Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
Onöjd profilbild

Onöjd

Kvinna ·

24 mar, 2014

Hjälp! Ångest inför operation..

Bröstförstoring

Jag ska operera mina bröst imorgon. Jag mår så fruktansvärt dåligt över det nu och tvivlar på om jag verkligen ska göra det då jag är så rädd.. Det känns så overkligt på något sätt och jag har fortfarande inte förstått att jag ska göra det. Känns som att jag kommer drabbas av panik imorgon och totalvägra :( Tror inte att jag kommer vakna upp ur narkosen vilket gör att jag mår ännu sämre och tänker att det inte är värt den risken. Vet inte vad jag ska göra, är så rädd att något ska gå fel och så jävla rädd att jag kommer få det outhärdligt efter op, OM jag vaknar upp... Snälla hjälp mig :( Orkar inte ha denna dödsångest..

33

Sortera efter

Onöjd

Kvinna ·

26 mar, 2014

Tack så mycket Vonkan! Önskar dig detsamma! :) Kram

Gilla

Vonkan

Kvinna ·

26 mar, 2014

Onöjd Hihi de va så lite så hoppas du slipper komplikationer å att du blir nöjd med brösten :) kram
Gilla

Bubbelina

Kvinna ·

27 mar, 2014

Jag var med en av de som avrådde ifall paniken skulle kvarstå. Jag förstår inte vad ni blir upprörda om? Precis som Zinya skrev reagerade jag också på de starka orden. Jag vet själv hur det är att ha panikångest OCH dödsångest som jag led av i flera år och har behandlats för. Hade jag känt så som jag gjorde då inför en operation hade jag aldrig gjort den. Och eftersom onöjd vädjade om råd i ett öppet forum så var det mitt svar som jag inte tycker är ett dugg orealistiskt. Jag menade absolut inget illa alls utan ville bara hjälpa eftersom jag kände igen mig i känslorna. Skrev dessutom inte ett soklart "nej operera dig inte!" utan försökte råda utifrån hur pass dåligt hon mådde. Om det uppfattats som fräckt eller taskigt kan jag bara beklaga. Jag är glad över att det har gått bra och att du verkar nöjd med brösten. 

Gilla

Zinya

Kvinna ·

27 mar, 2014

Bubbelina skrev:

Jag var med en av de som avrådde ifall paniken skulle kvarstå. Jag förstår inte vad ni blir upprörda om? Precis som Zinya skrev reagerade jag också på de starka orden. Jag vet själv hur det är att ha panikångest OCH dödsångest som jag led av i flera år och har behandlats för. Hade jag känt så som jag gjorde då inför en operation hade jag aldrig gjort den. Och eftersom onöjd vädjade om råd i ett öppet forum så var det mitt svar som jag inte tycker är ett dugg orealistiskt. Jag menade absolut inget illa alls utan ville bara hjälpa eftersom jag kände igen mig i känslorna. Skrev dessutom inte ett soklart "nej operera dig inte!" utan försökte råda utifrån hur pass dåligt hon mådde. Om det uppfattats som fräckt eller taskigt kan jag bara beklaga. Jag är glad över att det har gått bra och att du verkar nöjd med brösten. 

Hej Bubbelina! Jag har aldrig känt vare sig panikångest och/eller dödsångest, och har därmed ingen egen erfarenhet att utgå ifrån då jag skrev mitt svar till Onöjd. Däremot har jag en en nära bekant som kämpade med det en längre tid, och utifrån vad hans fru berättade förstod jag att det är oerhört jobbigt och en hemsk skräck när man är mitt i det. Han fick t.o.m. vård på psykiatrisk klinik flera gånger för att få hjälp. Vilket jag tycker var mycket klokt av honom! Min tanke var därför, då jag skrev mitt svar, att det är viktigt att försöka få hjälp med panikångesten innan man utsätter sig för en sådan här sak som man upplever så stark ångest inför. Personal, som jobbar med och utför estetisk kirurgi, kan ju inte åläggas ansvaret ifall en patient får stark panik- och dödsångest i samband med ingreppet. Lika lite som en psykiatriker ska ha full kunskap om estetisk kirurgi, ja lika lite ska en kirurg kunna ha full kunskap om panik- och dödsångest. Jag har dessutom svårt att tro att en kirurg väljer att fullfölja en operation som inte är nödvändig för patientens överlevnad om han/hon vet att patienten lider av svår panikångest. De borde ju eftersträva att patienten är i balans såväl fysiskt som mentalt tycker jag. En tanke som slår mig nu är att jag inte minns om det fanns någon fråga angående patientens psykiatriska hälsotillstånd i intervjuformuläret inför operationen. Det borde ju vara av stor vikt för dem att veta, liksom det är viktigt att veta om man är blödningsbenägen eller t.ex. har någon hjärtsjukdom. Minns du om du fick någon sådan fråga?
Gilla

