Hej!
Din oro är helt rimlig. Klitoris och området runt klitorishuvan är mycket känsligt, och därför tycker jag att man inte ska se klitorishuvplastik som ett “litet tillägg” som bara görs av estetiska skäl utan en noggrann plan.
En klitorishuvplastik innebär normalt att man tar bort eller formar om överskott av hudveck runt klitorishuvan, inte att man opererar i själva klitoris. När ingreppet görs försiktigt, ytligt och med god anatomisk förståelse brukar risken för bestående känselförlust vara låg. Men den är inte noll. Det finns en vetenskaplig studie från 2015 på 37 patienter som specifikt undersökte känselproblem efter klitorishood-operation, och de kunde inte påvisa några statistiska skillnader (författarna heter Placik & Arkins, och den är publicerad i tidskriften Plastic & Reconstructive Surgery). Jag tycker därför inte att man kan uttala sig om hur många procent risken är. För egen del har jag inte stött på problemet med långvarig, permanent känselnedsättning hos någon av de patienter som vi har haft.
Men möjliga problem är till exempel minskad känsel, ökad känslighet, ärrstramhet, obehag vid beröring eller att för mycket hud tas bort. Just överkorrektion är något man ska vara särskilt försiktig med, eftersom det kan vara svårt att rätta till. Överkorrektion kan leda till att klitorisvävnaden blir för mycket exponerad och att det känns obehaglig med skav etc.
Jämfört med en vanlig blygdläppsförminskning ligger klitorishuvplastik närmare de mest känsliga strukturerna. Det betyder inte automatiskt att den är farligare, men den är mer tekniskt känslig och kräver större försiktighet. En bra princip är att hellre göra lite för lite än för mycket.
Det finns, såvitt jag känner till, ingen separat svensk utbildning för klitorishuvplastik eller ens för intimkirurgi. Däremot bör kirurgen ha tydlig erfarenhet av intimkirurgi och kunna förklara exakt vad som ska tas bort, vad som ska lämnas orört, hur känseln skyddas och vilka risker som finns. Det är också rimligt att fråga hur ofta kirurgen gör kombinationen blygdläppsförminskning och klitorishuvplastik, och hur komplikationer hanteras.
Ett gott tecken är om kirurgen inte försöker sälja in ingreppet, utan också kan säga när man bör avstå eller göra en mer begränsad korrigering. Om du känner dig osäker är det helt rimligt att be om ett nytt samtal, eller en second opinion, innan du bestämmer dig.
Johan Thorfinn
överläkare / docent i plastikkirurgi
Plastikakademin
Linköping