Vem är den typiska patienten som kommer på konsultation för ansiktslyft?
Den typiska patienten är en kvinna mellan 45 och 65 år, även om vi ser patienter i både yngre och högre åldrar. Omkring 90 procent av dem som söker för ansiktslyft är kvinnor.
Det vanligaste är att man upplever att ansiktet inte längre speglar hur ung och pigg man känner sig. Många beskriver att de ser trötta eller äldre än de upplever sig vara. Det som oftast stör patienterna är inte i första hand rynkorna, utan att ansiktets konturer förändrats.
Käklinjen blir mindre tydlig, de så kallade jowls eller "hamsterpåsarna" börjar framträda och huden på halsen blir gradvis lösare. Med tiden utvecklas även djupa nasolabialfåror (vecken mellan näsvingen och mungipan) samt marionettlinjer, vecken som löper från mungiporna ned mot underkäken, och hos många tillkommer hudöverskott, ökad volym under käklinjen och tydliga vertikala band på halsen, så kallade platysmaband. Oftast har man även förlorat volym i mellanansiktet och huden börjar uppvisa rynkor och andra ålderstecken.
Vem är den bästa kandidaten, det vill säga vem brukar bli nöjdast?
De nöjdaste patienterna är de som hade realistiska förväntningar och en god förståelse för både möjligheterna och begränsningarna med kirurgi. Ett ansiktslyft kan ge en mycket stor förbättring, men det stoppar inte det naturliga åldrandet och kräver också en period av läkning innan slutresultatet kan bedömas.
Min erfarenhet är också att resultaten ofta blir mest harmoniska när man opererar innan åldersförändringarna blivit alltför uttalade. När huden fortfarande har god elasticitet och djupa veck ännu inte utvecklats fullt är det lättare att få en tydligt föryngrande effekt. Djupa rynkor går inte att operera bort enbart med ett ansiktslyft.
Samtidigt kan patienter med mer uttalade förändringar, särskilt på halsen, uppnå en mycket stor förbättring. Halsen är ofta tekniskt mer krävande att operera, men också ett av de områden där skillnaden före och efter operation kan bli som mest påtaglig.
Vilka olika typer av ansiktslyft finns det och kan du berätta om dem?
Många tror att ett ansiktslyft handlar om att sträcka huden, men så arbetar man inte. Modern ansiktskirurgi handlar framför allt om att återplacera de djupare vävnader som med åren har sjunkit ned. Huden följer sedan med utan att ligga under någon större spänning, vilket ger ett mer naturligt resultat och bättre förutsättningar för diskreta ärr.
Det finns flera olika tekniker, och den viktigaste skillnaden är på vilket anatomiskt plan kirurgen arbetar.
Under huden och underhudsfettet i ansiktet finns ett bindvävslager som kallas SMAS (Superficial Musculo-Aponeurotic System). Detta lager är en fortsättning av den ytliga halsmuskeln, platysma, och fungerar som ett naturligt stöd för ansiktets mjukdelar. När vi åldras är det framför allt dessa djupare vävnader som gradvis glider nedåt och ger upphov till hamsterpåsar (jowls), en otydligare käklinje och en åldrande hals.
Vid ett ansiktslyft i ytligt plan (superficial plane facelift, eller “SMAS-lyft”) friläggs huden ovanför SMAS. Själva lyftet åstadkoms genom att SMAS på kinden spänns upp med fortlöpande, (d v s knutfria mellan start och slutfäste), permanenta eller långsamt resorberande stygn som förankras i stabila bindvävsstrukturer framför örat. Därefter avlägsnas den hud som blivit över. En välkänd variant av denna teknik är MACS-lift (Minimal Access Cranial Suspension), där operationen utförs genom ett kortare snitt och lämpar sig väl för patienter med mer begränsade åldersförändringar, i framför allt kind och käklinje.
Vid ett ansiktslyft i djupt plan (deep plane facelift) arbetar man i stället under SMAS och platysma. Huden, underhudsfettet och SMAS lyfts då som en sammanhängande vävnad innan den återförankras högre upp i ansiktet. Tekniken ger goda möjligheter att återställa mellanansiktet och käklinjen och används ofta när åldersförändringarna är mer uttalade eller när man samtidigt vill behandla uttalade förändringar på halsen. Genom att arbeta under SMAS kan kinden lyftas som en helhet. På halsen går man in under platysma, vilket ger en god uppstramning av halsens ytliga muskellager och den ovanliggande huden.
