Ängla
Kvinna ·
Hur hantera negativitet från nära och kära?
Hur hanterar man den negativa respons man får från nära när man berättar att man ska op brösten? Känns super jobbigt att behöva försvara sig och ändå har jag bara berättat för en bråkdel... Blir det bättre efter att op är gjord?
Sortera efter
Linn-b
Kvinna ·
Nu har jag inte fått nån negativ respons men jag lägger mig i lite ändå! Jag skulle ifrågasatt vad med open de är negativa mot? Riskerna, fakeutseende, ändrad personlighet, slöseri med pengar? Vad det än är så är det ju isåfall mitt problem och inte deras. Var påläst och svara på deras funderingar! Och glöm inte att deras åsikt egentligen är helt oviktig, det är du som ska vara säker och känna dig trygg!
Jag kan tänka mig att det blir bättre efter open, då är ju "skadan" redan skedd och risken att såra mycket större så då tror jag folk håller sina åsikter mer för sig själv!
Gilla
Mendes78
Kvinna ·
Om någon frågar om jag opererat brösten så säger jag nästan alltid ja. Jag står för det och är väldigt trygg i mitt ja. Jag ska op om mig nästa vecka och har sagt det till flera kollegor. Dom tycker att det är spännande och eftersom att jag är så trygg och säker i detta beslut så ifrågasätter ingen. Skulle någon göra det skulle jag ifrågasätta vad som får dem att tro att jag inte är kapabel att ta ett bra beslut för mig egen personliga del. Stå trygg i dina val i livet och tänk igenom dem innan. Då brukar folk se på en att de inte behöver oria sig. ;)
Gilla
misitaa
Kvinna ·
Nu har jag knappt berättat för någon än. Men jag tänker hela tiden att detta är mitt beslut och så länge jag blir nöjd, så kvittar det vad andra säger. (Det är så lätt att säga, men såå mycket svårare att leva upp till) Jag är inte så orolig för vad folk ska säga efter utan mer reaktionen när man berättar att man ska göra det!
Jag har faktiskt bara nämnt det för min pojkvän och en kompis som gjort det på samma ställe för ett par månader sedan. Det är trots allt ens kropp det handlar om och ett intimt område, så jag har inte ens bestämt om jag ska berätta det för mina föräldrar än. Berättar du för många? Men om jag inte berättar för mina föräldrar så kommer jag vara såå orolig över att de ska hända något...
Gilla
Sebbzis
Kvinna ·
Bra skrivit Mendes 78! Jag har gjort precis som du, står för mitt beslut och döljer det inte. Kollegerna vet och förstod varför med tanke på hur jag såg ut innan! Min sambos familj har dock inte sagt ett ljud om min op, dom protesterar i tysthet. Frågar varken hur det gick, hur jag mår eller om jag behöver någon hjälp nu efteråt. Dom anser att uttsätter man sig för sådant trams får man ta hand om sig själv...så tolkar jag deras tysthet och frånvaro. Då hör till saken att vi har två barn som det behövs hjälp med men det spelar ingen roll. Tur man har andra runtomkring sig med empati och förståelse oxå. Det är väl lite så att i sådana här situationer får man reda på vilka som verkligen står en nära! Jag har redan tagit beslutet att INTE prata alls med min sambos familj ang det här. Dom ska inte få ta del av något! För övrigt är min relation med dom toppen när det inte handlar om bröst! Märkligt...
Gilla
Mendes78
Kvinna ·
Jag förstår att det känns jobbigt att berätta för föräldrar. Som tur var så har min mamma när hon var ung op brösten så det var inget svårt för mig att berätta för henne. Jag op mig när jag var 20 men bestämde mig när jag var 16 eftersom att jag inte hade några bröst alls typ. :) Oftast är det nog bäst att berätta innan, tex för mamma. Man kanske tom kan få bra tips och bolla idéer och hon kommer att bli smickrad för att du berättade. Jag sa nu till min pappa att jag ska göra om mina och han ba ehhhh ok. Han tycker att det är pinsamt så han sa inget. Mamma därmot följde med mig till kirurgerna och satt i vänterummet: :D Trots att jag är 35 år. haha
Det är som sagt din kropp och var lugn och trygg i ditt beslut så brukar alla andra också bli det. Det är ju din kropp. :)
Gilla
Mendes78
Kvinna ·
Sebbzis, gud vad trist! Att bry sig om sitt utseende kan ofta vara ganska provocerande. Kanske ligger ibland en önskan i dem själva att våga göra något eller så tycker dom att någon som du bara ska vara tacksam. Alltid ligger det något bakom folks reaktioner annars skulle dom inte bry sig.
