är godartat) eller Breast Implant Illness. BIA-ALCL är inte bröstcancer, utan en ovanlig form av lymfom som oftast uppstår i vätska eller kapselvävnad runt ett implantat. Det visar sig som en svullnad som kommer successivt (dagar-veckor) och inte går tillbaka. Det ses framför allt hos patienter som har eller har haft texturerade, alltså knottriga, implantat. Sjukdomen brukar dessutom komma sent, ofta många år efter operationen (genomsnitt i vissa undersökningar 8-9 år), inte som en tidig komplikation veckorna efter ingreppet.

Exakta siffror är svåra, eftersom rapporteringen skiljer sig mellan länder och många patienter har haft flera olika implantat under livet. Internationellt rör det sig om drygt tusen rapporterade fall, vilket ska ställas mot det mycket stora antal bröstimplantat som opererats in i världen. I Sverige verkar antalet kända fall vara mycket lågt, i storleksordningen ett tiotal.
För att hålla koll på antalet fall av BIA-ALCL i Sverige så har vi sedan 2014 ett nationellt bröstimplantatregister (BRIMP). Sverige är ett av få länder i världen som arbetar för nationell registrering av alla bröstimplantat som läggs in. Syftet är att få statistik över operationer, implantatval, storlekar mm, men också för att hitta ovanliga komplikationer såsom t ex BIA-ALCL. För att BRIMP ska fungera är det viktigt att så många kliniker/plastikkirurger som möjligt registrerar sina implantat i BRIMP, annars kan man inte dra några slutsater av informationen.
Du - och alla andra med dig - kan göra skillnad för den allmänna kunskapen om bröstimplantat genom att alltid välja en klinik som registrerar i BRIMP. Fråga din plastikkirurg om hen registrerar i BRIMP, och om svaret är nej - fråga varför. Det är endast genom att ni som är patienter efterfrågar detta som registreringen kan få fullt genomslag. Detta är mycket viktigt.

Nåväl, tillbaka till din fråga om BIA-ALCL. Risken är inte heller likadan för alla texturerade implantat. De högsta riskerna har setts med vissa grovtexturerade implantat. Mentor Siltex hör till de texturerade implantat där den rapporterade risken ligger lägre, men den är inte noll.

Det rimliga inför din operation är därför att be din kirurg förklara varför just Siltex rekommenderas i ditt fall, vilka fördelar man bedömer att det ger jämfört med ett slätt implantat, och hur man väger detta mot den lilla men kända BIA-ALCL-risken. Det är en del av ett bra informerat beslut.

Efter en implantatoperation ska man framför allt vara uppmärksam på nytillkommen ensidig svullnad, vätska runt implantatet, knöl i bröst eller armhåla, nytillkommen hårdhet, smärta eller tydlig formförändring, särskilt om detta uppstår långt efter operationen. Då ska det kontrolleras med rätt utredning, oftast ultraljud och prov på eventuell vätska. Vissa kliniker erbjuder idag ultraljud på bröstimplantat, vilket är ett sätt att öka säkerheten för sina patienter. För egen del så gör vi ofta ultraljud på vår klinik för att titta på implantat. Utöver vätska kring implantat kan man också få en uppfattning om implantatet ser trasigt ut. Ultraljud på implantat ska dock inte förväxlas med en mammografi som undersöker bröstvävnaden. Alla kvinnor som misstänker att de har något problem med bröstvävnaden ska kontakta vanliga sjukvården för att få detta undersökt. Det gäller oavsett om man har implantat eller inte. Om man får till svar att man först ska kontakta sin plastikkirurg för att få implantaten undersökta så ska man stå på sig, och man kan givetvis parallellt med en undersökning inom vanliga värden av bröstvävnaden, men en sådan undersökning hos plastikkirurgen ska inte försena en mammografi.

Sammanfattningsvis: din oro är förståelig, men risken är mycket låg. Det viktigaste är att du känner att du har fått en tydlig motivering till implantatvalet och att du förstår vilka symtom som ska kontrolleras i framtiden, samt att du väljer en klinik som registrerar i BRIMP.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi
Medlem i nationella styrgruppen för BRIMP (www.brimp.se)

Linköping

Tack för att du delar din upplevelse här på POF. Jag förstår dig och din resonemang är helt rimligt. Däremot det är alldeles för tidigt för att kunna prata om slutresultat.

Om du hade varit min patient skulle jag inte dra några slutsatser första dygnet. Jag hade samtidigt tagit din oro på allvar och erbjudit ett tidigt återbesök inom några dagar för undersökning och förklaring av situationen och läkningen. Ett fysiskt status är alltid mer värdefullt än ett foto.

Min spontana bedömning utifrån bilden och informationer jag har är att jag inte ser något som omedelbart ser alarmerande ut men jag tycker också att formen är ovanlig nog för att det är rimligt att följa utvecklingen noggrant under de kommande veckorna och månader. Det betyder absolut inte att resultatet kommer att bli dåligt, bara att det är alldeles för tidigt att avgöra detta.

Hoppas du känner dig lugnare:)

Hej!

Ja, det kan man i vissa fall, men det beror framför allt på hur mycket mjukvävnad man har och vilken kvalitet den vävnaden har – inte bara på själva bröststorleken.

Vid en framförplacering, såsom Preserve-konceptet som jag tillsammans med mitt team på Victoriakliniken har utvecklat och även publicerat vetenskapligt kring, är vävnadstäckningen en viktig faktor. Baserat på våra kliniska erfarenheter, uppföljningsdata och de riktlinjer vi använder när vi utbildar kirurger inom både Preserve och MIA Femtech, rekommenderar vi generellt minst cirka 2 cm mjukvävnad i den övre delen av bröstet (dekolletaget). Detta minskar risken för att implantatet ska synas, kännas eller ge upphov till rippling.

Motiva Ergonomix™2 är ett implantat som ofta lämpar sig väl för denna typ av placering tack vare sina mjuka och naturliga egenskaper.

Samtidigt går det inte att ge ett generellt svar utan en undersökning. Att ha lite egen bröstvävnad innebär inte automatiskt att en Preserve-operation eller annan framförplacering är omöjlig, men det innebär inte heller alltid att det är den bästa lösningen. Implantatets storlek spelar ofta en mycket stor roll, liksom hudens kvalitet, bröstkorgens form och patientens önskemål.

Min erfarenhet är att det sällan finns en metod som passar alla. Det viktigaste är att välja den lösning som ger bäst balans mellan ett naturligt resultat, god vävnadsbevarande kirurgi och långsiktig stabilitet.

Vänliga hälsningar,

Tack för din väldigt relevanta fråga 🩵

Det du beskriver är faktiskt en ganska vanlig önskan hos petite patienter – att få tydlig cleavage, lite sideboob och en större byst, men samtidigt behålla ett naturligt och hållbart resultat över tid. Därför är implantatvalet alltid en balans mellan estetik och vad vävnaden långsiktigt klarar av att bära.

Med en bröstbredd på 10 cm går det ibland att välja ett implantat som är ungefär 0,5–1,5 cm bredare än den ursprungliga bröstbredden. För att skapa mer cleavage och sideboob behöver man ofta tänja lite på den klassiska “idealbredden”, särskilt på en liten kropp där man önskar ett mer markerat resultat.

Men det är viktigt att förstå att det inte bara är själva bröstbredden som avgör vilken implantatbredd och volym som passar. Även avståndet mellan bröstvårta och bröstfåra är väldigt avgörande för hur bred bas man faktiskt kan bära, särskilt med runda implantat. Har man ett kort avstånd där kan ett alltför brett implantat öka risken för exempelvis dubbelbubbla, bottoming out och att implantatet med tiden börjar dominera den nedre delen av bröstet på ett mindre naturligt sätt.

Hudkvalitet och vävnadens elasticitet är minst lika viktigt att ta hänsyn till. På en väldigt petite kropp med tunn hud kan ett alltför brett eller tungt implantat ge väldigt fin cleavage initialt, men bli mindre hållbart över åren med uttänjd hud, lateral glidning och tunnare vävnad. Därför försöker man alltid hitta balansen mellan:

• tydlig cleavage
• sideboob
• proportion till kroppen
• långsiktig hållbarhet i vävnaden

För många petite patienter som vill ha större bröst blir därför högre profil/projektion ofta smartare än att bara gå väldigt brett. Då kan man få mer volym och fyllighet utan att implantatet tar över hela bröstkorgen.

När det gäller Mentor Siltex och Smooth finns båda med Cohesive I-gel, som är den mjukare och mer följsamma gelen. Den brukar ge en mjuk och naturlig känsla vid rörelse. Cohesive II är lite fastare och ger mer struktur och formstabilitet. Det betyder dock inte automatiskt att brösten känns “hårda”, utan mycket beror också på din egen vävnad, hudens tighthet, implantatets storlek och om implantatet placeras över eller under muskeln.

Så valet mellan mjukare eller lite mer cohesive gel blir ofta en balans mellan:

• maximal mjukhet och rörelse
• mer stöd och form över tid

För stora implantat på en liten kropp kan ibland en något mer cohesive gel hjälpa till att behålla formen bättre och minska risken för att resultatet med tiden “breddar ut sig”.

Det viktigaste är därför att implantatet anpassas efter just din anatomi och dina mål, så att man kan skapa både den look du önskar och ett resultat som håller fint över tid 🩵

Hej,

Nej – det är inte för bra för att vara sant.

Mia Femtech är en teknik som skapar större bröst med ett naturligt utseende. Den använder mjuka Motiva Diamond Ergonomix2-implantat, som med hjälp av specialutvecklade instrument kan föras in via ett litet snitt (2–2,5 cm) i armhålan, under lokalbedövning.

Man behöver alltså inte sövas. Tekniken är vävnadsbevarande, vilket innebär att man inte skär i muskulatur, nerver, lymfsystem eller blodkärl för att skapa en exakt ficka för implantatet under bröstkörteln ovanpå muskeln.

Eftersom ingen vävnad förstörs – utan istället försiktigt separeras med hjälp av en specialballong – uppstår betydligt mindre trauma och därmed mindre smärta. De flesta kan återgå till arbete redan nästa dag och börja träna efter cirka 3 veckor, jämfört med upp till 3 månader vid traditionell kirurgi.

Det är dock viktigt att poängtera att det inte finns någon perfekt teknik eller något perfekt implantat för alla patienter. Konsten ligger i att välja rätt metod och implantat för rätt patient och rätt indikation.

Mia-tekniken är särskilt lämplig för kvinnor som redan har fina bröst men önskar något mer volym och en något rundare form – utan behov av push-up eller vadderad BH.

Min erfarenhet är att de flesta patienter har god självinsikt kring sina bröst. Förenklat kan man säga att om du upplever att dina bröst ligger på en nivå 5–8 på en skala från 1 till 10, men önskar 1–2 kupstorlekar större bröst utan synliga ärr på brösten, kan du vara en bra kandidat.

Tekniken är däremot inte optimal för mycket smala och plattbystade patienter, eftersom det då ofta saknas tillräckligt med egen vävnad för att täcka implantaten, vilket kan ge ett mindre naturligt resultat. I vissa fall kan man dock kombinera med fettransplantation – det vill säga flytta fett från andra delar av kroppen till brösten för att förbättra täckning och form.

Implantatvolymen är upp till 195 cc, men Diamond-implantatens form ger en projektion som gör att de ofta upplevs som större. Exempelvis kan 195 cc motsvara cirka 250 cc jämfört med traditionella implantat. Den vanligaste storleken vi använder på Victoriakliniken är 140 cc.

Mia-tekniken, som jag har utvecklat tillsammans med Motiva och som idag används på över 330 kliniker världen över, har använts i mer än 5 år. Vi har publicerat studier som visar att det är en mycket säker operation med minimal risk jämfört med många traditionella bröstförstoringar.

Motiva implantaten är mycket säkra, med extremt låg risk för kapselbildning eller infektion. De är biokompatibla, vilket innebär att kroppen inte reagerar genom att stöta bort dem eller bilda hård ärrvävnad runt dem. Vi använder heller ingen antibiotika för att skölja implantaten eller operationsområdet, och du behöver inte ta antibiotika efter ingreppet. Detta är positivt, eftersom antibiotika kan påverka tarmfloran negativt i upp till två år – något som sällan lyfts fram.

