Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
vad

vad

Kvinna ·

Ensam med barn efter op

Bröstförstoring

Läst flera op.berättelser men vill fråga om vad man klarar efter operatin.

Jag är inte orolig för smärta, illamående etc - men jag är helt ensam med ett barn som går i lågstadiet.

Barnet klarar sig alltså fint själv i mycket, men jag måste väcka/natta, fixa all mat, lämna/hämta osv.

Jag kan säkert ordna lite hjälp själva op.dagen, men i övrigt kommer jag vara helt själv. 

Som sagt - har hög smärttröskel så det är jag inte rädd för. Är väl mest orolig för att jag riskerar "ta ut mig" på ett sätt som påverkar resultatet negativt.

Vad säger ni? Vad klarade ni? Och när klarar man mer/mindre? Typ gå och handla, bära grejer, fixa hygien utan problem osv.

OBS: måste lägga bakom muskel då jag i princip inte har någon egen bröstvävnad.

17

Sortera efter

Asirnas

Asirnas

Kvinna ·

DU vet väl du inte får köra bil de första två veckorna va?

Gilla
Almasmamma

Almasmamma

Kvinna ·

Du måste se till att du har hjälp med ALLT åtminstone första veckan. DU har ju ingen aning om hur du kommer att påverkas av ingreppet och att vra sjäöv med allt vad det innebär är inte speciellt klokt vare sig ur läkningssynounkt eller smärta. Dessutom får du som sagt inte köra bil. Om du inte kan lösa det så är det bättre att vänta med op istället för att riskera onödiga komplikationer.

kramar

Gilla
Bittersweet

Bittersweet

Kvinna ·

Jag håller med föregående talare. Du kan inte ens öppna en syltburk eller lyfta ett mjölkpaket första dagarna. Och du kan inte nå någonting i överskåpen i köket, möjligen nedersta hyllan. Om du inte kan ordna hjälp måste du tänka på att flytta ner AllT du kommer behöva första veckan till lagom höjd, se till att ha matlådor till er båda för åtminstone de första 3-4 dagarna, ha handlat hem allt du behöver för åtminstone en vecka (sedan behöver du hjälp när du ska handla första veckorna, för du kan och får inte bära matkassarna), hälla upp mjölk/juice i småflaskor och se till att kunna transportera er på annat sätt än med bil, för du får som sagt inte köra de första två veckorna. Du kan också behöva hjälp med på- och avklädning första dagarna, men det kanske barnet kan hjälpa dig med. Det går, men du måste vara ordentligt förberedd :)
Gilla
Guppi

Guppi

Kvinna ·

JAG (det verkar vara väldigt olika) behövde hjälp i 2 veckor, kunde inte lämna dottern på dagis. Jag hade JÄTTE ont de två första veckorna och var så otroligt trött! Kunde sova nästan hela dagarna.. Så jag tycker som de andra att du borde fixa någon som kan hjälpa dig eller vänta med operationen.
Gilla
sofie

sofie

Kvinna ·

Finns ingen regel om att man inte få köra bil på 2v. Körde bil efter 4 dagar. Gick bra

Gilla
Empalinan

Empalinan

Kvinna ·

Jag anses också ha hög smärttröskel, men måste säga att jag blev överraskad över hur ont jag faktiskt hade, speciellt de första 4 dagarna. Min sambo var hemma första veckan & det behövdes verkligen. Jag orkade i princip inte göra någonting alls. Dessutom var jag fruktansvärt trött. Idag är det en vecka efter op, sambon har börjat om att jobba & jag är själv med våran 4-månaders utan problem. Jag kan inte bära honom "som vanligt", men det går. Bil körde då jag 4 dgr efter op, gick bra, sambon fick lägga in backen bara för de dög jag inte till haha.. Att bära typ ett mjölkpaket klarade hag på dag 5.. Men jag kan fortfarande inte fara & typ storhandla, så mkt kan jag inte bära än. Vore jag du skulle jag försöka fixa hjälp under de första dagarna iaf :)
Gilla
Mammamango

Mammamango

Kvinna ·

Jag har nog haft tur och inte haft så ont om man läser hur andra har haft det. Har bara lagt in 275 cc så det kanske blir lite enklare då? Jämfört med hur jag har mått efter förlossningarna så var detta en baggis. Visst blir man lite handikappad men att lyfta ett mjölkpaket gjorde jag nog redan andra dagen. Däremot fick man ju kliva upp på en pall om man skulle ha nån möjlighet att få ner något ur köksskåpen. Köra bil, hämta/lämna på förskolan och handla lättare saker gjorde jag efter en vecka. Men jag tycker som föregående att du borde fixa någon backup och hjälp, i alla fall första veckan, man vet ju inte innan hur man kommer må. Imorgon är det tre veckor sen min operation och jag börjar bli mig själv. Kan inte lyfta armarna än rakt upp men det blir bättre hela riden. Lycka till!
Gilla
finallyboobies86

finallyboobies86

Kvinna ·

Hej!

Gjorde för en vecka sen min op hos L&E Patrik Höijer och är supernöjd! Rekomenders verkligen. La in 425cc motiva round silk bakom muskeln.

