Josefina
Kvinna ·
01 maj, 2018
Vi som ska göra bröstförstoring i juni!
BröstförstoringHejsan! Nu tänkte jag att det är dags för alla oss som ska opereras i juni att ha en liten pepptråd! :) Jag har länge funderat på en bröstoperation och nu har jag äntligen bokat in en operationstid den 5 juni. Jag har läst på i ungefär ett år för att försöka vara så förberedd som möjligt och nu peppar jag mig själv så mycket som bara går! Jag har varit på konsultation hos Peter Zachrisson på art clinic och vi kom överens om mentors anatomiska, CPG 322 375 cc men jag ska på en andra konsultation den 15 maj för att dubbelkolla storlek. Jag har A-kupa nu och önskar en C, vill ha naturliga, fina bröst och är livrädd för att få för stora...! Men ska ju på den andra konsultationen snart, och då ska vi även ta 3D-bilder som jag tänkte lägg upp här på forumet :) Jag har valt att berätta för mina föräldrar, mina svärföräldrar och mina närmsta vänner och alla har tagit det jättebra! Den vanligaste kommentaren jag får är "ååååh jag vill också...!" så det känns tryggt och väldigt skönt att slippa mörka en sån stor sak :)
Sortera efter
Josefina
Kvinna ·
30 maj, 2018
anderssonb
Kvinna ·
30 maj, 2018
Hej, jag undrar om jag kan få smyga in här och vara med? Opererades igår, alltså i Maj men Maj-tråden känns som att den inte är så aktiv just nu.
Jo de tycker jag är mer en rätt :D du var sent ute i maj så troligen lättare att bolla här i den här tråden:). Hur känns det såhär första dygnet? Kunnat sova? Hur är smärtan? Berätta om din dag igår :)!
Tack tack, ja, det känns litensom att de i maj-tråden är ”färdiga” eller vad man ska säga, men det har varit spännande att läsa om dom.
Jag tog tåget till Malmö vid 07 på morgonen och fick såfort jag kom till Reformkliniken gå och duscha i hibiskus-tvålen. Från hakan och neråt, vilket var skönt för jag ville inte ha sånt där svinto-hår.
Provade ut en bh, blev sjukt förvånad då jag brukar ha 75b men sköterskan satte mig i en 65e! Som kändes helt perfekt runt om bröstkorgen! Sen fick jag några lugnande tabletter och dropp medan jag väntade på min operation. Kom dit vid 10 och op var vid 14 tror jag. Blev jättemysig i skallen, dagdrömde och slumrade om vart annat.Tuve kom och hämtade mig och gick igenom implantat och lyft samt ritade på mig. Då blev jag yr och höll på att svimma. Gick på toa innan vi gick in up-salen där jag sövdes jättesnabbt. Kändes som att jag var i narkos i två minuter :D
Rullades in på rummet och försökte sova men jag skakade jättemycket och kroppen ville inte lyda och bara slappna av! Det har hittils varit det mest obehagliga. Jag tror inte det tog lång stund innan jag slutade skaka men tidsuppfattningen är sådär.Tuve kom in och eftersom jag skulle åka hem tidigt idag så gjorde han ”dagen efter”-rutinen då istället. Jag fick se brösten men hade inte glasögonen på mig haha. Det suddiga jag såg såg bra ut :P han sa att jag skulle vara sjukskriven i 4 veckor. Inte lyfta mer än ett paket mjölk fram tills återbesöket (6:e juni).
Efter det slumrade jag till och från. Vid 19 började jag att ha ont mellan brösten och då hade jag inte fått smärtstillande sedan uppvaket så sköterskan sprutade in något i armen och gav mig en tablett. Jag åt middag, en pasta med mozzarella och sallad med balsamvinäger till. Var hungrig men blev mätt väldigt fort, åt inte ens hälften.
Det tog tid innan medecinen började verka men när den gjorde det så hade jag noll smärta. Kände inget tryck över bröstet heller. Sov sedan fram till 00. Efter det sov jag ingenting fram tills 05.45 och då sov jag en kvart. Var uppe och kissade tre gånger under natten själv, gick jättebra fast jag blev lite illamående en av gångerna.
Åt en rejäl frukost vid 06 och åt några piller då med. Blev illamende då också så jag låg och andades oct tog det lugnt fram tills 8. Borstade tänderna och gick till tåget.
Fråga om det är något ni undrar över, försökte ta med allt jag kom ihåg.
Vad fick du för nu till på din klinik? Tänkte eftersom du fick 65e :).
