Fråga kirurgen

Hej Lexia,

Vid en ren bröstförstoring är riskerna vanligtvis låga för komplikationer. Ingreppet går relativt snabbt( sårhålan hålls öppen en kortare tid om det bara rör sig om en förstoring och ej i kombination med lyft vilket innebär en längre operationstid).

Vi är mycket noggranna med steriliteten när det gäller att implantera ett främmande material såsom operationstvätt, stängd dörr in till salen, användandet av Kellerfunnel/insertion sleeve samt kort optid. De flesta kliniker ger också en dos antibiotika in i blodet innan ingreppet.

Patienter som brukar nikotin eller immunosupprimerande läkemedel har högre risk för läkningsproblem och detta är viktigt att upplysa sin kirurg om redan på konsultationen.

Att drabbas av syrebrist under en planerad operation sker ytterst sällan och kan inträffa om man har svårt att få ner tuben i luftrören. När du bara skall operera brösten och man inte förväntar sig en lång narkos eller att man skall vända på dig behövs ingen tub utan det går bra med en larynxmask( som man sätter uppe i svalget och behöver inte få ner i luftstrupen).

Du får inte ökad risk för bröstcancer av implantaten men det finns en låg risk för en blodcancertyp som heter alcl med vissa implantats ytskikt. Denna risk är låg men jag råder dig till att läsa på om den alt fråga din kirurg.

Implanten kommer att behöva bytas ut då de slits som all materia gör. Detta går inte att säga exakt men efter ca 10-20 år bör de bytas ut.

Både Mentor och Motiva produceras implantat med mkt hög kvalitet. Låt din kirurg bestämma vad som passar din vävnadstyp bäst. Båda är gjorda av medicinskt silikon som kroppen ofta tolererar mkt väl.

Lycka till, Angelica Hagelberg

Hej!
Det är helt rimligt att fundera över BIA-ALCL när man står inför en bröstoperation. Det är ju en potentiellt allvarlig sjukdom. Det korta svaret är att BIA-ALCL är extremt ovanligt, även om det är en risk som varken ska förnekas eller bortförklaras.

Vad är BIA-ALCL? För det första är det viktigt att inte blanda ihop detta med vare sig kapselbildning (dvs "sjuklig" förtjockning av vävnadskapseln men är godartat) eller Breast Implant Illness. BIA-ALCL är inte bröstcancer, utan en ovanlig form av lymfom som oftast uppstår i vätska eller kapselvävnad runt ett implantat. Det visar sig som en svullnad som kommer successivt (dagar-veckor) och inte går tillbaka. Det ses framför allt hos patienter som har eller har haft texturerade, alltså knottriga, implantat. Sjukdomen brukar dessutom komma sent, ofta många år efter operationen (genomsnitt i vissa undersökningar 8-9 år), inte som en tidig komplikation veckorna efter ingreppet.

Exakta siffror är svåra, eftersom rapporteringen skiljer sig mellan länder och många patienter har haft flera olika implantat under livet. Internationellt rör det sig om drygt tusen rapporterade fall, vilket ska ställas mot det mycket stora antal bröstimplantat som opererats in i världen. I Sverige verkar antalet kända fall vara mycket lågt, i storleksordningen ett tiotal.
För att hålla koll på antalet fall av BIA-ALCL i Sverige så har vi sedan 2014 ett nationellt bröstimplantatregister (BRIMP). Sverige är ett av få länder i världen som arbetar för nationell registrering av alla bröstimplantat som läggs in. Syftet är att få statistik över operationer, implantatval, storlekar mm, men också för att hitta ovanliga komplikationer såsom t ex BIA-ALCL. För att BRIMP ska fungera är det viktigt att så många kliniker/plastikkirurger som möjligt registrerar sina implantat i BRIMP, annars kan man inte dra några slutsater av informationen.
Du - och alla andra med dig - kan göra skillnad för den allmänna kunskapen om bröstimplantat genom att alltid välja en klinik som registrerar i BRIMP. Fråga din plastikkirurg om hen registrerar i BRIMP, och om svaret är nej - fråga varför. Det är endast genom att ni som är patienter efterfrågar detta som registreringen kan få fullt genomslag. Detta är mycket viktigt.

Nåväl, tillbaka till din fråga om BIA-ALCL. Risken är inte heller likadan för alla texturerade implantat. De högsta riskerna har setts med vissa grovtexturerade implantat. Mentor Siltex hör till de texturerade implantat där den rapporterade risken ligger lägre, men den är inte noll.

Det rimliga inför din operation är därför att be din kirurg förklara varför just Siltex rekommenderas i ditt fall, vilka fördelar man bedömer att det ger jämfört med ett slätt implantat, och hur man väger detta mot den lilla men kända BIA-ALCL-risken. Det är en del av ett bra informerat beslut.

Efter en implantatoperation ska man framför allt vara uppmärksam på nytillkommen ensidig svullnad, vätska runt implantatet, knöl i bröst eller armhåla, nytillkommen hårdhet, smärta eller tydlig formförändring, särskilt om detta uppstår långt efter operationen. Då ska det kontrolleras med rätt utredning, oftast ultraljud och prov på eventuell vätska. Vissa kliniker erbjuder idag ultraljud på bröstimplantat, vilket är ett sätt att öka säkerheten för sina patienter. För egen del så gör vi ofta ultraljud på vår klinik för att titta på implantat. Utöver vätska kring implantat kan man också få en uppfattning om implantatet ser trasigt ut. Ultraljud på implantat ska dock inte förväxlas med en mammografi som undersöker bröstvävnaden. Alla kvinnor som misstänker att de har något problem med bröstvävnaden ska kontakta vanliga sjukvården för att få detta undersökt. Det gäller oavsett om man har implantat eller inte. Om man får till svar att man först ska kontakta sin plastikkirurg för att få implantaten undersökta så ska man stå på sig, och man kan givetvis parallellt med en undersökning inom vanliga värden av bröstvävnaden, men en sådan undersökning hos plastikkirurgen ska inte försena en mammografi.

Sammanfattningsvis: din oro är förståelig, men risken är mycket låg. Det viktigaste är att du känner att du har fått en tydlig motivering till implantatvalet och att du förstår vilka symtom som ska kontrolleras i framtiden, samt att du väljer en klinik som registrerar i BRIMP.

Johan Thorfinn

överläkare / docent i plastikkirurgi
Medlem i nationella styrgruppen för BRIMP (www.brimp.se)

Linköping

Tack för att du delar din upplevelse här på POF. Jag förstår dig och din resonemang är helt rimligt. Däremot det är alldeles för tidigt för att kunna prata om slutresultat.

Om du hade varit min patient skulle jag inte dra några slutsatser första dygnet. Jag hade samtidigt tagit din oro på allvar och erbjudit ett tidigt återbesök inom några dagar för undersökning och förklaring av situationen och läkningen. Ett fysiskt status är alltid mer värdefullt än ett foto.

Min spontana bedömning utifrån bilden och informationer jag har är att jag inte ser något som omedelbart ser alarmerande ut men jag tycker också att formen är ovanlig nog för att det är rimligt att följa utvecklingen noggrant under de kommande veckorna och månader. Det betyder absolut inte att resultatet kommer att bli dåligt, bara att det är alldeles för tidigt att avgöra detta.

Hoppas du känner dig lugnare:)

Hej!

Ja, det kan man i vissa fall, men det beror framför allt på hur mycket mjukvävnad man har och vilken kvalitet den vävnaden har – inte bara på själva bröststorleken.

Vid en framförplacering, såsom Preserve-konceptet som jag tillsammans med mitt team på Victoriakliniken har utvecklat och även publicerat vetenskapligt kring, är vävnadstäckningen en viktig faktor. Baserat på våra kliniska erfarenheter, uppföljningsdata och de riktlinjer vi använder när vi utbildar kirurger inom både Preserve och MIA Femtech, rekommenderar vi generellt minst cirka 2 cm mjukvävnad i den övre delen av bröstet (dekolletaget). Detta minskar risken för att implantatet ska synas, kännas eller ge upphov till rippling.

Motiva Ergonomix™2 är ett implantat som ofta lämpar sig väl för denna typ av placering tack vare sina mjuka och naturliga egenskaper.

Samtidigt går det inte att ge ett generellt svar utan en undersökning. Att ha lite egen bröstvävnad innebär inte automatiskt att en Preserve-operation eller annan framförplacering är omöjlig, men det innebär inte heller alltid att det är den bästa lösningen. Implantatets storlek spelar ofta en mycket stor roll, liksom hudens kvalitet, bröstkorgens form och patientens önskemål.

Min erfarenhet är att det sällan finns en metod som passar alla. Det viktigaste är att välja den lösning som ger bäst balans mellan ett naturligt resultat, god vävnadsbevarande kirurgi och långsiktig stabilitet.

Vänliga hälsningar,

Hej!

Detta är ingen enkel fråga och rätt svar kommer du få först när du kommer på konsultation.

Texten nedan blir tyvärr lång.

Begreppet "bakom muskeln" är i sig komplicerat. Med "muskeln" menar man till att börja med stora bröstmuskeln (Pectoralis Major). Även om det förekommer att man lägger implantat helt bakom muskeln, så menar man oftast "delvis bakom muskeln" eller det som på fackspråk kallas Dual-Plane (DP). De flesta patienter som i plastikforum skriver att de har bakom muskeln, har i verkligheten delvis bakom muskeln. Då har man lossat lite mellan bröstkörteln och muskeln, vilket får muskeln att glida upp lite vilket ger en rad fördelar.

För att krångla till det mer så finns det olika varianter av Dual-Plane (DP). Det handlar bland annat om till viken nivå/hur högt man lossar muskeln och hur man behandlar muskelfästena in mot bröstbenet. Har man ett hängigt bröst görs ofta en DP3 och är man mer platt utan häng görs en DP2.

Sedan finns det en till bröstmuskel - den lilla - Pectoralis Minor. Den ska man inte röra vid operationen. Tyvärr ser man inte sällan att oerfarna kirurger har skadat pectoralis minor. Implantatet lägger man alltså ovanpå denna muskel, eller mellan major och minor, fast bara delvis bakom major - sa jag att det var komplicerat?

Det är så komplicerat att det oftast är bäst att bara använda uttrycket "bakom muskeln" - så det gör vi nu :)

Fördelarna med att lägga FRAMFÖR muskeln - alltså mellan pectoralis major och bröstkörtelvävnaden - är att man får mindre smärta de första 3-4 dagarna, man kan i vissa fall få ett smalare clevage och man får ej muskelpåverkan (se nedan). Ingreppet kan utföras i lokalbedövning/sedering, men oftast är det ändå smidigare att vara sövd.

Nackdelarna med placering FRAMFÖR muskeln är att det finns en risk att man kan se och känna kanterna på implantatet om man är tunn i vävnaden - detta gör att alla patienter inte lämpar sig för denna placering. Det finns flera studier som visar på ökad risk för kapselbilning framför muskeln och man får sämre lyfteffekt.

Fördelar med att lägga BAKOM muskeln är att du kommer ej kunna se eller känna implantatets kanter i övre delen av bröstet, du får bättre lyfteffekt och ofta en finare form och sannolkt mindre risk för kapselbilning. I regel går det riktigt bra att få ett fint clevage även med implantat under muskeln, men det beror på val av implantat (rätt bredd) och även individuella förutsättningar. Det kan också vara en fördel vid mammografi.

Nackdelarna med placering BAKOM muskeln är att det gör mer ont de första dagarna (men det finns bra smärtstillande...), det krävs i princip full narkos och utöver det som står ovan så uppkommer alltid en viss grad av muskelpåverkan (animering). Animering är att när man spänner bröstmuskeln kommer volymen i impantatet att lite grann tryckas utåt sidan, vilken syns som en viss formförändring om man spänner sig mycket och är naken.

Vid en korrekt utförd dual-plane blir det väldigt lite muskelpåverkan. Du kommer kunna träna precis som vanligt och kommer inte att ha ont när du använder muskeln. Ingen kommer kunna se något om du inte står naken och spänner muskeln väldigt mycket.

En intressant sak är att om man lägger implantatet via armhålan så går det i princip inte att göra en dual-plane, utan en riktig dual-plane måste ske med snitt i bröstvecket. En del patienter som fått implantatet under muskeln via armhålan har mycket problem med muskelpåverkan, både att formen påverkas negativt när de spänner muskeln och att det rent av gör ont vid vissa träningsövningar. Jag har flera gånger opererat sådana patienter och då via bröstvecket gjort om placeringen till en riktig dual plane varvid problemen försvinner.

Boka en konsultation så kan du få svar på vad som är bäst just i ditt fall. Det låter ju i första hand som att du behöver en dual plane :)

Mvh

Karl Bremer

Överläkare, Specialist i Plastikkirurgi

Nordiska Kliniken

Göteborg

Tack för din väldigt relevanta fråga 🩵

Det du beskriver är faktiskt en ganska vanlig önskan hos petite patienter – att få tydlig cleavage, lite sideboob och en större byst, men samtidigt behålla ett naturligt och hållbart resultat över tid. Därför är implantatvalet alltid en balans mellan estetik och vad vävnaden långsiktigt klarar av att bära.

Med en bröstbredd på 10 cm går det ibland att välja ett implantat som är ungefär 0,5–1,5 cm bredare än den ursprungliga bröstbredden. För att skapa mer cleavage och sideboob behöver man ofta tänja lite på den klassiska “idealbredden”, särskilt på en liten kropp där man önskar ett mer markerat resultat.

Men det är viktigt att förstå att det inte bara är själva bröstbredden som avgör vilken implantatbredd och volym som passar. Även avståndet mellan bröstvårta och bröstfåra är väldigt avgörande för hur bred bas man faktiskt kan bära, särskilt med runda implantat. Har man ett kort avstånd där kan ett alltför brett implantat öka risken för exempelvis dubbelbubbla, bottoming out och att implantatet med tiden börjar dominera den nedre delen av bröstet på ett mindre naturligt sätt.

Hudkvalitet och vävnadens elasticitet är minst lika viktigt att ta hänsyn till. På en väldigt petite kropp med tunn hud kan ett alltför brett eller tungt implantat ge väldigt fin cleavage initialt, men bli mindre hållbart över åren med uttänjd hud, lateral glidning och tunnare vävnad. Därför försöker man alltid hitta balansen mellan:

• tydlig cleavage
• sideboob
• proportion till kroppen
• långsiktig hållbarhet i vävnaden

För många petite patienter som vill ha större bröst blir därför högre profil/projektion ofta smartare än att bara gå väldigt brett. Då kan man få mer volym och fyllighet utan att implantatet tar över hela bröstkorgen.

När det gäller Mentor Siltex och Smooth finns båda med Cohesive I-gel, som är den mjukare och mer följsamma gelen. Den brukar ge en mjuk och naturlig känsla vid rörelse. Cohesive II är lite fastare och ger mer struktur och formstabilitet. Det betyder dock inte automatiskt att brösten känns “hårda”, utan mycket beror också på din egen vävnad, hudens tighthet, implantatets storlek och om implantatet placeras över eller under muskeln.

Så valet mellan mjukare eller lite mer cohesive gel blir ofta en balans mellan:

• maximal mjukhet och rörelse
• mer stöd och form över tid

För stora implantat på en liten kropp kan ibland en något mer cohesive gel hjälpa till att behålla formen bättre och minska risken för att resultatet med tiden “breddar ut sig”.

Det viktigaste är därför att implantatet anpassas efter just din anatomi och dina mål, så att man kan skapa både den look du önskar och ett resultat som håller fint över tid 🩵

Hej,

Nej – det är inte för bra för att vara sant.

Mia Femtech är en teknik som skapar större bröst med ett naturligt utseende. Den använder mjuka Motiva Diamond Ergonomix2-implantat, som med hjälp av specialutvecklade instrument kan föras in via ett litet snitt (2–2,5 cm) i armhålan, under lokalbedövning.

Man behöver alltså inte sövas. Tekniken är vävnadsbevarande, vilket innebär att man inte skär i muskulatur, nerver, lymfsystem eller blodkärl för att skapa en exakt ficka för implantatet under bröstkörteln ovanpå muskeln.

Eftersom ingen vävnad förstörs – utan istället försiktigt separeras med hjälp av en specialballong – uppstår betydligt mindre trauma och därmed mindre smärta. De flesta kan återgå till arbete redan nästa dag och börja träna efter cirka 3 veckor, jämfört med upp till 3 månader vid traditionell kirurgi.

Det är dock viktigt att poängtera att det inte finns någon perfekt teknik eller något perfekt implantat för alla patienter. Konsten ligger i att välja rätt metod och implantat för rätt patient och rätt indikation.

Mia-tekniken är särskilt lämplig för kvinnor som redan har fina bröst men önskar något mer volym och en något rundare form – utan behov av push-up eller vadderad BH.

Min erfarenhet är att de flesta patienter har god självinsikt kring sina bröst. Förenklat kan man säga att om du upplever att dina bröst ligger på en nivå 5–8 på en skala från 1 till 10, men önskar 1–2 kupstorlekar större bröst utan synliga ärr på brösten, kan du vara en bra kandidat.

Tekniken är däremot inte optimal för mycket smala och plattbystade patienter, eftersom det då ofta saknas tillräckligt med egen vävnad för att täcka implantaten, vilket kan ge ett mindre naturligt resultat. I vissa fall kan man dock kombinera med fettransplantation – det vill säga flytta fett från andra delar av kroppen till brösten för att förbättra täckning och form.

Implantatvolymen är upp till 195 cc, men Diamond-implantatens form ger en projektion som gör att de ofta upplevs som större. Exempelvis kan 195 cc motsvara cirka 250 cc jämfört med traditionella implantat. Den vanligaste storleken vi använder på Victoriakliniken är 140 cc.

Mia-tekniken, som jag har utvecklat tillsammans med Motiva och som idag används på över 330 kliniker världen över, har använts i mer än 5 år. Vi har publicerat studier som visar att det är en mycket säker operation med minimal risk jämfört med många traditionella bröstförstoringar.

Motiva implantaten är mycket säkra, med extremt låg risk för kapselbildning eller infektion. De är biokompatibla, vilket innebär att kroppen inte reagerar genom att stöta bort dem eller bilda hård ärrvävnad runt dem. Vi använder heller ingen antibiotika för att skölja implantaten eller operationsområdet, och du behöver inte ta antibiotika efter ingreppet. Detta är positivt, eftersom antibiotika kan påverka tarmfloran negativt i upp till två år – något som sällan lyfts fram.

Implantaten har dessutom en mycket låg risk för ruptur över tid, vilket har visats i flera studier, inklusive våra egna. För att säkerställa långsiktig trygghet erbjuder vi på Victoriakliniken alla bröstpatienter 5 års komplikationsgaranti samt 10 års uppföljning med ultraljud, inkluderat i priset.

Om du känner oro eller misstänker att något inte står rätt till är du således alltid välkommen på en extra kontroll. Det viktigaste vid en operation är att du känner dig trygg – både under ingreppet och i uppföljningen efteråt.

Tillsammans med mina kollegor, Marie Jaeger, Jessica Gahm och Stina Ritti, utbildar vi läkare från hela världen i vävnadsbevarande kirurgi. Vi föreläser och opererar även internationellt för att föra våra erfarenheter och vår kunskap vidare.

Hoppas detta utförliga svar hjälper dig att ta ett genomtänkt beslut som förhoppningsvis kommer att skänka dig stor glädje under många år framöver, med ett i princip onsynligt ärr i armhålan om du väljer Mia.

För mer info kontakta gärna Victoriakliniken, eller titta på vårt instagram eller min drcharles.randquist

Lycka till!

Hej!

Tack för din fråga, det är vanligt och fullt förståeligt att man som patient önskar så klara besked som det går hur resultatet blir efter ett byte av implantat.

Min åsikt är att om målet framför allt är mer fyllighet och tydligare överpol brukar ett runt implantat oftast ligga närmare det önskemålet än ett anatomiskt (droppformat). Anatomiska implantat ger i många fall en mjukare och mer naturligt sluttande övre del, medan runda implantat vanligen ger mer fyllnad upptill, särskilt om man väljer högre projektion.

Det betyder dock inte att ett visst implantat automatiskt är ”rätt”. Det som brukar vara avgörande är framför allt bröstkorgens bredd, hur mycket egen vävnad som täcker implantatet, hudens elasticitet och hur den nuvarande fickan ser ut.

Min rekommendation till patienter som vill byta storlek för att de ska få en märkbar skillnad i volym är att man ökar volymen med 30-50%. Det är samtidigt viktigt att ta med i beräkningen att stora implantat kan innebära ökad risk för komplikationer och att det blir tyngre att bära. Vävnaderna kommer tänjas snabbare och det är större risk att brösten med tiden får ett häng, vilket betyder att det är ännu viktigare med bra stöd i BH.

I ditt fall skulle 615 cc vara en tydlig ökning från 400 cc som stämmer väl in med resonemanget att öka ca 50%, och hos en person med slank kroppsbyggnad kan det absolut ge mer fyllighet men också öka risken för att kanter känns eller syns, även om implantaten ligger bakom muskeln. Muskeln täcker främst den övre delen, medan ytter- och underkant fortfarande kan bli mer framträdande om vävnaden är tunn. Hur det är i ditt fall behöver man ta ställning till i samband med en undersökning på mottagningen eftersom det är svårt att veta annars.

Det är också vanligt att implantatkanter syns mer med större och mer projicerade implantat, och det beror ofta mer på tunn mjukvävnad än på att implantatet är runt. Anatomiska implantat kan ibland ge ett mer diskret intryck upptill, men brukar inte ge samma markerade överpol som ett runt implantat om det är just det man söker.

Det man brukar bedöma inför ett byte är därför inte bara märke eller modell, utan också om fickan behöver justeras och om vävnaderna klarar en tydlig storleksökning på ett stabilt och estetiskt bra sätt.

Slutligen så är det också viktigt att framhålla att även om det har stor betydelse att man noggrant tänker igenom sina val såsom du gör, så är det svårt att veta exakt hur slutresultatet blir. Det är alltid en viss osäkerhet som beror på faktorer som varken du eller den som opererar dig helt och hållet kan styra över.

Sammanfattningsvis så skulle jag rekommendera de runda implantaten framför de anatomiska om det är fyllnad i den övre polen som du är ute efter.

Johan Thorfinn
överläkare / docent i plastikkirurgi
Linköping

Hej,

Det du beskriver är inte helt ovanligt efter en bröstoperation, men det ska absolut tas på allvar – särskilt när det påverkar din vardag på det sättet.

När implantatet ligger bakom muskeln (submuskulärt) kan man ibland uppleva:

• att implantatet rör sig när bröstmuskeln aktiveras

• en känsla av drag eller spänning vid armrörelser

• att det känns tydligare vid djupandning eller vissa positioner

Detta kan bero på flera saker, till exempel:

• hur fickan (utrymmet för implantatet) är skapad

• hur mycket muskeln täcker implantatet

• individuell anatomi och vävnadstjocklek

• i vissa fall något som kallas animation deformity (att implantatet rör sig med muskeln)

I många fall kan besvären minska över tid, men om det har gått en längre tid och du fortfarande upplever tydligt obehag finns det olika möjliga åtgärder, till exempel:

• justering av implantatets position

• förändring av fickan

• i vissa fall byte till placering framför muskeln

Vad som är rätt lösning går tyvärr inte att avgöra utan att undersöka dig, eftersom det är väldigt individuellt.

Du är varmt välkommen att boka en konsultation hos mig, så kan jag göra en noggrann bedömning, förklara vad som händer i just ditt fall och diskutera vilka alternativ som finns för att förbättra situationen.

Med vänliga hälsningar,

Maximilian Otte

Hej,

detta beror mycket på den ursprungliga situationen, bröstformen, vävnadskvaliteten och amningshistoriken. Varje implantat måste väljas med alla dessa faktorer i åtanke. Ett mjukt implantat kan inte omforma ditt bröst. Så i ett redan perfekt bröst, inga barn och med bra vävnad kan ett mjukt implantat användas för att förstora det redan fint formade bröstet. Behöver du omforma bröstet å andra sidan behöver du troligtvis ett formstabilt och lite hårdare implantat.

Eftersom jag inte vet hur ditt faktiska bröst ser ut just nu är det svårt att ge dig det bästa svaret, men det här är mitt resonemang med mina bröstoperationspatienter.

Med vänliga hälsningar,

Maximilian