Implantaten har dessutom en mycket låg risk för ruptur över tid, vilket har visats i flera studier, inklusive våra egna. För att säkerställa långsiktig trygghet erbjuder vi på Victoriakliniken alla bröstpatienter 5 års komplikationsgaranti samt 10 års uppföljning med ultraljud, inkluderat i priset.

Om du känner oro eller misstänker att något inte står rätt till är du således alltid välkommen på en extra kontroll. Det viktigaste vid en operation är att du känner dig trygg – både under ingreppet och i uppföljningen efteråt.

Tillsammans med mina kollegor, Marie Jaeger, Jessica Gahm och Stina Ritti, utbildar vi läkare från hela världen i vävnadsbevarande kirurgi. Vi föreläser och opererar även internationellt för att föra våra erfarenheter och vår kunskap vidare.

Hoppas detta utförliga svar hjälper dig att ta ett genomtänkt beslut som förhoppningsvis kommer att skänka dig stor glädje under många år framöver, med ett i princip onsynligt ärr i armhålan om du väljer Mia.

För mer info kontakta gärna Victoriakliniken, eller titta på vårt instagram eller min drcharles.randquist

Lycka till!

Hej!

Tack för din fråga, det är vanligt och fullt förståeligt att man som patient önskar så klara besked som det går hur resultatet blir efter ett byte av implantat.

Min åsikt är att om målet framför allt är mer fyllighet och tydligare överpol brukar ett runt implantat oftast ligga närmare det önskemålet än ett anatomiskt (droppformat). Anatomiska implantat ger i många fall en mjukare och mer naturligt sluttande övre del, medan runda implantat vanligen ger mer fyllnad upptill, särskilt om man väljer högre projektion.

Det betyder dock inte att ett visst implantat automatiskt är ”rätt”. Det som brukar vara avgörande är framför allt bröstkorgens bredd, hur mycket egen vävnad som täcker implantatet, hudens elasticitet och hur den nuvarande fickan ser ut.

Min rekommendation till patienter som vill byta storlek för att de ska få en märkbar skillnad i volym är att man ökar volymen med 30-50%. Det är samtidigt viktigt att ta med i beräkningen att stora implantat kan innebära ökad risk för komplikationer och att det blir tyngre att bära. Vävnaderna kommer tänjas snabbare och det är större risk att brösten med tiden får ett häng, vilket betyder att det är ännu viktigare med bra stöd i BH.

I ditt fall skulle 615 cc vara en tydlig ökning från 400 cc som stämmer väl in med resonemanget att öka ca 50%, och hos en person med slank kroppsbyggnad kan det absolut ge mer fyllighet men också öka risken för att kanter känns eller syns, även om implantaten ligger bakom muskeln. Muskeln täcker främst den övre delen, medan ytter- och underkant fortfarande kan bli mer framträdande om vävnaden är tunn. Hur det är i ditt fall behöver man ta ställning till i samband med en undersökning på mottagningen eftersom det är svårt att veta annars.

Det är också vanligt att implantatkanter syns mer med större och mer projicerade implantat, och det beror ofta mer på tunn mjukvävnad än på att implantatet är runt. Anatomiska implantat kan ibland ge ett mer diskret intryck upptill, men brukar inte ge samma markerade överpol som ett runt implantat om det är just det man söker.

Det man brukar bedöma inför ett byte är därför inte bara märke eller modell, utan också om fickan behöver justeras och om vävnaderna klarar en tydlig storleksökning på ett stabilt och estetiskt bra sätt.

Slutligen så är det också viktigt att framhålla att även om det har stor betydelse att man noggrant tänker igenom sina val såsom du gör, så är det svårt att veta exakt hur slutresultatet blir. Det är alltid en viss osäkerhet som beror på faktorer som varken du eller den som opererar dig helt och hållet kan styra över.

Sammanfattningsvis så skulle jag rekommendera de runda implantaten framför de anatomiska om det är fyllnad i den övre polen som du är ute efter.

Johan Thorfinn
överläkare / docent i plastikkirurgi
Linköping