Kirurgiska tekniker utvecklas ständigt, och precis som inom många andra områden inom kirurgin förändras också vilka metoder som är mest populära över tid. Under de senaste åren har jag successivt gått över till att utföra de flesta av mina ansiktslyft med deep plane-teknik. Min erfarenhet är att tekniken ger ett bra lyft och ett naturligt resultat, särskilt hos patienter med mer uttalade åldersförändringar i mellanansiktet, käklinjen och halsen. Superficial plane använder jag framför allt när behovet främst är ett lyft av käklinje/jowls och patienten önskar en kortare konvalescens.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det idag saknas vetenskapliga studier som tydligt visar att deep plane generellt ger bättre resultat än ett väl utfört ansiktslyft i ett ytligare plan. Det finns mycket skickliga kirurger som framför allt arbetar i superficial plane och uppnår utmärkta resultat. Det är dock svårt att utforma bra jämförande studier, eftersom resultatet i hög grad är beroende av den enskilda kirurgens erfarenhet och skicklighet.
För mig handlar valet av teknik därför både om patientens anatomi och om den erfarenhet och kirurgiska filosofi som jag själv har utvecklat över tid. En yngre patient med begynnande hamsterpåsar kan få ett mycket fint resultat med ett ytligt lyft, medan en patient med uttalat hudöverskott och förändringar även på halsen ofta behöver en mer omfattande operation, oftast i ett djupt plan.
När det kommer till halsen finns flera olika behandlingsmöjligheter. Har man enbart fett under hakan så kan detta fettsugas. Har man dock både fett under hakan och ett hudöverskott så behövs både en fettsugning och ett halslyft där platysma stramas upp och man tar bort hud.
Ganska ofta när man har stora åldersförändringar på halsen ligger en del av volymen även på djupet under platysmamuskeln; det är fett och submandibularis spottkörtel. Man kan också ha väldigt tydliga mediala platysmaband, som ser ut som senor längs undersidan av hakan och halsen. Ökad volym under platysma kan man inte åtgärda med fettsugning av halsen. För volym på djupet behövs en deep neck reduction i samband med ansiktslyft/halslyft, dvs ett 3-4 cm snitt under hakan varifrån man kan minska ner fettvolym och ibland även spottkörtel under platysma. Man kan även sy ihop platysmas kanter i medellinjen för att bli av med platysmabanden.
Ärrplaceringen är i stort sett densamma oavsett teknik. Snitten läggs framför örat och följer örats naturliga konturer. Jag lägger i 80 % av fallen ärret längs tragus (åsen/kanten av brosk på örat) men på dem som har ett tydligt veck framför örat lägger jag snitten framför. På män lägger jag dock alltid snittet framför örat, eftersom man inte vill ha skäggväxt upp på tragus.
Om även halsen behöver behandlas fortsätter snittet bakom örat och in i hårfästet bakom örat. Hur långa ärren blir avgörs framför allt av hur mycket hudöverskott som behöver avlägsnas, inte av om man väljer ett ytligt eller ett djupt ansiktslyft. Inga andra vävnader än överskottshud med sin underliggande fettvävnad avlägsnas.
Under senare år har även endoskopiska, eller titthålsbaserade, tekniker utvecklats. De används framförallt hos yngre patienter med små åldersförändringar och begränsat hudöverskott. Eftersom ingen hud tas bort framför örat lämpar de sig inte för patienter med mer uttalade förändringar. I noggrant utvalda fall kan den däremot vara ett bra alternativ, även om det är en mer komplex och tidsödande teknik.
Måste man alltid flytta underliggande vävnad eller kan det räcka att strama upp huden?
Om målet är ett hållbart och naturligt resultat behöver man flytta de djupare vävnaderna - inte bara huden. Det är en av de viktigaste principerna inom modern ansiktskirurgi.
Huden är inte tillräckligt stark för att bära hela lyftet under lång tid. Om man enbart stramar huden finns en betydande risk att resultatet blir kortvarigt samtidigt som ärren belastas med hög spänning. Det kan leda till bredare ärr, förändrad örsnibb och ett onaturligt utseende.
Genom att i stället återplacera de djupare vävnaderna avlastas huden, vilket både ger ett mer naturligt resultat och bättre förutsättningar för diskreta ärr.
Arbetar man i ett ytligt plan görs detta genom att de underliggande vävnaderna lyfts med fortlöpande stygn. Vid ett extended deep plane facelift däremot, går man inte in under SMAS direkt framför örat. Man frilägger istället huden ytligt tills man kommer fram till en tänkt linje mellan yttre kanten på ögat och käkvinkeln. Här går man sedan ner i deep plane och fortsätter frigöra de djupare vävnaderna som ska lyftas.
Detta innebär att när man sedan stramar upp deep plane-vävnaden 3-4 cm uppåt/utåt och fäster den framför örat, så får man dels ett kraftigt lyft, men också ett överlapp av vävnad, eftersom deep plane då sys fast ovanpå den tidigare SMAS-vävnaden som inte rörts, vilket ger extra volym över kindbenen.
Platysma spänns däremot upp mot mastoidbenet, dvs benknölen bakom örat för att få en ordentlig upphängning av halsen mot en stabil struktur. Därefter sys stygn neråt mellan platysmakanten och sternocleidomastoideusmuskeln (en muskel på sidan av halsen) för att fortsätta lyfta platysma uppåt/utåt även nere på halsen.
Om någon föredrar att göra ett mindre omfattande ingrepp, kan det i stället upprepas eller ”uppgraderas” med ett mer omfattande ingrepp i framtiden?
Ja, det går i vissa fall bra, men det beror helt på vilka åldersförändringar man har utvecklat.
Vid tidiga ålderstecken kan det räcka med hudförbättrande behandlingar, till exempel microneedling, IPL (Intense Pulsed Light), kemisk peeling, laser, radiofrekvens eller ultraljud, beroende på om problemet främst är hudkvalitet, pigmentförändringar eller lätt nedsatt spänst. Det är också viktigt att ha en bra hudvårdsrutin och använda solskydd.
Ofta är ögonlocken det första området som avslöjar åldrandet, vilket gör att många patienter börjar med en ögonlocksplastik. När de första förändringarna i stället syns längs käklinjen, med begynnande jowls, kan ett ansiktslyft i ytligt plan vara ett alternativ hos rätt patient.
Med stigande ålder förloras mer volym i mellanansiktet och vävnaderna sjunker nedåt, vilket kan ge djupare nasolabialfåror och marionettlinjer samt mer uttalade jowls. Dessutom tilltar åldersförändringarna på halsen. Då krävs ofta ett mer omfattande ansiktslyft med halslyft, ibland kombinerat med en så kallad deep neck reduction, där man reducerar djupare strukturer, exempelvis fett under platysmamuskeln eller andra anatomiska strukturer som bidrar till en fylligare hals. Ofta sjunker även ögonbrynen, och då kan det vara lämpligt att kombinera ansikts- och halslyftet med ett pannlyft för att få ett harmoniskt resultat i hela ansiktet.
Därför försöker jag alltid planera operationen utifrån patientens långsiktiga behov. I vissa fall är ett mindre ingrepp fullt tillräckligt, medan det i andra fall är klokare att redan från början välja en mer komplett behandling för att uppnå ett harmoniskt och hållbart resultat.
Vad kan ett ansiktslyft inte förbättra?
Ett ansiktslyft är mycket effektivt för att återställa ansiktets form, men det kan inte lösa alla ålderstecken.
Operationens största effekt ses längs käklinjen och halsen, där man återplacerar de vävnader som med tiden har sjunkit ned. Däremot påverkas inte hudens kvalitet i någon större utsträckning. Solskador, pigmentförändringar, fina linjer och rynkighet behandlas betydligt bättre med hudvård, laser, IPL eller kemisk peeling.
Ett ansiktslyft kan inte heller helt ta bort djupa rynkor eller nasolabialfåror. Dessa kan ofta förbättras när vävnaderna lyfts tillbaka, men de försvinner sällan helt eftersom själva huden och underhuden har förändrats över tid. Därför kombineras ett ansiktslyft ofta med andra behandlingar för att uppnå ett så naturligt och harmoniskt resultat som möjligt. Rynkighet behandlas ofta bäst genom att ansiktslyftet kombineras med laserbehandling eller kemisk peeling. Hudkvaliteten kan även förbättras med nanofett i kombination med microneedling, en behandling som används i syfte att stimulera hudens återhämtning och kvalitet. Man kan även transplantera fett under rynkor för att få dem mindre djupa.
Vad är de vanligaste orealistiska förväntningarna ni möter hos patienter som vill göra ansiktslyft?
Den vanligaste missuppfattningen är att man tror att ett mycket litet ingrepp ska kunna ge samma resultat som ett fullständigt ansiktslyft.
Under konsultationen visar många patienter genom att dra lite i huden framför spegeln och säger: "Det är bara det här lilla jag vill få bort." Problemet är att även små förändringar längs käklinjen ofta beror på att de djupare vävnaderna har sjunkit. För att skapa ett hållbart resultat behöver dessa vävnader återplaceras - det räcker inte att bara strama upp huden.
En annan viktig del är återhämtningen. Ett ansiktslyft är ett större kirurgiskt ingrepp än många föreställer sig. De första veckorna präglas av svullnad och blåmärken, och det är vanligt att man känner sig osäker innan resultatet börjar framträda.
Jag brukar därför förbereda patienterna noggrant på läkningsförloppet. Efter ungefär tre till fyra veckor ser de flesta socialt presentabla ut, men slutresultatet utvecklas successivt under flera månader. Den som känner till detta i förväg upplever ofta återhämtningen som betydligt lättare.
Det är inte ovanligt att man omkring en vecka efter operationen ifrågasätter sitt beslut. Ansiktet är då fortfarande svullet och ser inte alls ut som slutresultatet. När svullnaden successivt lägger sig brukar den känslan försvinna.
Vilken typ av lyft är man troligen en kandidat för om man har:
-
- mycket rynkor, men inget uttalat häng
Om huden främst har blivit rynkig men ansiktets konturer fortfarande är väl bevarade är kirurgi sällan den bästa behandlingen.
Då brukar hudförbättrande behandlingar ge större effekt, till exempel medicinsk hudvård med retinol, IPL, laserbehandling eller kemisk peeling. I vissa fall kan även microneedling eller fettransplantation med nanofett förbättra hudens kvalitet och lyster.
Ett ansiktslyft är framför allt en behandling för hängande vävnader - inte för rynkor. -
- inte så mycket rynkor, men hamsterpåsar, otydlig käklinje och överskott under hakan?
Då handlar det oftast om att ansiktets djupare vävnader har sjunkit ned. I dessa fall är ett kirurgiskt ansiktslyft den behandling som ger den tydligaste och mest långvariga förbättringen.
Vilken teknik som används avgörs av patientens anatomi, graden av åldersförändringar och vilka områden som behöver behandlas. I min egen praktik använder jag i dag oftast deep plane-teknik, eftersom jag upplever att den ger ett effektivt lyft och samtidigt ett mycket naturligt resultat, särskilt hos patienter med mer uttalade förändringar.
Ansiktslyftet kombineras oftast även med ett halslyft. Vid behov utför jag även en så kallad deep neck reduction, där man reducerar vävnader på djupet som bidrar till fyllighet under hakan och längs käklinjen. Det kan exempelvis handla om fett under platysmamuskeln och hos vissa patienter framträdande spottkörtlar eller djupare muskulatur. Genom att minska denna volym och samtidigt strama upp halsens vävnader kan man skapa en tydligare käklinje och en mer gracil och väldefinierad hals.
Kan du bedöma kvaliteten på patientens hud och vävnad vid en konsultation?
Ja, till stor del. Vid konsultationen bedömer jag bland annat hudens elasticitet, kvalitet, tjocklek, mängden underhudsfett och hur mycket vävnaderna har sjunkit. Dessa faktorer avgör vilken teknik som är mest lämplig och vilka kompletterande behandlingar som kan behövas.
Samtidigt finns det alltid detaljer som blir tydliga först under operationen, exempelvis vävnadernas exakta kvalitet och hur lätt de kan mobiliseras. Men den övergripande operationsplanen kan nästan alltid göras redan vid konsultationen.
Vad vill du säga oss om rökning och eventuella andra ”ovanor” av betydelse i sammanhanget?
Rökning är en av de viktigaste påverkbara riskfaktorerna, både för hudens åldrande och för läkningen efter en operation. Nikotin försämrar blodcirkulationen i huden, vilket ökar risken för sårläkningsproblem och mindre gynnsam ärrbildning. Därför rekommenderar vi alltid rök- och nikotinstopp både före och efter ett ansiktslyft.
Även långvarig solexponering har stor betydelse. UV-strålning bryter ned hudens kollagen och elastiska fibrer och leder till rynkor, pigmentförändringar och en försämrad hudkvalitet. Ett ansiktslyft kan återställa ansiktets konturer, men kan inte reparera de hudskador som solen orsakat.
God hudvård, solskydd och en hälsosam livsstil bidrar därför både till ett bättre kirurgiskt resultat och till att resultatet håller sig fint under många år.
Påverkas ingreppet av om en person har mycket eller lite underhudsfett i ansiktet, och i så fall hur?
Ja, mängden underhudsfett är en viktig del av bedömningen inför ett ansiktslyft. Ansiktets åldrande ser olika ut hos olika personer, och därför måste operationen alltid anpassas efter individens anatomi.
Patienter med liten mängd underhudsfett får ofta ett mer insjunket ansikte med åren. Hos dessa patienter kombineras ansiktslyftet ofta med fettransplantation för att återställa förlorad volym och skapa mjukare ansiktskonturer.
Har man däremot mer fettvävnad påverkar det främst behovet av kompletterande åtgärder, exempelvis på halsen eller under hakan. Själva principen för ansiktslyftet förändras däremot sällan. Målet är alltid att återställa ett naturligt förhållande mellan hud, mjukdelar och ansiktets konturer.
När vi pratar om detta kan det vara bra att tänka på, att - som vid all kirurgi - är det bra att ligga på sin optimala vikt inför ett ansiktslyft, för att få ett så långsiktigt resultat av sitt ansiktslyft som möjligt. Går man ner i vikt efteråt, förlorar man volym, vilket blir mest synligt över kindben/mellanansikte. och då kan huden börja hänga lite igen. Om man går upp i vikt efter ett ansiktslyft så kan det fett man ev har transplanterat öka i volym så att kindbenen blir mer voluminösa. Detta gäller stora viktförändringar, runt tio kilo. Vid mindre förändringar på 3-4 kg ser man däremot oftast inte någon större påverkan.
Hur avgör du om man skulle vinna på att transplantera fett till ansiktet också? Kan man då flytta fett från till exempel dubbelhakan, eller måste det tas från någon annan plats på kroppen?
När jag planerar ett ansiktslyft brukar jag utgå från att ansiktets åldrande består av tre huvudsakliga komponenter: vävnader som sjunker ned, volymförlust och försämrad hudkvalitet. För att uppnå ett harmoniskt resultat behöver man oftast behandla flera av dessa komponenter samtidigt.
Ansiktslyftet återställer de vävnader som har sjunkit. Fettransplantation återställer förlorad volym, medan hudens kvalitet förbättras med exempelvis laser, kemisk peeling eller medicinsk hudvård.
Hos många patienter är volymsförlusten en stor del av åldrandet, särskilt över kindbenen, i tinningarna och kring ögonen. Därför kombineras ansiktslyft ofta med fettransplantation.
Fett kan i princip tas från dubbelhakan, men i praktiken hämtas det oftast från buken eller låren eftersom dessa områden vanligen ger större mängder fett av god kvalitet.
Behöver ansiktslyft ofta kompletteras med halslyft, ögonlocksplastik, fettsugning/fettransplantation och/eller hudbehandlingar för att resultatet ska bli harmoniskt?
Ja, i många fall. Ett ansiktslyft är sällan en enskild operation utan snarare en kombination av olika behandlingar som anpassas efter patientens anatomi och vilka åldersförändringar som dominerar. Målet är alltid att skapa ett harmoniskt helhetsintryck snarare än att behandla ett enskilt område.
En del patienter har framför allt hudöverskott längs käklinjen och halsen, medan andra också har tappat volym i mellanansiktet eller fått en åldersrelaterad sänkning av ögonbrynen eller utvecklat hudöverskott på ögonlocken. Avståndet mellan näsa och överläpp blir också längre med åren och överläppen kan då komma att dölja överkäkens tandrad så att den inte syns vid leende.
I en nyligen publicerad studie med 380 patienter som genomgått ansiktslyft såg vi att de vanligaste kombinationsbehandlingarna i samband med ansiktslyft var fettransplantation (96 %), ögonbrynslyft (73 %), halslyft (68 %), nanofett-microneedling (65 %), ögonlocksplastik (57 %) och läpplyft (28 %). Samtidig hudbehandling utfördes med laser i en fjärdedel av fallen (24 %) och med kemisk peeling i 12 %, medan patienten var sövd. Det speglar hur ansiktets olika delar åldras tillsammans och varför en kombinationsbehandling ofta ger det mest naturliga resultatet.
Jag brukar i slutet av mina ansiktslyft, fortfarande under narkos, komplettera med syrabehandling på nedre ögonlock eller runt munnen om man har mycket rynkor där. Om man har generella åldersförändringar i hela ansiktet är det bättre att avsluta med en full-face CO2-laserbehandling istället.
Vad rekommenderar du den som är orolig över att göra ett mer omfattande ansiktslyft? Finns det någon metod som ger minimalt med komplikationer?
Det är helt naturligt att känna oro inför ett ansiktslyft. Det är ett större kirurgiskt ingrepp och ska också behandlas som ett sådant.
Mitt viktigaste råd är att välja en plastikkirurg med dokumenterad erfarenhet av ansiktskirurgi och specialistkompetens inom plastikkirurgi. Det är också en trygghet om kirurgen är medlem i Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi (SFEP), där höga krav ställs på utbildning och erfarenhet.
All kirurgi innebär risker som blödning, infektion, sårläkningsproblem och ärrbildning. Svullnad och blåmärken hör till det normala läkningsförloppet. Tillfällig påverkan på ansiktsnerver kan förekomma men är ovanlig och går i de allra flesta fall tillbaka inom några veckor eller månader.
Jag brukar vara försiktig med att säga att en viss teknik är säkrare än en annan. Risken för komplikationer beror på många faktorer, bland annat patientens anatomi, rökning, allmänna hälsa och kirurgens erfarenhet. Det viktigaste är därför att välja rätt metod för rätt patient, inte samma metod till alla.
Blir det mer komplicerat att i ett senare skede göra ett mer omfattande lyft om man börjar med ett mindre omfattande?
Inte nödvändigtvis. Det avgörs framför allt av hur ansiktet fortsätter att åldras och vilka förändringar som utvecklas med tiden.
Om man i ett tidigt skede endast har begynnande jowls och en lätt försämrad käklinje kan ett mindre ansiktslyft vara fullt tillräckligt. Många år senare kan samma patient utveckla mer uttalade förändringar på halsen och då behöva ett mer omfattande ansikts- och halslyft.
Oftast har dock de patienter som jag träffar relativt uttalade åldersförändringar, med vävnader som sjunkit ned, volymförlust och försämrad hudkvalitet. I dessa fall är det ofta bättre att direkt göra en mer omfattande operation som behandlar samtliga dessa ålderstecken. Eftersom ansiktet och halsen åldras tillsammans rekommenderar jag att båda områdena behandlas samtidigt när det finns tydliga förändringar i båda regionerna. Inte sällan behöver även ögonlocken och pannan åtgärdas. Detta ger vanligtvis ett mer harmoniskt resultat och innebär att patienten bara behöver gå igenom en större läkningsperiod.
Vissa som överväger ett ansiktslyft börjar med ett så kallat trådlyft för att se om det räcker och för att känna efter hur man ställer sig till resultatet. Hur påverkar det ett framtida lyft? Hur länge måste man vänta efter ett trådlyft för att genomgå ett kirurgiskt ansiktslyft?
Trådlyft kan ge en tillfällig uppstramning hos noggrant utvalda patienter, men effekten är begränsad och avtar successivt när trådarna bryts ned av kroppen. För den som har tydligare åldersförändringar kan ett kirurgiskt ansiktslyft ge ett betydligt mer långvarigt och förutsägbart resultat.
Om en patient tidigare har gjort ett trådlyft går det i regel fortfarande bra att genomföra ett ansiktslyft. Jag rekommenderar dock att man väntar tills effekten av trådlyftet har försvunnit och trådarna brutits ned. Då blir det också lättare att bedöma patientens verkliga anatomi och vilka förändringar som faktiskt behöver behandlas.
Vid operationen kan man ibland märka att vävnaderna är något mer ärriga efter ett tidigare trådlyft, men det brukar sällan innebära några större tekniska problem.
Vilka risker har man med ett ansiktslyft och är det några av dem som ökar när man inte bara stramar åt huden?
Alla kirurgiska ingrepp innebär risker, och ett ansiktslyft är inget undantag. De vanligaste komplikationerna är blödning, infektion, sårläkningsproblem och ärrbildning. Svullnad och blåmärken är däremot en naturlig del av läkningsförloppet och ska inte betraktas som komplikationer.
En fråga som många patienter oroar sig för är risken för nervpåverkan. Tillfällig påverkan på ansiktets mimiska nerver (de som styr minspelet) kan förekomma, men är ovanlig och går i de allra flesta fall tillbaka inom några veckor eller månader. Bestående nervskador är mycket ovanliga.
I en metaanalys från 2025 på ca 15 000 ansiktslyft, både ytliga och djupa, konstaterar man att någon form av motorisk nervpåverkan (ansiktsmimiken) uppstår hos ungefär 0,7 % och sensorisk nervpåverkan (känsel) hos ungefär 0,4 % av patienterna och att de flesta av dessa nervpåverkningar är övergående. I studien uppskattades risken för bestående motorisk respektive sensorisk nervskada till omkring 0,05 % vardera. Således var risken för en viss bestående påverkan av ansiktets mimik cirka 1 på 2000 operationer.
Många undrar också om ett djupare ansiktslyft automatiskt innebär större risker. Min erfarenhet är att det inte går att ge ett så enkelt svar. Deep plane innebär att man arbetar närmare ansiktets mimiska muskler och nervgrenar, vilket ställer höga krav på kirurgens anatomiska kunskap och erfarenhet. När tekniken utförs av en erfaren ansiktskirurg är min uppfattning att den erbjuder mycket goda möjligheter att uppnå ett naturligt resultat med låg komplikationsrisk. Sammantaget har studier inte visat någon entydig skillnad i komplikationsrisk mellan ytliga och djupa ansiktslyft. Det viktigaste är därför att välja den teknik som passar den enskilda patienten bäst, snarare än att utgå från att en viss metod alltid är säkrare eller bättre.
Om man står hemma framför spegeln och vill simulera ett ansiktslyft, hur ska man dra med fingrarna? Huden dras ju ofta mot öronen och tinningarna, men när man drar själv påverkas till exempel ofta munnens form eller så blir ögonen sneda. Hur mycket kan man ”dra” eller ta bort vid ett ansiktslyft utan att det ser konstigt ut?
Många försöker simulera ett ansiktslyft genom att dra huden bakåt mot öronen. Det kan ge en viss uppfattning om vad ett lyft kan åstadkomma, men är samtidigt ganska missvisande.
Vid ett modernt ansiktslyft är det inte huden som flyttas i första hand, utan de djupare vävnaderna. Därför går det inte att återskapa resultatet genom att bara dra i huden med fingrarna.
Om man ändå vill få en ungefärlig uppfattning brukar jag rekommendera att man placerar fingertopparna framför örat över kindbenet och ner till käkvinkeln, och lyfter mjukdelarna snett uppåt och bakåt mot tinningen. Då efterliknar man den riktning som används vid många moderna ansiktslyft.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att målet aldrig är att ta bort så mycket hud som möjligt. Tvärtom handlar operationen om att återplacera vävnaderna där de en gång satt. Huden ska sedan läggas tillbaka utan spänning, vilket är en viktig förutsättning för ett naturligt resultat och fina ärr.
Många vill ju inte se ut som tjugoåringar igen, och är rädda att se överopererade ut. Skvallertidningar får ibland en nästan avskräckande effekt där man ser hur någon försökt gå från 70 till 30 års ålder och ser påfallande onaturlig ut. Därför tror man ibland oreflekterat att man ”vet hur det ser ut” när någon gjort ett ansiktslyft. Men på riktigt, i hur många fall skulle du uppskatta att en person som inte kände patienten före ansiktslyftet kan se att hen ”gjort något”?
Ett väl utfört ansiktslyft ska i första hand ge intrycket av att man ser piggare och mer utvilad ut - inte att man ser opererad ut.
Målet är att återställa ansiktets naturliga proportioner och konturer, inte att förändra personens utseende. När resultatet blir harmoniskt är det ofta svårt för omgivningen att avgöra att ett kirurgiskt ingrepp har gjorts. Däremot är det vanligt att människor kommenterar att personen ser ovanligt fräsch eller utvilad ut, utan att förstå varför.
Under de första veckorna efter operationen ser det naturligtvis annorlunda ut. Svullnad och blåmärken gör att ansiktet tydligt bär spår av operationen. När läkningen fortskrider blir resultatet successivt mer naturligt. De flesta känner sig bekväma med att vistas bland andra efter ungefär tre till fyra veckor, medan slutresultatet utvecklas under de följande månaderna. Det tar också några månader för ärren att blekna. Ärrmognaden kan även påskyndas med IPL-behandling cirka en till två månader efter operationen.
Hur länge efter operationen får man räkna med att det syns att man gjort något, även om man sminkar över ärren? Om vi tänker oss dels scenariot där folk man går förbi på gatan lyfter på ögonbrynen och dels när kollegor inte längre kikar fundersamt, när de tror man inte ser dem? Jag antar att dessa tider påverkas ganska mycket av vilken typ av lyft man gjort?
Det beror framför allt på hur omfattande operationen har varit. Ett mindre ansiktslyft med begränsad dissektion läker i regel snabbare än en mer omfattande kombinationsoperation med halslyft, ögonlocksplastik och fettransplantation.
Som en generell tumregel är ansiktet som mest svullet under de första tio dagarna. Efter ungefär tre veckor känner sig många bekväma med att visa sig bland andra, särskilt om kvarvarande blåmärken kan döljas med smink. Efter fyra till sex veckor är det oftast främst ärren som fortfarande är synliga, men även de kan döljas med smink. Ärren fortsätter att utvecklas under de första 6-12 månaderna och bleknar successivt.
Om operationen har kombinerats med större fettransplantationer, pannlyft eller nedre ögonlocksplastik kan svullnad och blåmärken kring kinderna och ögonen finnas kvar betydligt längre, ibland upp till sex till åtta veckor.
Det slutliga resultatet bedöms dock först efter sex månader och fortsätter ofta att mogna under det första året.
Hur länge håller resultatet av olika typer av ansiktslyft?
Ett ansiktslyft kan inte stoppa åldrandet, men det kan vrida tillbaka klockan.
Operationen återställer de vävnader som med åren har sjunkit ned, men den naturliga åldrandeprocessen fortsätter därefter i samma takt som tidigare. Förenklat kan man säga att man ofta ser omkring tio till femton år yngre ut efter operationen, och att man sedan fortsätter att åldras från den nya utgångspunkten.
Resultatet är därför långvarigt, men inte permanent. Hos vissa patienter håller resultatet mycket länge, medan andra efter tio till femton år väljer att genomgå ytterligare ett ingrepp. Det gäller då framför allt halsen, som ofta fortsätter att förändras mer än övriga delar av ansiktet.
Hur länge resultatet består påverkas också av individuella faktorer som hudkvalitet, ärftlighet, rökning, solvanor och kroppsvikt.
POF och våra läsare tackar så mycket för en väldigt intressant intervju!
Pehr Sommar
Specialistläkare i plastikkirurgi
Nordiska Kliniken Stockholm