linaK

Kvinna ·

27 mar, 2014

Men vänta här nu. hur skulle panikångest kunna påverka en operation? Många lever med panikångest hela livet, ska det stå ivägen för saker man vill göra i livet?
Gilla

Vonkan

Kvinna ·

28 mar, 2014

Linak du har helt rätt :)
Gilla

Zinya

Kvinna ·

28 mar, 2014

linaK skrev:
Men vänta här nu. hur skulle panikångest kunna påverka en operation? Många lever med panikångest hela livet, ska det stå ivägen för saker man vill göra i livet?
Ingenstans har jag skrivit att panikångest ska stå i vägen för saker man vill göra i livet. Jag har heller inte skrivit till Onöjd att hon inte ska göra operationen över huvud taget. Men den skräck hon uttryckte i sitt ursprungsinlägg tycker jag är alldeles för allvarlig för att göra ingreppet som hon mår nu. Jag rekommenderade henne att försöka få ett extra konsultationsbesök med anestesiläkaren för att i god tid före ingreppet förklara den rädsla och ångest hon känner. För ens egen skull, alltså för den som lider av panikångest, tänker jag att det skulle kunna lindra symptomen om man vet att såväl kirurg som anestesiläkare vet om att man har en ångestsjukdom. Det borde kunna ge en starkare trygghetskänsla för en själv tänker jag. Läkarna ska ju sedan dokumentera denna information i patientens vårdjournal så att all vårdande personal är medveten om det. Paniksyndrom kan vara långvarigt, det vet jag också, och särskilt om den inte behandlas. Men det är ju en sjukdom som anses ha god prognos genom att den oftast är mycket behandlingsbar. Med vård, som t.ex. kognitiv terapi och SSRI-preparat, kan man ha mycket god hjälp att stävja/lindra symptomen. Dessutom borde ju klinikerna vara ytterst måna om att patienten är stabil såväl fysiskt som mentalt inför ingreppet. Att de noga följer upp om patienten är under behandling för tillfället, och om han/hon är i ett lugnare skede av sjukdomen.
Gilla

Rosehips

Kvinna ·

01 apr, 2014

Åh vad stark du är @onöjd, jag själv är en grymt nervig person! Har fanimej lite ångest redan och jag har inte ens bokat konsultation än, haha. Är livrädd för nålar efter en natt på akuten, tror vartenda slarvarsle testade sätta plastkanyl i armvecket på mig, efter 2h hade de testat både på händer, armar och FÖTTER (!!!!!!). Så det är nog det jag är mest rädd för :( Men det lär vara värt det efteråt ;)

Gilla

Onöjd

Kvinna ·

01 apr, 2014

Smärtsamt och jobbigt har det minst sagt varit Bam. Men, det ÄR värt det! Jag är så himla glad över att jag vågade göra detta. Så spänd på slutresultatet!!