Nu när du är hemma klarar du dig bra själv? Eller får du hjälp ifrån någon? Finns det något som Du inte tänkte på som du inte var förberedd på? :)Det var den jag fick inför min op, 65e så det är den jag har nu, sen får vi se om det har förändrats tills jag kommer dit nästa gång men det tror jag inte.
Jag klarar mig jättebra här hemma själv hittils, men har ju bara varit hemma sedan 10 :D Gick runt och ställde allt på en bra höjd innan jag åkte. Tvättade, inhandlade mat, skar upp frukt, frös in matlådor, skruvade av locket till medecinburkar, la kuddar under bäddmadrassen så jag kan sova halvliggandes, vattnade blommorna, bytte lakan i sängen. La ut täcke och bullade upp med kuddar i soffan också. Men enligt sjuksköterskan kan jag inte dammsuga och byta lakan i sängen som jag vill efter 2,5 veckor så det får jag be en kompis om hjälp med.
Jag är helt ensam, har bara berättat för en person utanför POF att jag ska göra det här. Just nu kan jag inte komma på något som jag inte var förberedd på men det lär väl komma :DOkej:) jag har inte heller berättat för alla i min närhet. Känner att många kan vara rätt negativa till operationer och nu speciellt när jag är så ung. Har berättat för mina föräldrar som är väldigt stöttande och förstående, min sambo och närmsta kollegan på jobbet :)
Det var ändå några stycken :) ja, det är tråkigt när folk är negativa, speciellt när det gäller dina egna pengar och din egen kropp. Vad skönt att dina föräldrar är stöttande. Det kanske mina skulle vara också men jag väljer att inte ta upp det, pappa speciellt är så pryd så det skulle vara jobbigt för honom, haha!
Jo de flesta som jag har nämnt att jag vill göra brösten för har sagt att de kommer att se billigt ut och vara " för mycket". Men min tanke från början har varit att få ett naturligt resultat. Jag vill göra det här för att äntligen kunna ha en bh som passar så att jag slipper den där glipan som alltid uppstår på sidorna av brösten pga att jag inte kan fylla ut en normal kupa...
Jo det är skönt, pratat med min mamma sedan jag var 16-17 om att jag vill det här och hon har själv gått igenom en bröstförstoring. Jag valde samma klinik som henne dessutom :). Var lite orolig över att berätta för min pappa men de gick bättre en förväntat. Kände att om något går snett under operationen så är de bra att han vet om att jag gör operationen istället för att det ska komma som en överraskning för honom. Sedan tog sambon ledigt från jobbet så han kan hjälpa mig i två dagar. Han har vetat det här ända sedan vi blev tillsammans för 7 år sedan och stöttat mig.Hej! hoppar in lite i eran diskussion! Jag funderade också på hur jag skulle berätta för de i min närhet om operationen. Berättade för mig sambo först, och han har stöttat mig hela vägen och stått ut med allt tutt-snack i snart ett år! ;) (har funderat i flera år, men bestämde mig för ca ett år sen att jag verkligen , skulle gör det) Sedan berättade jag det för min närmsta vän och hon har också stöttat mig väldigt mycket! Efter det rullade det på och har berättat för alla mina närmsta vänner vid det här laget, samt mina föräldrar och svärföräldrar och alla har verkligen tagit det bra! Har fått många "åååh jag vill också!!" vilket jag verkligen inte förväntade mig!
Tråkigt att vissa i er närhet har tagit det sämre, tycker att folk kan döma alldeles för snabbt ibland och vara väldigt klumpiga i hur de uttrycker sig... Men skönt med stöttande föräldrar och sambos! Min sambo har inte tagit ledigt från jobbet (har op den 5 juni så han är ju ledig 6e iaf) men hoppas att jag ska klara mig ändå! Annars har jag en liten back-up plan :)
Jo det är tråkigt. Vågar inte ens berätta för mina svärföräldrar innan jag gör operationen. Vet att de skulle ha en väldigt negativ inställning för jag vet redan vad de tycker om ett och annat :/. Jo jag får skjuts till och från kliniken. Har också op 5. Känns som att vi är ett gäng den dagen:D jäkligt kul! Vad är din backup? :D
Nej jag tyckte också att det var skrämmande att berätta för svärföräldrarna, men min sambo övertalade mig och det gick ju bra! :) Jag får skjuts av min sambo åt ena hållet och min mamma åt andra, vet inte detaljerna än eftersom jag inte vet vilken tid jag opereras :)
Ja kul att det är så många 5e juni! :D Mindre än en vecka kvar nu, längtar så himla mycket! Om jag inte kan vara hemma själv under dagen ska jag vara hos min sambos farmor och farfar, de bor väldigt nära oss. Men jag väntar och ser hur jag mår för har inte berättat om operationen för dom... :)
Hängerochslänger
Kvinna ·
30 maj, 2018
Jappy
Kvinna ·
30 maj, 2018
Hej! Här har ni en till som ska opereras i juni, närmare bestämt 7 juni. :) Är sååå nervös..
Har valt 390cc anatomiska mentor och nu har jag 75b "( En gång i tiden hade jag större D-kupa men har gått ner i vikt och jag tror de kilona som försvann var mina bröst och mina kärlekshandtag...
Hej! Välkommen in i gänget! :D Är det en D-kupa som är ditt mål med operationen? Vilken kirurg och klinik har du valt? :D Nervositeten är typ omöjlig att komma ifrån, jag är jättetaggad och jätterädd om vart annat! ;) Men tror att det kommer att gå bra! :D
Superkakan
Kvinna ·
30 maj, 2018
Hej, jag undrar om jag kan få smyga in här och vara med? Opererades igår, alltså i Maj men Maj-tråden känns som att den inte är så aktiv just nu.
Jo de tycker jag är mer en rätt :D du var sent ute i maj så troligen lättare att bolla här i den här tråden:). Hur känns det såhär första dygnet? Kunnat sova? Hur är smärtan? Berätta om din dag igår :)!
Tack tack, ja, det känns litensom att de i maj-tråden är ”färdiga” eller vad man ska säga, men det har varit spännande att läsa om dom.
Jag tog tåget till Malmö vid 07 på morgonen och fick såfort jag kom till Reformkliniken gå och duscha i hibiskus-tvålen. Från hakan och neråt, vilket var skönt för jag ville inte ha sånt där svinto-hår.
Provade ut en bh, blev sjukt förvånad då jag brukar ha 75b men sköterskan satte mig i en 65e! Som kändes helt perfekt runt om bröstkorgen! Sen fick jag några lugnande tabletter och dropp medan jag väntade på min operation. Kom dit vid 10 och op var vid 14 tror jag. Blev jättemysig i skallen, dagdrömde och slumrade om vart annat.Tuve kom och hämtade mig och gick igenom implantat och lyft samt ritade på mig. Då blev jag yr och höll på att svimma. Gick på toa innan vi gick in up-salen där jag sövdes jättesnabbt. Kändes som att jag var i narkos i två minuter :D
Rullades in på rummet och försökte sova men jag skakade jättemycket och kroppen ville inte lyda och bara slappna av! Det har hittils varit det mest obehagliga. Jag tror inte det tog lång stund innan jag slutade skaka men tidsuppfattningen är sådär.Tuve kom in och eftersom jag skulle åka hem tidigt idag så gjorde han ”dagen efter”-rutinen då istället. Jag fick se brösten men hade inte glasögonen på mig haha. Det suddiga jag såg såg bra ut :P han sa att jag skulle vara sjukskriven i 4 veckor. Inte lyfta mer än ett paket mjölk fram tills återbesöket (6:e juni).
Efter det slumrade jag till och från. Vid 19 började jag att ha ont mellan brösten och då hade jag inte fått smärtstillande sedan uppvaket så sköterskan sprutade in något i armen och gav mig en tablett. Jag åt middag, en pasta med mozzarella och sallad med balsamvinäger till. Var hungrig men blev mätt väldigt fort, åt inte ens hälften.
Det tog tid innan medecinen började verka men när den gjorde det så hade jag noll smärta. Kände inget tryck över bröstet heller. Sov sedan fram till 00. Efter det sov jag ingenting fram tills 05.45 och då sov jag en kvart. Var uppe och kissade tre gånger under natten själv, gick jättebra fast jag blev lite illamående en av gångerna.
Åt en rejäl frukost vid 06 och åt några piller då med. Blev illamende då också så jag låg och andades oct tog det lugnt fram tills 8. Borstade tänderna och gick till tåget.
Fråga om det är något ni undrar över, försökte ta med allt jag kom ihåg.
Vad fick du för nu till på din klinik? Tänkte eftersom du fick 65e :).
Nu när du är hemma klarar du dig bra själv? Eller får du hjälp ifrån någon? Finns det något som Du inte tänkte på som du inte var förberedd på? :)Det var den jag fick inför min op, 65e så det är den jag har nu, sen får vi se om det har förändrats tills jag kommer dit nästa gång men det tror jag inte.
Jag klarar mig jättebra här hemma själv hittils, men har ju bara varit hemma sedan 10 :D Gick runt och ställde allt på en bra höjd innan jag åkte. Tvättade, inhandlade mat, skar upp frukt, frös in matlådor, skruvade av locket till medecinburkar, la kuddar under bäddmadrassen så jag kan sova halvliggandes, vattnade blommorna, bytte lakan i sängen. La ut täcke och bullade upp med kuddar i soffan också. Men enligt sjuksköterskan kan jag inte dammsuga och byta lakan i sängen som jag vill efter 2,5 veckor så det får jag be en kompis om hjälp med.
Jag är helt ensam, har bara berättat för en person utanför POF att jag ska göra det här. Just nu kan jag inte komma på något som jag inte var förberedd på men det lär väl komma :DOkej:) jag har inte heller berättat för alla i min närhet. Känner att många kan vara rätt negativa till operationer och nu speciellt när jag är så ung. Har berättat för mina föräldrar som är väldigt stöttande och förstående, min sambo och närmsta kollegan på jobbet :)
Det var ändå några stycken :) ja, det är tråkigt när folk är negativa, speciellt när det gäller dina egna pengar och din egen kropp. Vad skönt att dina föräldrar är stöttande. Det kanske mina skulle vara också men jag väljer att inte ta upp det, pappa speciellt är så pryd så det skulle vara jobbigt för honom, haha!
Jo de flesta som jag har nämnt att jag vill göra brösten för har sagt att de kommer att se billigt ut och vara " för mycket". Men min tanke från början har varit att få ett naturligt resultat. Jag vill göra det här för att äntligen kunna ha en bh som passar så att jag slipper den där glipan som alltid uppstår på sidorna av brösten pga att jag inte kan fylla ut en normal kupa...
Jo det är skönt, pratat med min mamma sedan jag var 16-17 om att jag vill det här och hon har själv gått igenom en bröstförstoring. Jag valde samma klinik som henne dessutom :). Var lite orolig över att berätta för min pappa men de gick bättre en förväntat. Kände att om något går snett under operationen så är de bra att han vet om att jag gör operationen istället för att det ska komma som en överraskning för honom. Sedan tog sambon ledigt från jobbet så han kan hjälpa mig i två dagar. Han har vetat det här ända sedan vi blev tillsammans för 7 år sedan och stöttat mig.
Superkakan
Kvinna ·
30 maj, 2018
Jag är så spänd för imorgon är det dags för min konsultation. Vet på ett hum vad jag vill ha exakt men får självklart höra vad läkaren säger också :) om jag har turen så är det op redan om mindre än 2 v!! Är så taggad! Inte ett dugg nervös. Drömde inatt om operationen tom haha (liksom andra nätter)
anderssonb
Kvinna ·
30 maj, 2018
Hej, jag undrar om jag kan få smyga in här och vara med? Opererades igår, alltså i Maj men Maj-tråden känns som att den inte är så aktiv just nu.
Jo de tycker jag är mer en rätt :D du var sent ute i maj så troligen lättare att bolla här i den här tråden:). Hur känns det såhär första dygnet? Kunnat sova? Hur är smärtan? Berätta om din dag igår :)!
Tack tack, ja, det känns litensom att de i maj-tråden är ”färdiga” eller vad man ska säga, men det har varit spännande att läsa om dom.
Jag tog tåget till Malmö vid 07 på morgonen och fick såfort jag kom till Reformkliniken gå och duscha i hibiskus-tvålen. Från hakan och neråt, vilket var skönt för jag ville inte ha sånt där svinto-hår.
Provade ut en bh, blev sjukt förvånad då jag brukar ha 75b men sköterskan satte mig i en 65e! Som kändes helt perfekt runt om bröstkorgen! Sen fick jag några lugnande tabletter och dropp medan jag väntade på min operation. Kom dit vid 10 och op var vid 14 tror jag. Blev jättemysig i skallen, dagdrömde och slumrade om vart annat.Tuve kom och hämtade mig och gick igenom implantat och lyft samt ritade på mig. Då blev jag yr och höll på att svimma. Gick på toa innan vi gick in up-salen där jag sövdes jättesnabbt. Kändes som att jag var i narkos i två minuter :D
Rullades in på rummet och försökte sova men jag skakade jättemycket och kroppen ville inte lyda och bara slappna av! Det har hittils varit det mest obehagliga. Jag tror inte det tog lång stund innan jag slutade skaka men tidsuppfattningen är sådär.Tuve kom in och eftersom jag skulle åka hem tidigt idag så gjorde han ”dagen efter”-rutinen då istället. Jag fick se brösten men hade inte glasögonen på mig haha. Det suddiga jag såg såg bra ut :P han sa att jag skulle vara sjukskriven i 4 veckor. Inte lyfta mer än ett paket mjölk fram tills återbesöket (6:e juni).
Efter det slumrade jag till och från. Vid 19 började jag att ha ont mellan brösten och då hade jag inte fått smärtstillande sedan uppvaket så sköterskan sprutade in något i armen och gav mig en tablett. Jag åt middag, en pasta med mozzarella och sallad med balsamvinäger till. Var hungrig men blev mätt väldigt fort, åt inte ens hälften.
Det tog tid innan medecinen började verka men när den gjorde det så hade jag noll smärta. Kände inget tryck över bröstet heller. Sov sedan fram till 00. Efter det sov jag ingenting fram tills 05.45 och då sov jag en kvart. Var uppe och kissade tre gånger under natten själv, gick jättebra fast jag blev lite illamående en av gångerna.
Åt en rejäl frukost vid 06 och åt några piller då med. Blev illamende då också så jag låg och andades oct tog det lugnt fram tills 8. Borstade tänderna och gick till tåget.
Fråga om det är något ni undrar över, försökte ta med allt jag kom ihåg.
Vad fick du för nu till på din klinik? Tänkte eftersom du fick 65e :).
Nu när du är hemma klarar du dig bra själv? Eller får du hjälp ifrån någon? Finns det något som Du inte tänkte på som du inte var förberedd på? :)Det var den jag fick inför min op, 65e så det är den jag har nu, sen får vi se om det har förändrats tills jag kommer dit nästa gång men det tror jag inte.
Jag klarar mig jättebra här hemma själv hittils, men har ju bara varit hemma sedan 10 :D Gick runt och ställde allt på en bra höjd innan jag åkte. Tvättade, inhandlade mat, skar upp frukt, frös in matlådor, skruvade av locket till medecinburkar, la kuddar under bäddmadrassen så jag kan sova halvliggandes, vattnade blommorna, bytte lakan i sängen. La ut täcke och bullade upp med kuddar i soffan också. Men enligt sjuksköterskan kan jag inte dammsuga och byta lakan i sängen som jag vill efter 2,5 veckor så det får jag be en kompis om hjälp med.
Jag är helt ensam, har bara berättat för en person utanför POF att jag ska göra det här. Just nu kan jag inte komma på något som jag inte var förberedd på men det lär väl komma :DOkej:) jag har inte heller berättat för alla i min närhet. Känner att många kan vara rätt negativa till operationer och nu speciellt när jag är så ung. Har berättat för mina föräldrar som är väldigt stöttande och förstående, min sambo och närmsta kollegan på jobbet :)
Det var ändå några stycken :) ja, det är tråkigt när folk är negativa, speciellt när det gäller dina egna pengar och din egen kropp. Vad skönt att dina föräldrar är stöttande. Det kanske mina skulle vara också men jag väljer att inte ta upp det, pappa speciellt är så pryd så det skulle vara jobbigt för honom, haha!
Jo de flesta som jag har nämnt att jag vill göra brösten för har sagt att de kommer att se billigt ut och vara " för mycket". Men min tanke från början har varit att få ett naturligt resultat. Jag vill göra det här för att äntligen kunna ha en bh som passar så att jag slipper den där glipan som alltid uppstår på sidorna av brösten pga att jag inte kan fylla ut en normal kupa...
Jo det är skönt, pratat med min mamma sedan jag var 16-17 om att jag vill det här och hon har själv gått igenom en bröstförstoring. Jag valde samma klinik som henne dessutom :). Var lite orolig över att berätta för min pappa men de gick bättre en förväntat. Kände att om något går snett under operationen så är de bra att han vet om att jag gör operationen istället för att det ska komma som en överraskning för honom. Sedan tog sambon ledigt från jobbet så han kan hjälpa mig i två dagar. Han har vetat det här ända sedan vi blev tillsammans för 7 år sedan och stöttat mig.
Jag känner verkligen igen det där med att inte kunna fylla ut kupan på sidorna, som att mina bröst var för smala men ändå för höga (?) för att kunna mosa in i en mindre kupa :/
men vad skönt att din mamma har gjort en bröstoperation! Då kan du ju fråga henne om saker. Jag känner ingen som har opererat brösten och väldigt många av mina bekanta anser att man kan göra bättre saker för pengarna eller att man ska acceptera sig själv för den man är och hur man ser ut.
När jag var 17 så sa min bästa kompis ”Alltså Superkakan, dina bröst har alltid sett så jävla konstiga ut men du har aldrig haft komplex eller brytt dig om det!” Då hade jag läst om bröstoperationer och varit besatt av bröst sedan jag var 12-14 typ. Hade inte en tanke på att ingen INTE hade märkt hur bröstfixerad jag var. Sen slogs jag med tankar som ”jag kan ju resa för pengarna” eller ”jag trivs ju med mig själv egentligen, alla kan inte vara perfekta! Jag får väl leva med de här hängisarna” i flera år.
Vad sjyst att din kille är hemma och tar hand om dig, det låter mysigt :)
RoyalGala
Kvinna ·
30 maj, 2018
Lightblue
Kvinna ·
30 maj, 2018
anderssonb
Kvinna ·
30 maj, 2018
Jag kommer opereras 19/6 på Citadellkliniken i Landskrona och är så fruktansvärt nervös och förväntansfull. Hur förbereder man sig mentalt? Längtar så jag nästan spricker och vill såklart ha mina bröst nu, nu, nu!
Men det kittlas i magen när jag tänker på att jag kommer ha ett par stora bröst snart?!
Har valt 375 cc, men tvivlar till och från om det kommer bli för stort? Är relativt muskulös men bara 160 cm
anderssonb
Kvinna ·
30 maj, 2018
Hej! Här ligger jag nyopererad på Akademikliniken i Stockholm. Har gått så bra och verkligen inget att oroa sig, ens för mig som har lite sjukhusfobi. Tänkte med denna kommentar lugna någon som är nervös och kan svara på frågor. Hade Jesper Bergdahl som kirurg och han har varit världens gulligaste. Lycka till junitjejer!
k_-
Kvinna ·
30 maj, 2018
Hej, jag undrar om jag kan få smyga in här och vara med? Opererades igår, alltså i Maj men Maj-tråden känns som att den inte är så aktiv just nu.
Jo de tycker jag är mer en rätt :D du var sent ute i maj så troligen lättare att bolla här i den här tråden:). Hur känns det såhär första dygnet? Kunnat sova? Hur är smärtan? Berätta om din dag igår :)!
Tack tack, ja, det känns litensom att de i maj-tråden är ”färdiga” eller vad man ska säga, men det har varit spännande att läsa om dom.
Jag tog tåget till Malmö vid 07 på morgonen och fick såfort jag kom till Reformkliniken gå och duscha i hibiskus-tvålen. Från hakan och neråt, vilket var skönt för jag ville inte ha sånt där svinto-hår.
Provade ut en bh, blev sjukt förvånad då jag brukar ha 75b men sköterskan satte mig i en 65e! Som kändes helt perfekt runt om bröstkorgen! Sen fick jag några lugnande tabletter och dropp medan jag väntade på min operation. Kom dit vid 10 och op var vid 14 tror jag. Blev jättemysig i skallen, dagdrömde och slumrade om vart annat.Tuve kom och hämtade mig och gick igenom implantat och lyft samt ritade på mig. Då blev jag yr och höll på att svimma. Gick på toa innan vi gick in up-salen där jag sövdes jättesnabbt. Kändes som att jag var i narkos i två minuter :D
Rullades in på rummet och försökte sova men jag skakade jättemycket och kroppen ville inte lyda och bara slappna av! Det har hittils varit det mest obehagliga. Jag tror inte det tog lång stund innan jag slutade skaka men tidsuppfattningen är sådär.Tuve kom in och eftersom jag skulle åka hem tidigt idag så gjorde han ”dagen efter”-rutinen då istället. Jag fick se brösten men hade inte glasögonen på mig haha. Det suddiga jag såg såg bra ut :P han sa att jag skulle vara sjukskriven i 4 veckor. Inte lyfta mer än ett paket mjölk fram tills återbesöket (6:e juni).
Efter det slumrade jag till och från. Vid 19 började jag att ha ont mellan brösten och då hade jag inte fått smärtstillande sedan uppvaket så sköterskan sprutade in något i armen och gav mig en tablett. Jag åt middag, en pasta med mozzarella och sallad med balsamvinäger till. Var hungrig men blev mätt väldigt fort, åt inte ens hälften.
Det tog tid innan medecinen började verka men när den gjorde det så hade jag noll smärta. Kände inget tryck över bröstet heller. Sov sedan fram till 00. Efter det sov jag ingenting fram tills 05.45 och då sov jag en kvart. Var uppe och kissade tre gånger under natten själv, gick jättebra fast jag blev lite illamående en av gångerna.
Åt en rejäl frukost vid 06 och åt några piller då med. Blev illamende då också så jag låg och andades oct tog det lugnt fram tills 8. Borstade tänderna och gick till tåget.
Fråga om det är något ni undrar över, försökte ta med allt jag kom ihåg.
Vad fick du för nu till på din klinik? Tänkte eftersom du fick 65e :).
Nu när du är hemma klarar du dig bra själv? Eller får du hjälp ifrån någon? Finns det något som Du inte tänkte på som du inte var förberedd på? :)
Det var den jag fick inför min op, 65e så det är den jag har nu, sen får vi se om det har förändrats tills jag kommer dit nästa gång men det tror jag inte.
Jag klarar mig jättebra här hemma själv hittils, men har ju bara varit hemma sedan 10 :D Gick runt och ställde allt på en bra höjd innan jag åkte. Tvättade, inhandlade mat, skar upp frukt, frös in matlådor, skruvade av locket till medecinburkar, la kuddar under bäddmadrassen så jag kan sova halvliggandes, vattnade blommorna, bytte lakan i sängen. La ut täcke och bullade upp med kuddar i soffan också. Men enligt sjuksköterskan kan jag inte dammsuga och byta lakan i sängen som jag vill efter 2,5 veckor så det får jag be en kompis om hjälp med.
Jag är helt ensam, har bara berättat för en person utanför POF att jag ska göra det här. Just nu kan jag inte komma på något som jag inte var förberedd på men det lär väl komma :D
Lightblue
Kvinna ·
30 maj, 2018
Hej! Här ligger jag nyopererad på Akademikliniken i Stockholm. Har gått så bra och verkligen inget att oroa sig, ens för mig som har lite sjukhusfobi. Tänkte med denna kommentar lugna någon som är nervös och kan svara på frågor. Hade Jesper Bergdahl som kirurg och han har varit världens gulligaste. Lycka till junitjejer!
Åh grattis du :) ska också operera mig på AK. Nästa tisdag smäller de. Skulle bli jätte glad om du kunde skicka ett pm till mig om hur du upplevde kliniken. Hur dagen var, hur länge du fick vänta på op osv :D
RoyalGala
Kvinna ·
31 maj, 2018
Jag kommer opereras 19/6 på Citadellkliniken i Landskrona och är så fruktansvärt nervös och förväntansfull. Hur förbereder man sig mentalt? Längtar så jag nästan spricker och vill såklart ha mina bröst nu, nu, nu!
Men det kittlas i magen när jag tänker på att jag kommer ha ett par stora bröst snart?!
Har valt 375 cc, men tvivlar till och från om det kommer bli för stort? Är relativt muskulös men bara 160 cm
Vet inte om man kan förbereda sig helt. Läs på så mycket som möjligt om vad som behöver göras innan operationen. Se till att ha städat, lagat lite mat innan om du inte har någon som kan hjälpa dig osv :) jag är så nervös och förväntansfull. Längtar ihjäl mig just nu. Jag vet inte hur din kropp är byggd. Vad har du för bröstbredd? Jag har bröstbredd på 12 och blev rekommenderad 280 men som mest 320 så jag valde 320 för jag är rädd att de ska bli för små. Känner hellre lite för stort en för litet. Titta på mina bilder om du vill :) jag är 169 väger 60 :)
anderssonb
Kvinna ·
31 maj, 2018
Jag kommer opereras 19/6 på Citadellkliniken i Landskrona och är så fruktansvärt nervös och förväntansfull. Hur förbereder man sig mentalt? Längtar så jag nästan spricker och vill såklart ha mina bröst nu, nu, nu!
Men det kittlas i magen när jag tänker på att jag kommer ha ett par stora bröst snart?!
Har valt 375 cc, men tvivlar till och från om det kommer bli för stort? Är relativt muskulös men bara 160 cmVet inte om man kan förbereda sig helt. Läs på så mycket som möjligt om vad som behöver göras innan operationen. Se till att ha städat, lagat lite mat innan om du inte har någon som kan hjälpa dig osv :) jag är så nervös och förväntansfull. Längtar ihjäl mig just nu. Jag vet inte hur din kropp är byggd. Vad har du för bröstbredd? Jag har bröstbredd på 12 och blev rekommenderad 280 men som mest 320 så jag valde 320 för jag är rädd att de ska bli för små. Känner hellre lite för stort en för litet. Titta på mina bilder om du vill :) jag är 169 väger 60 :)
Jag har för mig att jag hade 11,7 i bröstbredd och fick höra att 375 inte kommer bli för stort på mig för att en del av volymen "försvinner" in i kroppen. Och att det är väldigt vanligt att man är rädd att man ska bli "för stor". Litar fullt ut på Dr Cosmo och hans omdöme, det är nog bara svårt att tänka sig att helt plötsligt kommer där finnas ett par bröst, när man går från nästan inget! :)
Har kollat på massvis med bilder och försökt hitta tjejer med liknande förutsättningar som mig själv och har alltid landat på 350-375 som jag själv skulle vilja ha det.
Har längtat i över 10 år på att ha möjligheten att göra detta, så känns nästan lite overkligt nu när det är så nära!
Vad kommer ni ha med er till kliniken? Jag tänker nog ha med mig en tidning eller något lättare att läsa och kanske lite gott snacks att tugga på. Kommer ju få mat på kliniken, men är lätt att vilja ha något att tugga på emellanåt om man blir för uttråkad :D
Superkakan
Kvinna ·
31 maj, 2018
Jag kommer opereras 19/6 på Citadellkliniken i Landskrona och är så fruktansvärt nervös och förväntansfull. Hur förbereder man sig mentalt? Längtar så jag nästan spricker och vill såklart ha mina bröst nu, nu, nu!
Men det kittlas i magen när jag tänker på att jag kommer ha ett par stora bröst snart?!
Har valt 375 cc, men tvivlar till och från om det kommer bli för stort? Är relativt muskulös men bara 160 cmVet inte om man kan förbereda sig helt. Läs på så mycket som möjligt om vad som behöver göras innan operationen. Se till att ha städat, lagat lite mat innan om du inte har någon som kan hjälpa dig osv :) jag är så nervös och förväntansfull. Längtar ihjäl mig just nu. Jag vet inte hur din kropp är byggd. Vad har du för bröstbredd? Jag har bröstbredd på 12 och blev rekommenderad 280 men som mest 320 så jag valde 320 för jag är rädd att de ska bli för små. Känner hellre lite för stort en för litet. Titta på mina bilder om du vill :) jag är 169 väger 60 :)
Jag har för mig att jag hade 11,7 i bröstbredd och fick höra att 375 inte kommer bli för stort på mig för att en del av volymen "försvinner" in i kroppen. Och att det är väldigt vanligt att man är rädd att man ska bli "för stor". Litar fullt ut på Dr Cosmo och hans omdöme, det är nog bara svårt att tänka sig att helt plötsligt kommer där finnas ett par bröst, när man går från nästan inget! :)
Har kollat på massvis med bilder och försökt hitta tjejer med liknande förutsättningar som mig själv och har alltid landat på 350-375 som jag själv skulle vilja ha det.
Har längtat i över 10 år på att ha möjligheten att göra detta, så känns nästan lite overkligt nu när det är så nära!
Vad kommer ni ha med er till kliniken? Jag tänker nog ha med mig en tidning eller något lättare att läsa och kanske lite gott snacks att tugga på. Kommer ju få mat på kliniken, men är lätt att vilja ha något att tugga på emellanåt om man blir för uttråkad :D
Norrlandsbrutta
Kvinna ·
31 maj, 2018
anderssonb
Kvinna ·
31 maj, 2018
Jag tänkte packa med mig ansiktskräm, godis, laddare till telefon och hörlurar. Tänker att mobilen räcker som underhållning för mig :) ska åka och köpa mig lite fler bekväma klädesplagg idag så man har att bara gå omkring i nästa vecka. Nerverna börjar kännas på ordentligt nu... på tisdag är det dags :)
Linh
Kvinna ·
31 maj, 2018
Jag kommer opereras 19/6 på Citadellkliniken i Landskrona och är så fruktansvärt nervös och förväntansfull. Hur förbereder man sig mentalt? Längtar så jag nästan spricker och vill såklart ha mina bröst nu, nu, nu!
Men det kittlas i magen när jag tänker på att jag kommer ha ett par stora bröst snart?!
Har valt 375 cc, men tvivlar till och från om det kommer bli för stort? Är relativt muskulös men bara 160 cm
RoyalGala
Kvinna ·
31 maj, 2018
Hej! Här har ni en till som ska opereras i juni, närmare bestämt 7 juni. :) Är sååå nervös..
Har valt 390cc anatomiska mentor och nu har jag 75b "( En gång i tiden hade jag större D-kupa men har gått ner i vikt och jag tror de kilona som försvann var mina bröst och mina kärlekshandtag...