EeM
Kvinna ·
17 nov, 2011
distans förhållande
Lite ovanlig tråd men ni tjejor är så snälla o lätta att skriva med då man har funderingar över operationer(: så tänkte starta en lite ovanlig tråd Som inte har med operationer att göra(: Är de ngn mer som har ett distansförhållande? Tkr du de är jobbigt eller skönt ibland? Min kille bor i Norrköping o jag i Jönköping så 2 timmars bilresa. Träffas 2 ggr i månaden då vi har egna sysslor att ha hand om. O jag tror jag blir skogstokig av att inte se honom så ofta!!! Hur klarar ni av o inte träffa varandra när man t.ex är ledsen och skulle behöva en värmande kram utav honom?
Sortera efter
Calibra
Kvinna ·
17 nov, 2011
Fröken Frida
Kvinna ·
17 nov, 2011
Hej!
Jag har ett distans förhållande och har haft i över 3år..... Och här snackar vi inte 2 timmars bilresa! Med bil tar det ca 8 timmar för mig och min kille har inget körkort så det blir tåg eller flyg. Vi försöker ses 1 gång i månaden men nu kommer det gå 4 månader...... Vi har båda barn vilket komplicerar det så klart. Det är pissjobbigt oftast men varje gång vi ses förstår jag varför jag (vi) står ut :). Tror det är viktigt att lita på varandra, prata ofta även om framtiden och försöka att inte ha för höga förväntningar när man väl ses. Vara ärliga mot varandra med hur man känner för man har dippar när man verkligen undrar om det är värt det men om nån förstår så borde det vara ens partner :) Håll ut!!!!!
Kram
Rosamoln
Kvinna ·
17 nov, 2011
Jag och min sambo idag hade distansförhållande i början. Och det fungerade kanonbra för oss:) Vi träffades en gång i månaden, tråkigt försäg så sällan, men den där känslan av nyförälskelse höll ju kvar längre när man inte sågs varje dag;)
Jag hade haft så många dåliga förhålladen bakom mig så det här med distans var nästan en befrielse.
Men så blev jag gravid och då fick man ju göra ett val. Det blev jag som sa upp mig från mitt jobb och flyttade till stora Stockholm;)
Lycka till!
EeM
Kvinna ·
17 nov, 2011
EeM
Kvinna ·
17 nov, 2011
Sötis
Kvinna ·
17 nov, 2011
Summer dress
Kvinna ·
19 jan, 2012
Jag och min kille bor 100 mil ifrån varandra men träffas ändå i regel varannan helg. Sjukt jobbigt ibland, speciellt om vi av någon anledning inte kan ses utan att det dröjer en månad mellan gångerna vi ses.
Men nyförälskelsen håller i sig. :)
Sen har ju jag ett lite speciellt jobb som reser runt i Sverige varannan vecka och jobbar så jag skulle ändå aldrig kunna ha ett sånt förhållande där man somnar tillsammans varje natt. Men visst längtar jag tills han flyttar upp till mig för även om distansförhållandet funkat i snart 1,5 år så vill jag faktiskt inte ha det såhär för evigt..
ida2
Kvinna ·
17 mar, 2012
aemes
Kvinna ·
17 mar, 2012
EeM
Kvinna ·
26 mar, 2012
idae_: gäller ju verkligen att lita på varandra när man bor så långt ifrån men det är jäkligt svårt då tanken ändå finns där att "tänk om han hittar en annan tjej där där han bor" tanken har slagit mig mååånga gånger. men han har senaste tiden tjatat enormt mkt på att jag ska flytta upp till norrköping så nu bor jag hos honom sedan 23 februari och har nu ett hus tillsammans vi renoverar på för fullt:D är överlycklig! han är verkligen den killen jag vill spendera mitt liv med(:
aemes: oj så långt och utomlands t.o.m ?!:O starkt av er båda att hålla kvar trots avståndet och det är ju jättebra att han kommer hem emellan åt så ni kan ses(: måste kännas underbart och träffa honom då antar jag(: Tack och hoppas allt går bra för er med och att ni inom en snar framtid kan bo ihop o synas varje dag(:
Tyvärr har jag det inte precis som du, men jag har en man som ligger ute på jobb.
Han kommer hem fredagar och åker måndag mornar.
Förstår iaf din känsla, känner precis likadant.
Vi har även 2 barn som gör att mina dagar fylls med Kärlek ändå,
men SAKNADEN efter honom är sjukt STOR trots det.
Var inte så stor hjälp för dej kanske, men skönt och skriva av sig lite.
Lycka Till och hoppas ni snart kan ses oftare...