
Nevertoolate
Kvinna ·
23 jul, 2013
Orolig för vad arbetskamraterna ska säga om Op.
BukplastikJag har i 8 års tid velat göra en bukplastikoperation.
Har fyra barn;
en förlossning med sugklocka och 5 timmars operation för att jag gick sönder så.
en förlossning med 3 timmars operation av samma orsak.
ett normalt kejsarsnitt
ett normalt kejsarsnitt fast då skar de dels inte i det gamla snittet och så rev de upp kanterna för att det skulle bli lättare att läka sade de.
Jag är inte orolig för varken operation eller smärta efteråt.
Det jag tänker på är reaktionerna på mitt jobb.
Dels så har jag en manlig chef med snus under läppen och ett mycket grovt språk som absolut inte skulle förstå. Men det är han som måste veta för han tar emot sjukintyget.
Sedan har jag 30 andra medarbetare som av olika anledningar inte heller skulle förstå hur mycket jag längtat och behöver op. Jag har bara jobbat där i 3 år och de andra har jobbat ihop väldigt länge.
Jag tänker inte ljuga, det är inte min grej. Men jag skulle vilja säga så lite som möjligt. Det här är min grej och jag vill inte behöva bli ifrågasatt.
Hur har ni gjort? Vad har ni sagt på jobbet?
Sortera efter
Meya1
Kvinna ·
24 jul, 2013
Hej! Nu ska ju jag gøra en næsoperation, men vi har samma problem - hur kommer omgivningen att reagera och vad ska man sæga egentligen?
Det ær verkligen ett av mina størsta problem, tycker det dær ær skitsvårt. Men du skriver om din chef, står det på lækarintyget vad man har opererats av då? jag tycker chefen ska skita totalt i det. Nu har ju jag så tur att jag bara ær timvikarie, så jag kommer bara kunna tacka nej till jobb utan att behøva sæga varfør.
Jag sjælv ær ju rætt, misstænker att jag kommer se rejælt annorlunda ut nær jag kommer tillbaka till jobbet, jobbar på en stor arbetsplats. Ær væll runt en 60-70 personer som jobbar dær. Och i och med att jag ska operera næsan så kommer ju någon av alla de hær personerna mærka det.
Jag frågade en væn till mig, hon har opererat brøsten, fick tips av henne, och hon sa det att hon bara næmner sin operation om någon specifikt frågar henne om hon har gjort någon skønhetsoperation eller om æmnet kommer på tal. Annars sæger hon inget.
Men du ær sæker på att ingen av dom du jobbar med kommer førstå dig? borde ju vara någon iallafall. Alla kan ju inte vara emot det, som dær jag jobbar också, någon kommer sækert stå på min sida. Men sæger någon någonting så kan du ju hitta på værldens historia som får dom att kænna sig dum nær dom kanske sa någonting sarkastiskt om din operation. men samtidigt vill man ju inte ljuga såklart.
Gilla
via_dolorosa
Kvinna ·
24 jul, 2013
Jag ska fatta mig kort! Din chef får inte säga av vilken anledning du är sjukskriven. Sedan så är det inget dina arbetskamrater har något o göra med! Du gör detta av dina personliga skäl och de har inget med det o göra. Bry dig mindre om vad andra tycker och tänker för du kan inte vara älskad av alla ändå.
Gilla
EllenA
Kvinna ·
24 jul, 2013
Har full respekt för hur du känner. Jag vill inte heller att folk fka lägga näsan i blöt och bry sig i vad jag gör. Till dom som inte har med saken att göra och som frågar (har t ex sjukt nyfikna kollegor) kommer jag säga att jag haft problem med ett brock på magen som jag nu tagit bort. Punkt. Ingen lögn egentligen men inget snack heller om skönhetsoperation hit och dit som brukar trigga folk. Som någon skrev "jag tänker att jag inte ska skönhetsoperera mig utan jag ska återställa det som är sas trasigt" Hoppas du kan vända din energi att handla om dig! Kram
Gilla
miamosara
Kvinna ·
24 jul, 2013
Jag sa bara till min chef att jag kommer behöva vara sjukskriven (låångt innan så hon kan plannera) och att jag ska operera mig. Tänkte inte berätta vad men såg att hon blev genuint orolig så jag berättade... sen var det inget mer med det hon.var bara väääldigt tacksam att jag kom i god tid innan så hon kan planera. ... lycka till är din chef en riktig chef kommer han vara professionell. ...
Gilla
Itawe
Kvinna ·
24 jul, 2013
Jag har berättat för alla vad jag ska göra, jag är så trött på alla fördömande människor som finns, de som tycker jag är dum (plattmagarna) jag brukar ge dem två val, antingen visar jag min mage eller så ber jag dem googla på bukplastik och sen välja "bilder", oavsett vad de väljer så brukar de tystna efter ett sådant att se min mage eller alla andra fula magar på internet - Jag har inte valt att få det där äckliga slappa hudsladdret på min kropp, nu sätter jag in en åtgärd....jag tycker det är modigt och visar på handlingskraft. Jag har däremot tagit kortare semester så jag har två veckors ledighet att ta ut till hösten istället till min korrigering/operation av fulmagen.
Vi måste försöka få bort "skamkänslan" av det här med "skönhetsoperationer, mitt bidrag kommer att varavöppenhet mot chef, kollegor släkt och vänner. Jag kommer även gåt ut på fb med vad jag ska göra....människor som vill veta mer, är nyfikna och som bryr sig ska jag ta hand om och jag kommer i skrift avtacka mig från sådana som inte tillför något "positivt" till mitt val.
Jag skulle aldrig fördöma en människa oavsett om det är utstående öron, större bröst, fixa näsan, hakan eller hela ansiktet, mage, rumpa eller varför inte hallux vallux. Problemet är att folk ser ofta sig själva i perspektivet och inte Dig - och det är fet som är problemet.
Min öppenhet kommer säkert att göra vissa människor illa till mods, men jag tror att den gruppen är väldigt liten mot den grupp som sitter i samma sits som oss, som lider med något men som inte vågar p g a av andra ska säga.
Kraft och mod har jag så det blir över men frågan är om de ifrågasättande människorna kan ta till sig denna öppenhet, men jag vägrar ljuga eller bända lite på sanningen. Jag har en väninna, hon har velat fixa sitt ansikte som hon lider så mycket av, men hon kommer inte att göra det p g a vad andra ska säga....jag har försökt få henne att förstå att andra ska skita i vad andra tänker, men hon kommer aldrig att genomföra en operation, och det är ju ledsamt när du åsidosätter ett önskemål inte på grund av dig själv utan på grund av andra, och då är det ofta människor som inte betyder något..ledsamt
Gilla
Silverstjärnan
Kvinna ·
24 jul, 2013
Jag förstår helt dina tankar!!
Började nytt jobb 19/11 och opererades 11/12, hade mycket funderingar på vad folk skulle tycka och tänka. Jag har inte berättat för många på mitt jobb. 3 st närmare bestämt. 1 kollega som har en platt och fin mage, men hon förstod iaf och sa att eftersom jag mådde dåligt så var det ju självklart att jag skulle genomgå denna operation. 2 andra kollegor, som båda fått barn och är rejält kraftiga båda 2....
Båda skulle gärna vilja göra operationen, men 1 har inte råd och 1 vågar inte...
Min chef vet fortfarande inte varför jag var sjukskriven, han frågade aldrig. Jag jobbar som inhyrd via ett bemanningsföretag och de har fått in mitt läkarintyg. De har inte heller sagt nåt!
Känn dig inte nervös och orolig, det kommer att ordna sig till det bästa och vet du vad... Fin chef kanske är mer förstående än du tror :-)
Gilla
Nevertoolate
Kvinna ·
28 jul, 2013
Meya1:
Jo, nog finns det någon som försår mig. Men då det alltid pratas på frukostar och luncher om de som tillfälligt inte är där så vill inte jag vara den personen de pratar om. Två stycken på jobbet har "gått i väggen" och det är ett ständigt återkommande ämne. Ofta inte negativt menat, men eftersom de jobbat så länge ihop så vet de mycket om varandra och då är det tydligen helt ok att prata om det på rasterna.
Ofta tycker jag också att de drar egna slutsatser utan att personen i fråga får chans att förklara sig.
Jag kommer att vara sjukskriven ju så min frånvaro kommer helt klart att märkas och pratas om, det kommer jag inte ifrån.
Via dolorosa:
Nej, jag brukar inte bry mig om vad folk säger. Men jag har samtidigt aldrig gjort något så här personligt förrut. Och min chef är väldigt tjenis med plastchefen som inte heller skulle förstå. Jag vet att min chef pratar om detta, de har ett skrivet avtal om att få använda varandra som bollplank.
Visst jag kan säga personliga skäl men det står väl allt i läkarintyget?
Silverstjärnan:
Vad stod det i ditt läkarintyg?
Miamosara:
Ja, jag ska också säga till i mycket god tid. Det kommer han också att bli tacksam över. Jag kommer att behöva en ersättare så det är nödvändigt.
EllenA:
Det var ju ett jättebra alternativ, men frågan är ju fortfarande vad det kommer att stå i läkarintyget. Men jag tycker ju inte heller att det är en skönhetsoperation. Detta gör jag bara för mig själv för att som du säger; återställa det som det var innan.
Och ja, kollegorna är nyfikna men jag tror ju och hoppas på att det är av omtanke och inget annat.. men vill ändå inte berätta...
Itawe:
Åh, jag önskar att jag hade din styrka! Som du skriver skulle jag också vilja göra, men av feghet så orkar jag inte med det. Det är som du säger så mycket fördomar och de drar sina egna, ofta felaktiga slutsatser. Jag klarar inte av att själv stå till svars inför jobbarkompisar. Detta är något som jag velat göra så länge och det är inte fråga om en plötslig ingivelse. Men det ligger så djupt hos mig och jag tycker det är så skämmit att jag tror det hämmar mig också.
Du är modig! Jag har läst ditt inlägg flera gånger för jag tycker det var så bra!
Jag ska verkligen fundera på det du skriver eftersom jag inte är den som ljuger. Jag är den som istället sitter tyst vid bordet och inte kommenterar så mycket :) fast jag skulle vilja...
Gilla
Itawe
Kvinna ·
29 jul, 2013
Catkiss: Tack för all fin återkoppling - jag önskar jag kunde ge dig lite mod....du nämner en viktig sak och det är "skitpratet" vid fikabordet. Jag tror det ligger i människans natur att prata om andra i deras frånvaro, jag är delvis omtyckt och delvis respekterad på mitt jobb, men jag vet att det konmer att pratas om mitt ingrepp.....det är därför jag tar kontrollen över MiIN situation och berättar för alla kollegor och chef om vad som kommer ske, jag jag kommer att be dem kolla min blogg http//:lillamagen.wordpress.com, där kommer jag dokumentera hela processen, allt för att det INTE ska finnas "spekulations-möjligheter" från mindre hyggliga och o-kollegiala arbetskamrater. Jag är rädd för människor som inte är pålästa, samtidigt som de gärna pratar, det är så lätt att säga något, oavsett odet är sant eller inte, det blir ändå en sanning så länge ingen ifrågasätter. Jag kommer inte kunna vara på jobbet och ifrågasätta så jag gör det i förväg. Därför kommer jag också vara öppen för arbetskmarater innan operation, de får prata om annat eller andra, när det gäller mig och min operation så är det jag som ska ta kontrollen genom att som sagt var vara ärlig och tala om att jag gärna svarar på frågor om någon undrar, och vill ingen "undra" öppet så kommer jag att framföra att de gärna får maila mig om de har frågor....för jag kan lova dig, alla har frågor, kanske det kvinnliga könet funderar mer än män ( det verkar inte ligga i mäns natur att vara intresserade av sin egen kropp så som oss kvinnor). Jag har mailat radioprogrammet "Kropp och Själ", en av Sveriges bästa radioprogram, de tar upp allt som har med kropp och själ att göra, de har aldrig tagit upp detta med skönhetsoperation, jag har upplyst deen om ddet och har önskat i ett mail att de ska ta upp detta stora ämne...har inte hört något så jag kommer maila dem igen. Lyssna gärna på Kropp och själ på P1 på Avsnittet "Välj rätt" från 4/6, där pratar de om val och speciellt intressant är att höra Björn Lindeblad som gav upp hela sin stora karriär vid 25 års ålder för att bli munk.....han pratar väldigt klokt och fint om val vi gör i livet hur folk reagerar runt om oss. Jag önskar att jag var din arbetskamrat och kunde stötta dig.
//Itawe
Gilla
Nevertoolate
Kvinna ·
29 jul, 2013
Gilla
Nevertoolate
Kvinna ·
29 jul, 2013
Det borde finnas en som du på varje arbetsplats! :)
Det enda jag vill är att min operation inte ska verka så speciell. Att den helt enkelt accepteras och passerar obemärkt förbi på jobbet.
Det är ju för att operationen är så stor och efterlängtad för mig. De vet ju inte om att jag önskat det här i över 8 år.
Hade det varit fråga om en cysta som skulle bort så hade det inte varit något stor grej, ironiskt nog.
Det handlar mycket om det som du skriver; människor som inte är pålästa och gottar sig i andras "problem". Men jag tror att på mitt jobb handlar det om att de själva vill slippa vara samtalsämnet. De är lika oroliga som jag. Vissa på jobbet (bla min chef) tror att vi tycker att de är roliga med sina kommentarer. Jag skulle kunna kalla det mobbing...
Men jag blir verkligen uppmuntrad av dina svar!
Faktiskt så blir jag egentligen arg på mig själv för att jag ens ägnar tid och oroliga funderingar på vad de kommer att säga. Men tyvärr så hör jag hur snacket går på rasterna så jag vet att det är oundvikligt.
Jag vill mycket gärna följa dig på din resa, och höra hur folk reagerar runtomkring dig. Jag tror det skulle stärka mig och hjälpa mig mycket av att någon som är så stark som du gör detta så rakt och utan krussiduller. Många kan lära utav dig tror jag. Hoppas även din väninna som du skrev om tidigare kan följa din blogg. Jag lider med henne för jag har ju känt samma i alla dessa år.
Hoppas att "Kropp och själ" svarar dig för det vore verkligen intressant.
Gilla
Mich
Kvinna ·
29 jul, 2013
Cattkiss du behöver verkligen inte säga precis som det är utan tex att du ska operera bort ett brock typ..
Min läkare skrev bara en operationskod på intyget för att jag inte ville de skulle stå precis va jag gjort.
Folk vill alltid prata om sånt dom inte har med att göra och om man vet med sej att de får en att må dåligt så tycker jag att
man kan säga något som inte blir en så stor snackis :)
Lycka till!
Gilla
Itawe
Kvinna ·
30 jul, 2013
Cattkiss och Mich: Jag skulle vilja ha en öppenhet i detta ämne för att kunna prata om det, jag skulle så gärna vilja prata med en människa öga mot öga som gjort operationen men idag är det nästan omöjligt att hitta någon, utan vill man veta något så måste man svepa in sig i tre lager av anonymitet som om man gör något fult och logga in sig på olika forum för stt få veta. Men det är också viktigt att påtala att vi alla är olika, jag är en "pratare", "vill vetare", vetgirig, nyfiken och har lite kontrollbehov, så med de " diagnoserna" så skulle det tillföra mig mycket om jag hade någon att prata med. Jag har en hallux valgus-tå, eller vad det heter....där har jag hittat två som genomgått operationen och de hittade jag i min närhet och vi diskuterade den operationen som man diskuterar mat eller kläder, och det var skönt. Jag skulle vilja ta en fika och diskutera bukplastiken. Sen måste jag lära mig att många vill vara anonyma, alla vill inte diskutera eller basunera ut allt, så jag kan inte spplicera mig själv till andra, ej heller tvärtom. Det här blir nästan ett ämne i ämnet - det viktigaste är att vi individer gör det som känns bäst för oss, och det är ju det som är så svårt, vi kan bara "leva livet framlänges och förstå det baklänges" som Söören Kiirkegaard sa...jag hoppas vi kan "prata" om detta ämne om ett år, då,kanske vi bara skrattar åt all vår eventuella oro funderingar och farhågor. Iallafall så ska jag på konsultation imorgon till både AK och Art clinic så det ska bli ett äventyr, jag ser verkligen fram emot det, hoppas att någon av dem känns som en fullpoängare....och vefter det delmomentet som jag väntat så på så är nästa moment operation....i tanken så har de jag senaste veckorna sett mig åka från kliniken och överlycklig över att jag verkligen vågade .... I did it
Gilla
Nevertoolate
Kvinna ·
30 jul, 2013
Det var en av funderingarna jag har, Mitch; vad kommer det att stå i sjukintyget?
Det låter mycket bra att jag kan be dem att inte skriva så mycket.
Samtidigt behövs det en ersättare för de veckor jag är borta och det gör hela saken mycket krångligare.
Det kommer att kosta pengar pga min frånvaro och då "måste det ju vara en viktig och stor sak jag ska gå igenom" enligt min chef.
Ett bråck kanske inte "faller i smaken". Inte heller en plastikoperation.
Usch! Jag tror att jag stirrar upp mig mer än vad jag behöver. Jag kan nog få svar på det mesta på konsultationen.
Men jag är orolig...
Gilla
Nevertoolate
Kvinna ·
30 jul, 2013
Jag håller helt med dig Itawe. Likaväl som man hade en föräldragrupp inför varje nytt barn som skulle komma till världen, så skulle man kunnna träffas och diskutera bukplastik. Respektive klinik skulle ju kunna erbjuda en möjlighet att vara med i en grupp som träffas några gånger, med sekretess inom gruppen. Då väljer man ju själv om man vill vara med eller inte.
Jag skulle ge mycket för att som du få träffa personer som redan genomgått operationen.
Jag hoppas verkligen att morgondagen blir som du tänkt dig. Att du får svar på dina frågor.
Jag ser själv mycket fram emot den 22:a då jag hoppas kunna dämpa min oro en hel del.
Gilla
Silverstjärnan
Kvinna ·
06 aug, 2013
I mitt läkarintyg stod det bukplastik, precis som det var.
Va jätteneevös för vad folk skulle säga, men ingen har sagt nåt alls :D
Gilla
Nevertoolate
Kvinna ·
08 aug, 2013
Ja.. Ibland oroar man dig alldeles i onödan :)
Men jag blir ju sjukskriven så länge så att de kommer att undra och de kommer att fråga...
Gilla
Bukplastik 2013
Kvinna ·
09 aug, 2013
Jag blir sjukskriven 3 veckor, men läkaren poängterade för mig att en hel del arbetsgivare inte godtar sjukskrivning vid skönhetsoperation. Därför har jag tagit semester istället. Det kan arbetsgivaren inte neka mig. Ska opereras på måndag.
Gilla
Itawe
Kvinna ·
09 aug, 2013
Bukplastik2013, lycka till, jag blir glad om du vill dela med dig av erfarenheten
Gilla
via_dolorosa
Kvinna ·
09 aug, 2013
Bukplastik 2013 skrev:
Jag blir sjukskriven 3 veckor, men läkaren poängterade för mig att en hel del arbetsgivare inte godtar sjukskrivning vid skönhetsoperation. Därför har jag tagit semester istället. Det kan arbetsgivaren inte neka mig. Ska opereras på måndag.
Gilla
Nevertoolate
Kvinna ·
14 aug, 2013
Jag tror också att det är som Via_dolorosa säger. Chefen kan inte bestämma det. Har man ett sjukintyg så kvittar det vad det är.
Den enda fördelen jag kan se med att ta semester istället är ju att ingen kommer att få reda på operationen i så fall. Inte ens chefen :)
Kanske är värt det....
Hur har det gått med din operation Bukplastik 2013?
Gilla