Nästan alla verkar vara nervösa inför en operation. Bara att kolla bort när dom sätter kanyl i armen/handen ;) 

Gilla

Anonym användare

01 apr, 2014

Panikångest kan ju påverka en operation om det blir för fysikt, dvs. har man så mycket panikångest som jag får ibland då jag kan spy flera gånger och få väldigt kroppsliga symtom så är det klart att det kan göra mer ont med nygjorda bröst, för jag brukar få väldigt ont i bröstkorgen av panikångest och att spy, fast det ser jag inte som något konstigt. Men jag tror inte det är farligt eller man läker sämre för man lider av panikångest, däremot så kan ju trycket över bröstet blir mer jobbigt för någon som lider av panikångest än för någon som inte gör det. Men jag tänker hålla tummarna och köra på i alla fall för jag tänker inte låta min ångest styra mitt liv 🙂 Däremot tror jag de som skrev här, Zinya och Bubbelina bara menade väl och det är ju faktiskt svårt att veta hur man ska svara på posten som du, Onöjd, skrev för alla människor tänker och fungerar olika och det är ju inget konstigt med det. Såklart är alla mer eller mindre nervösa inför en operation men jag tror det blir svårt att bedöma och ge en människa råd när man kanske inte känner dig och det blev kanske lite fel men de menade bara väl. Skönt att du har det avklarat i alla fall och att de gick bra 🙂

Gilla

Onöjd

Kvinna ·

01 apr, 2014

Isabella88, nu har jag inte lika hög grad panikångest som du verkar ha.

Vissa perioder i mitt liv har varit värre än andra.

Eftersom det diskuterats så mycket kring "min" tråd här den senaste veckan känner jag att jag vill svara. 

Jag skrev tråden för att jag ville ha stöd, och det fick jag verkligen. Men, när vissa skriver att jag kanske borde avboka tar jag väldigt illa upp då det varit en dröm för mig i flera år att göra det här.

Och jag känner mig själv så pass väl att jag "vet vad jag vill", hade jag inte velat göra det hade jag inte bett om hjälp här. Då hade jag helt enkelt ringt kliniken och avbokat.

Jag visste att jag ville göra det men jag var så jävla rädd att jag inte visste vad jag skulle tänka eller känna.

Månaden innan op. var jag inte mig själv, ofokuserad på allt. Det enda jag i princip tänkte på var operationen. Hur det skulle kännas, hur det skulle gå, smärtan efteråt o.s.v.

Jag är oerhört tacksam för allt stöd jag fått och jag hyser inte agg mot någon. Det ÄR lätt att missförstå varandra på ett forum där man inte känner varandra. Jag kunde kanske varit mer tydlig om hur dåligt jag mådde och att jag endast ville ha stöd för att ta mig genom detta.

Så, nu hoppas jag att "folket" kan släppa detta "problem" som uppstått för jag är så jävlar glad över mina nya bröst och tänker fortsätta vara det.

Gilla

Anonym användare

01 apr, 2014

Skönt att det gick så bra, hoppas det går bra för mig också. Börjar bli ganska nervös och så nu när det närmar sig och ju mer man tänker på operationen, desto nojjigare blir man ju, iaf jag. Men jag försöker intala mig själv att allt kommer bli bra. Förstår att du är glad över dina nya bröst, det ska du vara 🙂

Gilla

Anguelique

Kvinna ·

02 apr, 2014

Jag känner att jag behöver lägga in ett par ord här. Som du skrev först Onöjd så var det en skräck av väldigt hög kaliber du fick folk att läsa, och ett rop på hjälp. Men inget specifikt om vilket håll du ville gå. Jag är tyvärr mer än väl införstådd i ångesten grepp så jag vet. Oroas icke. Men jag kan verkligen förstå dom som hade åsikterna att du kanske skulle tänka till lite extra samma som dom som peppade dig. Jag vet att om jag själv skulle skrivit så vill jag ha pepp så jag kunde orka klara det. Men att bli avrådd är också ett råd jag skulle vara införstådd i att få även om det inte är det jag ville höra. Det gemensamma är att alla här ville ditt eget bästa och självklart ska du få ha dina glädjetuttar.:-) Men alla tycker vi och tänker olika så om en del ansåg att din skräck kanske var så stor och/eller inte har någon insikt i ångestens vardag så är det väl inte konstigt att dom inte tyckte att rädslan var värt det. Så alla som fällde lite nedvärderande om dom avrådande kommentarerna, tänk på att alla ville Onöjds bästa ur olika synvinklar.:-)
Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem