Hej!
Först och främst: jag tror att jag kan säga att alla plastikkirurger som arbetar med estetisk kirurgi har som sitt yttersta mål att det resultat som blir efter en operation ska bli bra. Sen kan det i vissa fall bli så att man ändå inte når hela vägen fram. Hur detta ska hanteras måste avgöras från fall till fall, men jag tror även här att alla plastikkirurger har en målsättning att patienten ändå efter en korrigering ska vara nöjd på så sätt att man känner att det blev så bra som möjligt och att man har gjort så gott man kan utifrån de förutsättningar som finns.
Det är svårt att svara säkert på hur vanligt olika upplägg är, eftersom det inte finns något objektivt sätt att jämföra klinikers olika policy när det gäller korrigeringar. Det viktiga är egentligen inte bara vad som är vanligast, utan att man som patient får tydlig information innan operationen om vad som gäller om resultatet senare behöver diskuteras eller eventuellt korrigeras.
Många kliniker har någon form av tidsgräns för när en korrigering kan bedömas som kostnadsfri. Det är därför viktigt att höra av sig till kliniken/kirurgen inom den tiden om man har frågor om resultatet.
Det kan också finnas villkor kring vad som räknas som en korrigering, vad som räknas som en ny operation, och vilka kostnader som i så fall ingår. En del kliniker skiljer till exempel på själva kirurgens arbete och andra kostnader, som operationssal, narkosläkare, narkossköterska, läkemedel och uppvakning. Därför kan en mindre korrigering i lokalbedövning ibland erbjudas utan kostnad, medan en korrigering som kräver narkos innebär att patienten får betala en självkostnad. Det behöver inte automatiskt vara orimligt, men det bör vara tydligt förklarat i förväg.
Vissa kliniker erbjuder också extra försäkringar eller trygghetspaket för problem som kan uppstå efteråt. Även sådana upplägg har villkor, precis som andra försäkringar, och det är viktigt att ta reda på vad de faktiskt omfattar. En försäkring eller garanti har dessutom bara praktisk betydelse om kliniken och ansvarig kirurg finns kvar och är tillgängliga när man behöver använda den.
När det gäller själva korrigeringen behöver man också skilja på missnöje, komplikation och ett resultat som ligger inom ett normalt spann. Ibland kan en patient känna att målet inte har uppnåtts därför att förväntningarna från början inte stämde helt med vad som faktiskt var möjligt att uppnå. I andra fall finns det en tydlig asymmetri, ojämnhet eller annan sak som faktiskt kan vara rimlig att korrigera.
En korrigering måste också vara medicinskt och kirurgiskt motiverad. Även en liten operation innebär en ny läkningsprocess och därmed risk för infektion, ärrproblem, ojämnheter eller att läkningen inte blir som man tänkt. Därför har plastikkirurgen också ett ansvar att inte göra en ny operation bara för att “göra något”, om man inte tror att åtgärden har goda förutsättningar att förbättra situationen. Då utsätter man sin patient för en risk i onödan, och dessutom bygger man upp en förväntan på en förbättring som sannolikt uteblir.
Samtidigt tycker jag att man som patient ska kunna känna sig trygg med att ta upp frågan om resultatet. Om du inte är nöjd bör du gå tillbaka till din opererande plastikkirurg och be om en tydlig genomgång: vad är det man ser, går det att korrigera, vilken typ av bedövning krävs, vad ingår i klinikens ansvar och varför uppstår i så fall en kostnad?
Min uppfattning är att många större och etablerade kliniker försöker vara generösa med korrigeringar inom en viss tid efter operationen, men exakt hur generöst upplägget är varierar. Det är sannolikt också vanligt att man kan frångå regler och policys i enskilda fall. På min klinik har vi t ex ett åtagande om korrigering inom ett år för vissa ingrepp i lokalbedövning men vi genomför ändå korrigeringar kostnadsfritt i narkos om det anses vara motiverat.
Om du inte känner dig nöjd med förklaringen du får finns alltid möjligheten att söka en second opinion. Då är det ofta klokt att berätta det för den opererande kirurgen och be om journaluppgifter och operationsinformation, så att den som gör den andra bedömningen får ett så korrekt underlag som möjligt.
Johan Thorfinn
överläkare / docent i plastikkirurgi
Linköping