Hej!
Det är helt rimligt att fundera över BIA-ALCL när man står inför en bröstoperation. Det är ju en potentiellt allvarlig sjukdom. Det korta svaret är att BIA-ALCL är extremt ovanligt, även om det är en risk som varken ska förnekas eller bortförklaras.
Vad är BIA-ALCL? För det första är det viktigt att inte blanda ihop detta med vare sig kapselbildning (dvs "sjuklig" förtjockning av vävnadskapseln men är godartat) eller Breast Implant Illness. BIA-ALCL är inte bröstcancer, utan en ovanlig form av lymfom som oftast uppstår i vätska eller kapselvävnad runt ett implantat. Det visar sig som en svullnad som kommer successivt (dagar-veckor) och inte går tillbaka. Det ses framför allt hos patienter som har eller har haft texturerade, alltså knottriga, implantat. Sjukdomen brukar dessutom komma sent, ofta många år efter operationen (genomsnitt i vissa undersökningar 8-9 år), inte som en tidig komplikation veckorna efter ingreppet.
Exakta siffror är svåra, eftersom rapporteringen skiljer sig mellan länder och många patienter har haft flera olika implantat under livet. Internationellt rör det sig om drygt tusen rapporterade fall, vilket ska ställas mot det mycket stora antal bröstimplantat som opererats in i världen. I Sverige verkar antalet kända fall vara mycket lågt, i storleksordningen ett tiotal.
För att hålla koll på antalet fall av BIA-ALCL i Sverige så har vi sedan 2014 ett nationellt bröstimplantatregister (BRIMP). Sverige är ett av få länder i världen som arbetar för nationell registrering av alla bröstimplantat som läggs in. Syftet är att få statistik över operationer, implantatval, storlekar mm, men också för att hitta ovanliga komplikationer såsom t ex BIA-ALCL. För att BRIMP ska fungera är det viktigt att så många kliniker/plastikkirurger som möjligt registrerar sina implantat i BRIMP, annars kan man inte dra några slutsater av informationen.
Du - och alla andra med dig - kan göra skillnad för den allmänna kunskapen om bröstimplantat genom att alltid välja en klinik som registrerar i BRIMP. Fråga din plastikkirurg om hen registrerar i BRIMP, och om svaret är nej - fråga varför. Det är endast genom att ni som är patienter efterfrågar detta som registreringen kan få fullt genomslag. Detta är mycket viktigt.
Nåväl, tillbaka till din fråga om BIA-ALCL. Risken är inte heller likadan för alla texturerade implantat. De högsta riskerna har setts med vissa grovtexturerade implantat. Mentor Siltex hör till de texturerade implantat där den rapporterade risken ligger lägre, men den är inte noll.
Det rimliga inför din operation är därför att be din kirurg förklara varför just Siltex rekommenderas i ditt fall, vilka fördelar man bedömer att det ger jämfört med ett slätt implantat, och hur man väger detta mot den lilla men kända BIA-ALCL-risken. Det är en del av ett bra informerat beslut.
Efter en implantatoperation ska man framför allt vara uppmärksam på nytillkommen ensidig svullnad, vätska runt implantatet, knöl i bröst eller armhåla, nytillkommen hårdhet, smärta eller tydlig formförändring, särskilt om detta uppstår långt efter operationen. Då ska det kontrolleras med rätt utredning, oftast ultraljud och prov på eventuell vätska. Vissa kliniker erbjuder idag ultraljud på bröstimplantat, vilket är ett sätt att öka säkerheten för sina patienter. För egen del så gör vi ofta ultraljud på vår klinik för att titta på implantat. Utöver vätska kring implantat kan man också få en uppfattning om implantatet ser trasigt ut. Ultraljud på implantat ska dock inte förväxlas med en mammografi som undersöker bröstvävnaden. Alla kvinnor som misstänker att de har något problem med bröstvävnaden ska kontakta vanliga sjukvården för att få detta undersökt. Det gäller oavsett om man har implantat eller inte. Om man får till svar att man först ska kontakta sin plastikkirurg för att få implantaten undersökta så ska man stå på sig, och man kan givetvis parallellt med en undersökning inom vanliga värden av bröstvävnaden, men en sådan undersökning hos plastikkirurgen ska inte försena en mammografi.
Sammanfattningsvis: din oro är förståelig, men risken är mycket låg. Det viktigaste är att du känner att du har fått en tydlig motivering till implantatvalet och att du förstår vilka symtom som ska kontrolleras i framtiden, samt att du väljer en klinik som registrerar i BRIMP.
Johan Thorfinn
överläkare / docent i plastikkirurgi
Medlem i nationella styrgruppen för BRIMP (www.brimp.se)
Linköping