Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
Trasselsudd profilbild

Trasselsudd

Kvinna ·

19 jan, 2020

Berätta för familjen?

Bröstförstoring

Hej! 2 veckor kvar nu till min op och jag har en sån extrem ångest angående om jag ska berätta för min familj eller inte. Jag vet att hela min familj är anti ”onaturliga” förändringar i utseendet och jag är jätterädd att dem ska bli extremt arga och besvikna på mig, har alltid varit rädd för att berätta saker för min familj. Samtidigt är jag rädd att om jag inte berättar något och bara dyker upp med betydligt större bröst kommer dem bli arga av anledning att jag inte sagt något. Vet att både min syster och min mamma kommer få spel i vilket fall som helst. Hur gjorde ni? Hade ni också familjemedlemmar som var emot plastikkirurgi? Berättade ni innan eller väntade ni till efter op?

24

Sortera efter

Anna1995

Kvinna ·

01 jul, 2020

Jag har precis berättat för sista personen som behöver veta. ALLA tog det så bra och jag blev så förvånad. Nu ångrar jag att jag ens var nervös från första början. I slutändan så är det ju jag jag jag som behöver bry mig, deras åsikter ju egentligen väldigt oviktig även om den känns väldigt viktig!
Gilla

Is123

Kvinna ·

01 jul, 2020

Men gud så skönt att alla tog det bra så du får stöd!
Gilla

Nickole

Kvinna ·

02 jul, 2020

Usch förstår verkligen din ångest i det hela. Jag har "dragit" mig för att berätta för mina föräldrar i så många år och har haft ångest kring det pga. att jag har alltid vetat att jag kommer att göra, och jag vill inte bråka med dem om en sådan grej. Det hade varit känsligt. Men sedan sa jag det till dem en fredagskväll vid matbordet, tror min röst skadade en del men jag sa det till både mamma och pappa. Och dem började bara att skratta och dem sa att man ska göra det man vill i livet, och så frågade dem varför jag vill/ska operera mig. Det var ett moget, lugnt samtal. Och att det är värre när jag gör mina fillers i läpparna då det sitter i ansiktet, att brösten kan man dölja om man vill. Det är DIN kropp och ditt liv. Pappa erbjöd sig även att hämta mig ifrån kliniken när det är dags för operationen (haha).. :) Jag bor hemma för tillfället så det skulle vara så jobbigt att vara hemma och ha ont och inte få något slags stöd eller förståelse i det hela. Det blev verkligen ingen biggie! SÅ skönt var det. Och oavsett hur dina föräldrar reagerar så förstår jag att man inte klappar händerna för det. Men om dem blir sura/arga så kommer det släppas efter ett tag. Låt inte andras åsikter ändra ditt val, livet är för kort för det. Lycka till!! kram :)
Gilla

Nickole

Kvinna ·

02 jul, 2020

Anna1995 skrev:

Jag har precis berättat för sista personen som behöver veta. ALLA tog det så bra och jag blev så förvånad. Nu ångrar jag att jag ens var nervös från första början. I slutändan så är det ju jag jag jag som behöver bry mig, deras åsikter ju egentligen väldigt oviktig även om den känns väldigt viktig!

SÅ kul och skönt! man bildar alltid någon slags katastrofbild när man är nervös inför något.
Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem