Anonym användare
06 nov, 2010
Förtvivlan. Rättstavat och beskrivande.
BröstförstoringHej allesammans!
Idag har jag knatat runt med fullproppad bh för att försöka vänja mig vid tanken på att ha bröst. Herregud, det är som att skaffa nya glasögon, det är något som fångar min uppmärksamhet i utkanten av synfältet hela tiden. Det hela slutade med att jag mest bara satt och tittade på utbuktningarna under tröjan, den ena bestående av ris, den andra av havregryn (riset tog slut...). Bilder från min konsultation kan ses på min profil, för intresserade.
Sedan ringde jag till min största stöttepelare i det här med operationen: Mamma. Osmart nog nämnde jag dödsfallet som inträffat på Citadell, händelsevis kliniken där jag också ska operera mig. Det tog hus i h-vete. Helt plötsligt ifrågasätter mitt enda stöd visheten i det här med att operera sig, och om inte fåfängan bedrar visheten. Hon ifrågasatte vilka kontroller som görs på patienterna innan operation, om hjärtat kollas, om blodprover tas för att se så att koagulering sker (men inte för mycket så att man inte lätt får blodproppar), om urinprover tas...
Jag blev personligen inte oroad av att höra av dödsfallet, men nu har stackars mamma blivit jätteskärrad, och vad värre är - smittat av det på mig. Jag vet att en del av er här på forumet har en del medicinsk erfarenhet; vilka kontroller brukar göras inför narkos? Och ni som har blivit opererade på Citadell, vilka kontroller utfördes på er?
Suck, nu vet jag hur alla ni har det som inte har något stöd från någon i era operationstankar. Det är inte roligt.
Sortera efter
sophieh
Kvinna ·
06 nov, 2010
Anonym användare
06 nov, 2010
Det är det jag också försöker att tänka. Å andra sidan finns det inget som säger att jag inte också har dolda hälsoproblem, eftersom ingen grundlig undersökning gjorts... :D
Minns du vilka undersökningar/ prover som togs på dig inför din första nedsövning, om nu några togs alls? Hade varit intressant att veta.
Anonym användare
06 nov, 2010
Innan min op fick jag i princip säga att jag var frisk o inte hade några allergier, that's it. Ett blodtryck togs, men det hann bara börjas med, sov innan jag fick veta vad det var.
I vanliga fall på sjukhus (är sjuksköterska) tar man ofta koagulationsstats (visar om man är lättblödande) blodstatus o elektrolyter. Är man lite snuvig eller liknande tar man CRP, ett prov som visar om dina infektionsparameterar stigit. Man brukar också ta en temp innan en op. Doktorn lyssnar på lungor o på hjärtat. Är man över 60 år tas ett EKG. Man kollar saturation (syresättning).
Har säkert glömt nåt, men det här är ungefär de kontroller man tar på en kirurgisk enhet innan op.
Man kollar förresten också blodgruppering o bastest. Detta för att kunna ge rätt blod om man blöder mkt. OBS!! Detta är på sjukhuset alltså!
Mvh Miona
sophieh
Kvinna ·
06 nov, 2010
cupcake
Kvinna ·
06 nov, 2010
Anonym användare
07 nov, 2010
Tack tjejer för era svar! Min gissning är att anledningen till att man inte gör de extensiva kontrollerna är att de är ganska dyra. Om kliniken skulle stå för det skulle deras marginaler minska drastiskt, och om patienten själv ska stå för det skulle antalet kunder antagligen begränsas kraftigt på grund av kostnadsökningen.
Sessan1
Kvinna ·
08 nov, 2010
Nej på mig gjordes inte heller några kontroller innan op. Fyllde bara i frågeformuläret om sjukdomar o andra op, läkemedel o om man hade lätt att få blåmärken. Var inte så orolig innan eftersom jag på jobbet kan göra de här kontrollerna med ekg, urinprov, blodprov, blodtryck etc. Det enda jag inte kollat är mitt koagulationsstatus. För att motveka ec blodpropp röker jag inte, gick ner i vikt, motionerade, inga pp, hade stödstrumpor under op (mest för mitt psykets skull). Frågade dock min kirurg några ggr innan op om jag inte skulle få fragminsprutor (blodförtunnande mot blodpropp) men det behövdes inte sa hon. om du e jättenojjig nu efter din mammas oro, gå till din VC o förklara o be dom kolla.