Personligen skiter jag i vad folk tycker om min op eftersom att jag mår bra och kan ta sunda beslut åt mig själv. Jag förstår om man spårar ur helt och börjar op sig här och var men nu är ju inte fallet så. :)
Gilla
Sebbzis
Kvinna ·
Exakt, min kropp, jag mår bra och kan ta sunda beslut åt mig själv! Dagens mening haha
Gilla
Måndag20
Kvinna ·
Förstår inte att ni ens orkar bry er vad andra och släkt tycker! Man lever ett liv och då skall man göra det bästa av det för att må bra oavsett om det är en operation el utlandsresa, utbildning etc. Thats it!!!
Gilla
Bejbie
Kvinna ·
Så trist med negativa kommentarer från omgivningen. Jag har velat göra en bröstförstoring i 10 års tid. Har tom skrivit 2 sidor wordfil med alla för och nackdelar samt hur jag vill att det ska se ut. Så jag VET vad jag ger mig in på och har kött på benen för att motargumentera allas kommentarer. För 2 veckor sedan bestämde jag mig äntligen för att göra operationen i sommar under min semester. Jag har tidigare nämnt för en del i min omgivning att jag vill göra, och fått blandad respons. När jag bokade in operationen, och gick på konsultationen så valde jag att endast berätta det för en handfull personer som stöttar mig. Resten har jag inte sagt något till, för jag vill inte ha någon negativ energi omkring mig. Mitt liv, min kropp, mitt beslut. Så enkelt är det. Stå på dig. De kommer märka efteråt men då är ju "skadan" skedd så då spelar det ingen roll längre. Och om du inte vill berätta att du opererat dig (för ingen annan har någonting med din kropp att göra) så gör inte det. Lycka till!
Gilla
Ängla
Kvinna ·
Jag känner mig trygg och säker i mitt val, men det verkar inte folk förstå. Och med folk menar jag närmaste familj som syskon och föräldrar. De enda som förstår är sambo och en vän. Även om man egentligen inte ska bry sig om vad andra tycker så är det fruktansvärt jobbigt att hela tiden behöva försvara sig och sitt val. För mig är var det en självklarhet att berätta för de absolut närmast för att det kommer synas och jag hade väl innerst inne hoppats på att de i själva verket skulle erbjuda sin hjälp med barnen eller dylikt ifall att det skulle behövas... Så trist bara att man behandlas som ett barn som inte vet sitt eget bästa...
Gilla
Anonym användare
Jag kan föreställa mig din besvikelse.... Du valde att involvera dina närmaste som du trodde skulle stödja ditt beslut, men istället blev det motsatt effekt. Bröstoperationer är laddat, trots att så många gör det idag.
Jag har valt att inte berätta om min kommande operation, endast make och en väninna vet om min kommande operation. Visserligen är jag väldigt osäker på hur reaktionerna kan bli från kollegor, vänner och släkt....för att inte tala om mina barn/ungdomar. MEN, det handlar om att jag inte är trygg för reaktionerna och väljer att inte berätta, likväl som det handlar om att jag inte VILL eller SKA behöva förklara mig. För varför ska jag behöva det? Det är ett allra högst individuellt, personligt och MITT val.
Jag tror att förmodligen kommer några märka det, en del frågar andra kommer inte att våga fråga. Skulle däremot frågan komma, skulle jag INTE svara ärligt, det är som att fråga hur ofta har du sex? Eller har du mens. Iaf enligt mig. Det är min privata angelägenhet och så kommer jag också se till att andra ska förstå.
Bara tråkigt för dig, att reaktionerna blev som de blev, när du önskade få respons och feedback över ett beslut som du vill delge dina närmaste. Fortsättningsvis vet du vilka du har med dig när det gäller andra saker i livet. Skit i dom och utgå från ditt val och ditt välbefinnande.
Gilla
Carro9393
Kvinna ·
Jag vågar inte berätta för mina föräldrar förrän efter operationen är gjord, för jag vet att jag kommer få höra massor negativa saker och framförallt från pappa som jag vet kommer hata det och göra allt för att övertala mig att inte göra det... Därför väljer jag att berätta det efteråt, för då är det bara att acceptera det och det är som sagt min kropp och mitt val. Jag ser ju fram emot det här, men är ändå lite orolig för allas reaktioner efteråt.
Gilla
Rakel71
Kvinna ·
Jag ska iof göra en förminskning men folk reagerar lite konstigt på det med, de flesta bara tystnar. Jag övar på att berätta för folk för det känns så otroligt laddat, vilket jag inte alls förstår.