Jag har också (vad jag tycker) hög smärttröskel efter 3 grav och förlossningar samt en del annat. Har alltså 3barn på 5år,8år och 8månader.

Jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv som efter op och föder hellre en bebis till än denna smärta. Jag försöker inte på ngt sätt skrämma upp eller så utan mer säga att det KAN bli så i vissa fall och att i mitt blev det d. De 4 första dagarna var ett helvete. Smärt tabletterna fick inte bort smärtan då jag reagerar dåigt på morfin och antibiotikan kaosade min mage. Var yr och illamående och ville bara sova. Nätterna var hemska då hela bröskorgen krampade vid lilla minsta rörelsr och jag fick inte luft. Dag fem vände det och jag slutade med morfin, tog endast alvedon/ipren och började känna mig mkt bättre. Nu på dag 7 är jag helt ok och tar ingenting alls. Kan köra bil korta sträckor, handla en kasse mat och bära lillan då jag MÅSTE endast då sambon jobbar men böär nära kroppen och lutar på höften. Nästa milstolpe jag ännu inte nått är att få ligga ner och sova samt sova på sidan! :)

Detta är min lilla historia av hur det kan gå men alla är olika. Därför råder jag so m övriga här att i en vecka ha hjälp i alla fall och mår du bättre tidigare så är det ju bara bonus! Lycka till och hoppas svaret hjälper dig.

Gilla
vad

vad

Kvinna ·

Jag kör aldrig bil, så det är lugnt!

Gilla
vad

vad

Kvinna ·

Almasmamma skrev:

Du måste se till att du har hjälp med ALLT åtminstone första veckan. DU har ju ingen aning om hur du kommer att påverkas av ingreppet och att vra sjäöv med allt vad det innebär är inte speciellt klokt vare sig ur läkningssynounkt eller smärta. Dessutom får du som sagt inte köra bil. Om du inte kan lösa det så är det bättre att vänta med op istället för att riskera onödiga komplikationer.

kramar

Ok, tack för svar! Jag har ju aldrig gjort det här så har ingen aning, precis som du skriver. Jag kör inte bil så det är inga problem där, men håller med om att det är bättre att vänta än att riskera ngt.

Gilla
vad

vad

Kvinna ·

Bittersweet skrev:
Jag håller med föregående talare. Du kan inte ens öppna en syltburk eller lyfta ett mjölkpaket första dagarna. Och du kan inte nå någonting i överskåpen i köket, möjligen nedersta hyllan. Om du inte kan ordna hjälp måste du tänka på att flytta ner AllT du kommer behöva första veckan till lagom höjd, se till att ha matlådor till er båda för åtminstone de första 3-4 dagarna, ha handlat hem allt du behöver för åtminstone en vecka (sedan behöver du hjälp när du ska handla första veckorna, för du kan och får inte bära matkassarna), hälla upp mjölk/juice i småflaskor och se till att kunna transportera er på annat sätt än med bil, för du får som sagt inte köra de första två veckorna. Du kan också behöva hjälp med på- och avklädning första dagarna, men det kanske barnet kan hjälpa dig med. Det går, men du måste vara ordentligt förberedd :)

Tack Bittersweet!! Får en bra bild av hur det sannolikt blir, det var precis det jag var ute efter - det här med att man inte kan öppna burkar eller nå grejer. Det är ju sånt man knappt kan föreställa sig i förväg. Och jag vill hellre måla fan på väggen och bädda för att det kan bli nästan omöjligt att göra ngt alls, och sen upptäcka att det var enklare än jag befarat.

Stort tack för dina konkreta förslag!

Gilla
vad

vad

Kvinna ·

Guppi skrev:
JAG (det verkar vara väldigt olika) behövde hjälp i 2 veckor, kunde inte lämna dottern på dagis. Jag hade JÄTTE ont de två första veckorna och var så otroligt trött! Kunde sova nästan hela dagarna.. Så jag tycker som de andra att du borde fixa någon som kan hjälpa dig eller vänta med operationen.

Åh, hjälp, stackare! Jaa... det låter som att jag måste vänta😢

Gilla
vad

vad

Kvinna ·

sofie skrev:

Finns ingen regel om att man inte få köra bil på 2v. Körde bil efter 4 dagar. Gick bra

Tack för svar, grymt att det i alla fall finns en möjliget att det kan bli på ett annat sätt!

Gilla
vad

vad

Kvinna ·

Empalinan skrev:
Jag anses också ha hög smärttröskel, men måste säga att jag blev överraskad över hur ont jag faktiskt hade, speciellt de första 4 dagarna. Min sambo var hemma första veckan & det behövdes verkligen. Jag orkade i princip inte göra någonting alls. Dessutom var jag fruktansvärt trött. Idag är det en vecka efter op, sambon har börjat om att jobba & jag är själv med våran 4-månaders utan problem. Jag kan inte bära honom "som vanligt", men det går. Bil körde då jag 4 dgr efter op, gick bra, sambon fick lägga in backen bara för de dög jag inte till haha.. Att bära typ ett mjölkpaket klarade hag på dag 5.. Men jag kan fortfarande inte fara & typ storhandla, så mkt kan jag inte bära än. Vore jag du skulle jag försöka fixa hjälp under de första dagarna iaf :)

Tack för svar! Det är svårt att sätta sig in i hur svårt det kan bli med vardagliga saker, efter op. Men det finns inte en chans att exet tar ledigt 1v för att hjälpa till hemma, fint av din sambo att ställa upp!

Gilla
Asirnas

Asirnas

Kvinna ·

sofie skrev:

Finns ingen regel om att man inte få köra bil på 2v. Körde bil efter 4 dagar. Gick bra

Konstigt, det är jätte många kliniker som säger man inte ska köra bil på två veckor efter operation.

Gilla
vad

vad

Kvinna ·

finallyboobies86 skrev:

Hej!

Gjorde för en vecka sen min op hos L&E Patrik Höijer och är supernöjd! Rekomenders verkligen. La in 425cc motiva round silk bakom muskeln.

Jag har också (vad jag tycker) hög smärttröskel efter 3 grav och förlossningar samt en del annat. Har alltså 3barn på 5år,8år och 8månader.

Jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv som efter op och föder hellre en bebis till än denna smärta. Jag försöker inte på ngt sätt skrämma upp eller så utan mer säga att det KAN bli så i vissa fall och att i mitt blev det d. De 4 första dagarna var ett helvete. Smärt tabletterna fick inte bort smärtan då jag reagerar dåigt på morfin och antibiotikan kaosade min mage. Var yr och illamående och ville bara sova. Nätterna var hemska då hela bröskorgen krampade vid lilla minsta rörelsr och jag fick inte luft. Dag fem vände det och jag slutade med morfin, tog endast alvedon/ipren och började känna mig mkt bättre. Nu på dag 7 är jag helt ok och tar ingenting alls. Kan köra bil korta sträckor, handla en kasse mat och bära lillan då jag MÅSTE endast då sambon jobbar men böär nära kroppen och lutar på höften. Nästa milstolpe jag ännu inte nått är att få ligga ner och sova samt sova på sidan! :)

Detta är min lilla historia av hur det kan gå men alla är olika. Därför råder jag so m övriga här att i en vecka ha hjälp i alla fall och mår du bättre tidigare så är det ju bara bonus! Lycka till och hoppas svaret hjälper dig.

Oj, jag har missat ditt svar - tack för att du berättade hur det var för dig! Alltså 3 graviditeter senare och du väljer hellre förlossning än post-op smärtan! Jag tyckte iof inte förlossningssmärtan var vidrig, men roligt var det INTE.

När jag läste det du skrev blev jag lite rädd men ska man in i leken så får man leken tåla :)Jag vill hellre förvänta mig smärtan du beskriver än att tro att det ska vara "lättare" och istället få en smärtchock.

Gilla
Marina

Marina

Kvinna ·

Stadstrafik där man kan riskera att behöva väja tvärt är verkligen inte att rekommendera. Som förare måste man ju kunna göra ett tvärt rattomslag om det krävs. Att sitta och finhålla i ratten går säkert bra om man inte behöver starka tabletter, men det gör de flesta och som sagt - kör du på katten hellre än väjer, så är det inte läge att sitta bakom ratten. ;) Jag tyckte det var jobbigt att VÄXLA i början. Automat underlättar.

Sen är det bra att ha förberett sig mycket rent praktiskt, det finns många trådar om det, men t ex tvätta undan och städa, laga mat att bara värma och ta fram kläder som är lätta att klä av och på. Placera allt man behöver nå på nedersta hyllan och ladda med underhållning i form av böcker, ljudböcker och film. Äger du en baden-baden kan den vara bra att sova i om du får svårt att resa dig från liggande på morgonen.

Att vänta sig hjälp av sitt barn är ingen jättebra idé, annat än med praktiska "smågrejer". Det blir traumatiskt för ett barn att se att mamma inte kan resa sig sjäv utan att nästa gråta av smärta. Ett rep knutet i fotänden av sängen kan vara till hjälp, men öva i förväg på att dra så mycket som möjligt med ryggen och hålla armarna tätt intill sidorna, för man får svårt att dra med armarna som man brukar. Det kan vara det sista lilla som behövs för att kunna resa dig med magens hjälp. Eller ställ något utanför sängen som du kan få in en fot under och ta spjärn så du kan resa överkroppen.

Men vi är många som förtvivlat försökt ta oss ur sängen och knappt lyckats medan kallsvetten runnit - på morgonen har nämligen kvällens värktabletter börjat klinga av och implantaten har inte legat och tyngt mot underdelen av brösten under natten men ska nu dit igen när du kommer i upprätt lägeoch det KÄNNS.

Men är det ingen som bor i din närhet som planerar en egen operation och som kan byta lite tjänster med dig, så ni hjälper varandra efter era resp operationer? Det är ju många singelmammor som vill operera sig. Testa att göra en förfrågan i vårt forumkategori Anslagstavlan.

Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem