Hudförändringar, t ex vårtor, basaliom
Behandling
Om Hudförändringar, t ex vårtor, basaliom
Det finns en rad olika hudförändringar, alltifrån harmlösa utväxter till mer allvarliga förändringar som kräver snabb medicinsk behandling. Här är några exempel:
- Vårtor (orsakade av HPV-virus) – kan uppstå på händer, fötter eller andra delar av kroppen. Oftast ofarliga men kan vara kosmetiskt störande eller smärtsamma.
- Basaliom (basalcellscancer) – en form av hudcancer som vanligen växer långsamt och sällan sprider sig, men ändå bör behandlas för att undvika lokala skador och återfall.
- Milia – små vita talgcystor på huden, särskilt runt ögonen eller på kinder. Ofarliga men ibland kosmetiskt störande.
- Hemangiom – godartade blodkärlsförändringar som kan se ut som röda eller blåaktiga fläckar. Smultronmärke hos barn är ett vanligt exempel.
- Mollusker – virusbetingade knottror, främst hos barn, som brukar försvinna av sig själva inom ett par år.
- Lipom – godartade fettknutor under huden. Ofta mjuka och rörliga. Kan tas bort om de ger obehag.
- Keratos – kan vara seborroisk keratos (åldersvårtor) som är ofarliga, eller aktinisk keratos som är solexponeringsskador och ibland förstadier till skivepitelcancer.
Om en förändring växer snabbt, ändrar färg eller form, eller börjar göra ont är det viktigt att låta en läkare bedöma den snarast.
Behandlingsmetoderna varierar beroende på hudförändringen:
- Vårtor – behandlas ofta med frysning (kryoterapi), syrapreparat, laser eller skrapning.
- Basaliom – tas oftast bort kirurgiskt. I vissa fall används fotodynamisk terapi (PDT), kryoterapi eller Mohs kirurgi.
- Milia – avlägsnas med en liten nål eller mikroskärning i huden.
- Hemangiom – kan behandlas med laser om de orsakar besvär eller sitter problematiskt, annars väntar man ofta ut spontan tillbakagång (särskilt hos barn).
- Mollusker – skrapas, fryses eller behandlas med lokala preparat. Ofta kan man även avvakta eftersom de försvinner spontant.
- Lipom – tas bort kirurgiskt i lokalbedövning om de stör eller växer.
- Keratos – seborroisk keratos tas bort med skrapning, laser eller frysning. Aktinisk keratos behandlas bland annat med kryoterapi, PDT eller skrapning/bränning för att hindra utveckling till skivepitelcancer.
Personer som besväras av sin hudförändring antingen av estetiska eller medicinska skäl kan vara kandidater för behandling. Om förändringen misstänks vara elakartad eller förstadium till cancer (till exempel aktinisk keratos, basaliom) ska den alltid bedömas och behandlas av sjukvården. Har man immunbrist eller annan sjukdom kan det krävas särskilda försiktighetsåtgärder.
Att ta bort oönskade hudförändringar kan ge en kosmetisk förbättring och ibland förebygga allvarliga konsekvenser, som vid basaliom eller aktinisk keratos. Nackdelen är att alla ingrepp kan orsaka ärrbildning eller andra komplikationer om de utförs felaktigt eller om eftervården försummas. Vissa metoder kräver dessutom upprepade behandlingar, till exempel envisa vårtor eller mollusker.