Gilla
Flisan69
Kvinna ·
Berätta inte mera. Låt det vara. När du väl är opererad så kommer folk att titta, märka men inte kommentera eller äns våga fråga. hehe!
Deras huvudbry. Jag märker att de funderar och inombords små ler jag.
Jag berättade inget för mina föräldrar eller syskon innan. De som visste innan var min svägerska (har gjort en op själv året innan), tre vänninor, en manlig bekant, 3 arbetskompisar, min chef, mina två barn och naturligtvis min sambo. När det väl var klart så fick min mamma reda på det eftersom jag behövde hennes hjälp dagen efter. Inga problem, vilket jag trodde det skulle bli. Hon tyckte bara att det var bra om jag mådde bra. För många år sen hade hon till och med frågat på mammografin hur det fungerar för flickor med sillikon. hehe! Hon är 72 och av den gamla skolan ska jag tillägga. Min bror, hans sambo och min svärmor har inte märkt något ännu och de vet fortfarande inget.
En vännina råkade säga det till ett annat par och då sa mannen..hm! jag visste att det var något som inte stämde när jag pratade med henne sist. Men kunde inte komma på vad? 💡
På jobbet är det nog många nu som tänker men ingen har vågat fråga...så är det bara. Frågar någon så kommer jag att säga som det är.
Det är mitt val och de skall hänga med mig vart än jag är och inte med dem.
Gilla
BlueAnemone
Kvinna ·
Min sambo och vänner vet om att jag tänker operera brösten. Tänker berätta för mamma och pappa några dagar innan mest för att det ändå är ett ingrepp och sövning så dom vet om det. Sen kommer jag ju berätta för kollegor osv också för det är inget jag tänker sticka under stolen med, oavsett anledning till att man opar sig så är det för sin egen del och självkänsla. Jag berättade för mamma och pappa att jag har steriliserat mig, eftesom jag inte vill ha barn och det gick hur bra som helst, visserligen var jag vaken under det ingreppet men ändå. jag håller på att gå ner i vikt och har aldrig egentligen varit nöjd med mina bröst och gör det för min skull, så man kan känna sig hel! min kusin har opat brösten, länge sen men ändå, så då borde det inte vara konstigt att jag gör det heller.
Gilla
AnnaKarin13
Kvinna ·
Jag funderade på operation i 2.5 år innan jag bestämde mig och valde att inte prata med någon om det innan jag bestämt mig. Nu är operationsdatumet bokat och jag har berättat för mamma, pojkvän och nära vänner. Mina vänner har bara gett mig positiv respons och är glada för mig.. Min mamma och pojkvän tycker dock inte jag ska göra det och det är obekvämt att ens ta upp samtalsämnet nu för jag märker att de inte vill prata om det. Jag visade min pojkvän den här sidan och frågade om han ville se bilder på bröst med samma storlek implantat som jag ska lägga i men det ville han inte! Sen tror jag han märkte att jag blev lite stött och kollade ändå! Men det märks att det ogillas! Från mammas sida tror jag det handlar om risker och att hon inte tycker jag behöver det, från hans sida tror jag det handlar om att han tycker det är väldigt mycket pengar att lägga på något han inte anser att jag behöver göra. Men båda har ändå sagt att de förstår mitt val trots allt!
Gilla
Pruttsnutta
Kvinna ·
Jag funderar på att inte berätta för någon. Hehe. Inte för att jag inte står för mina beslut, men just för att jag är sådan som person. Gör det för min skull, visst att det kommer synas om jag lägger in några 100cc (men som Flisan sa) då kan de få undra! Självklart kommer mina närmsta väninnor veta, och min mamma antagligen. Jag har berättat/pratat om att jag vill opa mig för min pojkvän - som sa det till min mamma (på ett skämtsamt sätt). Hennes reaktion var ett småförvånat/fundersamt "näeehh!?". Men jag ärvde ju aldrig hennes E kupor, så hon förstod nog lite. Dock verkar min pojkvän stöttande i mitt beslut. Han säger att jag har de finaste brösten i hela världen nu, men vill jag opa så är det MITT val liksom.
Dock funderar jag på att inte berätta det för min sambos familj förrän efter, och min pappa kommer jag verkligen vänta med... Vi träffas ändå väldigt sällan tyvärr. Haha. Inte för att jag tror att han kommer anse det som katastrof men den är som sagt en intim op. Väntar nog tills efter. 😉
Gilla