kottarna
Kvinna ·
1 vecka sen op, och är så lycklig!
Idag är det prick en vecka sedan jag opererades, vaknade upp om ca en timme :)
Jag har sett såna framsteg idag från bara igår, igår när jag gick fram och tillbaka till sophuset så blev det myrsteg. Idag kom jag på mig med att gå i hyffasad normal takt, och hade inga problem med att öppna porten till trapphuset. Krampade lite, men det tror jag beror på att jag bar min tvätt till tvättstugan, även om det inte var så tungt.
Det känns verkligen att det börjar gå framåt, ska testa att gå en kortare (fast längre än till sophuset och tvättstugan) promenad lite senare.
Jag är så lycklig över att jag valde att ta det här beslutet. Det som tog emot mest var att berätta för mina närmsta (familj och närmsta vänner) då jag fick för mig att de skulle tycka att jag var dum i huvet som är så fåfäng. Jag har känslan av att det är lite tabu. Men eftersom att det här är en dörm jag haft länge så tog jag mig i kragen att berätta efter att jag hade bokat in operationstiden, för då visste jag att det verkligen skulle ske. Jag fick så bra bemötande, särksilt av mina syskon som tyckte att jagvar modig. Likaså mina vänner, mina föräldrar ifrågasatte såklart och tyckte att jag borde verkligen tänka igenom det (men det har jag gjort i flera flera år), men de har ändå varit stöttande eftersom de visste att jags kulle genomgå det här.
Jag är också så glad över att jag hittade till det här forumet. Att kunna ställa frågor, läsa andra frågor och prata om det här har verkligen hjälpt mig under den här första veckan. Det känns så bra att slippa att känna sig ensam, och att slippa peppra mina närmsta vänner med alla funderingar jag har samt framsteg, som dom egentligen inte ens förstår. Så tack till er alla! :)
Hade ni svårt att berätta för era närmsta?
Sortera efter
sockerdricka
Kvinna ·
Härligt att läsa :D
Gilla