Hur berättade/gjorde ni (ogillande familjemedlemmar)?

22-04-2014

Hej! Jag har velat göra en bröstförstoring i ca 2års tid, och har väl lagt fram denna tanke hos mina föräldrar ett par gånger. De är dock väldigt, VÄLDIGT, anti...

Heybaberiba

Kvinna ·

27 apr, 2014

Lycka till på din op Smulpaj, nu närmar det sig!! :D Sen jag pratade med mamma om bröstop för fyra dagar sen så har hon heeelt ignorerat det samtalsämnet. Men jag tänker fortsätta ta upp det i omgångar tills hon vant sig vid tanken iaf... Har iaf en stöttande pojkvän, syskon och vänner =)

Gilla

smulpaj

Kvinna ·

27 apr, 2014

Heybaberiba skrev:

Lycka till på din op Smulpaj, nu närmar det sig!! :D Sen jag pratade med mamma om bröstop för fyra dagar sen så har hon heeelt ignorerat det samtalsämnet. Men jag tänker fortsätta ta upp det i omgångar tills hon vant sig vid tanken iaf... Har iaf en stöttande pojkvän, syskon och vänner =)

Tack!!! =) börjar bli riktigt nervös nu!

Kan ändå förstå att man reagerar på det då det är en stor grej. Tror att det är bra att göra som du säger så kommer hon säkert vänja sig ja!! Ja men det är ju jätteskönt iaf! Hoppas det blir bra med din mamma också =)

Gilla

Unknown

Kvinna ·

28 apr, 2014

smulpaj skrev:

Unknown skrev:

smulpaj skrev:

Unknown skrev:

smulpaj skrev:

Skrev här för några dagar sedan och trodde aldrig jag skulle våga berätta. Bor ju hemma så de var verkligen tvungna att veta.. så igår (tre dagar innan op(!)) berättade jag för min mamma.

Jag började gråta och sa att hon säkert kommer bli arg, ledsen och besviken men detta är något jag måste göra för mig själv. Jag sa att jag ska göra en bröstop om 3 dagar ochhar lidit utav mina små bröst sedan 6-7 år tillbaka (ska fylla 21). Har aldrig sagt en knyst om mina bröst innan så antar att hon blev fruktansvärtförvånad. Hon börjde fråga lite och kramade sedan om mig och sa att det ordnar sig och att jag måste börja bli mer öppen och berätta saker för henne. Blev så lättad även fast jag tyckte det var otroligt jobbigt. Hon pratade sedan med pappa och skickde ett sms (var inte hemma då)att deälskar migoch attpappa stöttarmig med och det trodde jag ALDRIG.

Jag har velat göra op hur länge som helst och hde pengarna redan för 2 år sedan men trodde aldri dettaskulle bli verkligt då jag inte kunde föreställa migatt förklara detta för mina föräldrar. Är så lycklignu! Har bevisat för mig själv att om verkligen vill något såkan jag göra allt för det, oavsett hur tufft det än är.Att rädslan för vadandra tyckeroch tänker inte ska hindramig förattgöradet jag vill.

Först NU efter att ha pratat med dem börjar jag bli nervös för op som är på måndag, det har lixom inte vart verkligt alls innan jag berättade för mina föräldrar. Längtar så efter att få känna smärtan för då betyder det att jag har fått ett par mycket efterlängtade bröst!

Var tvungen att skriva av mig lite för nu börjar jag bli nervös på riktigt, detta är PÅ RIKTIGT!!!

Ooh vad härligt att läsa <33 Och skönt att dom stöttar dig!! Jag har både ring och skickat ett långt sms till min pappa men han ignorerar mig haha! Det är skönt att veta att alla inte är sånna som ignorerar sina barn utan att dom faktiskt stöttar dig, och bryr sig, helt underbart <3 :D!!

Kramar på dig!! <3

Ja det känns verkligen skönt nu när jag gått och oroat mig sååå länge (för nästan ingenting). Å vad tråkigt :( trodde faktiskt mina föräldrar skulle reagera liknande och hade på något sätt förstått dom om de reagerade så till en början iaf.. Jag hade accepterat om de blev arga och besvikna men jag hade inte accepterat om de inte förstod varför och att det var så viktgt för mig. Så kände jag innan men nu löste det ju sig ännu bättre! Föstår att det måste vara jobbigt :( Men förhoppningsvis blir det bättre ju längre tiden går! håller alla tummar och tår för dig att det blir bra tillslut!!!

KRAM <3

jaa med det är oftast så, och jag känner lixom, so what om dom inte tycker jag ska göra det, JAG lever inte efter vad andra tycker och det ska inte du eller någon annan människa göra heller!! Jaa det är klart att man förstår dom!! hade reagerat likedant, eller snare att jag inte skulle vilja att ngn jag känner skulle op:a sig, men det är ju för att jag tycker dom är fina precis som dom är, men skulle ju stöttat dom och så för jag vet ju hur det själv känns! jag skulle säga! Jag tycker du är helt underbar som du är, men om du mår dåligt över hur du ser ut eller liknande så ska du absolut göra en op om mdu tror att du kommer må bättre av det och jag kommer stötta dig till 246387693462754162349728% alltid!! (inom realistiska op då, jag skulle nog försöka få han/hon att tänka igenom en op innan dom gör det så att det inte blir ett sånt ''spontan''(haha hoppas ni fattar vad jag menar) och sedan ångrar det för dom var inne i en sån period)

haha det är okej, jag har aldrig haft en relation till min pappa så det är lungt xD Visst det suger hårt när man hör att ens vänner ska hitta på saker med deras familjer osv , så tänker man på hur splittrad men själv är, men jag tänker alltid att det är tur för dom att dom har det så och inte som mig! :) Jaa asså bryr mig inte så mycket vad han tycker, han har aldrig funnits där, har lixom bättre relation med mina gamla lärare än min egna farsa, har inte jättebra relation med min mamma heller(dock har den blivit bättre nu på senare år:) ) Så har min mamma iaf , typ :) xD har fått växa upp lite på egen hand så får tänka så ist! :) haha jaa då det kommer alltid lösa sig, vill bara ha en jobb och pengar så jag kan köpa mig en par nys boobs :D

Och grattis ännu en gång, fan vad skönt att dom förstod, man blir superglad av att läsa sånna här uppdateringar <3 :D

Ah men precis man vill ju inte att någon man tycker om ska känna att de behöver opa sig för att må bra/bättre. Ändå hade man ju som du säger stöttat dem fullt ut om det var något de verkigen velat!!

Nehe okej tråkigt att höra =/ Det känns ändå som du har en bra inställning! Det är bra att du har din mamma och förhoppningsvis kompisar som stöttar eller som kommer stötta när de gäller och du berättar. (även fast du ha massa pof:are inkl. mig =))

Förstår det, det suger att inte ha jobb (vet hur det va) och att de ska vara så svårt att få.. =( Men jag tror och hoppas att allt faller på plats för dig =)

tack verkligen, ja eller hur! jag blir med de och denna gången var det jag som fick skriva en haha! Snart är det säkert din tur! =)))<3

Jaa precis!! :)

Haha jaa min mamma är mer att det är odödigt att op, men att det är min liv , och min kpmois tykcker att jag ska göra det om jag mår dåligt av det och hon stöttar mig, och det gör min kille med, han säger att jag inte behöver göra det men att det är min liv och min kropp och om jag kommer må bättre av det varför inte?

Jaa det suger verkligen hårt!! :( jaa det tror jag med, någon gång , förhoppningsvis snart! :)

Haha jaa eller hur :D

Kramar <3

Gilla

smulpaj

Kvinna ·

28 apr, 2014

Unknown skrev:

smulpaj skrev:

Unknown skrev:

smulpaj skrev:

Unknown skrev:

smulpaj skrev:

Skrev här för några dagar sedan och trodde aldrig jag skulle våga berätta. Bor ju hemma så de var verkligen tvungna att veta.. så igår (tre dagar innan op(!)) berättade jag för min mamma.

Jag började gråta och sa att hon säkert kommer bli arg, ledsen och besviken men detta är något jag måste göra för mig själv. Jag sa att jag ska göra en bröstop om 3 dagar ochhar lidit utav mina små bröst sedan 6-7 år tillbaka (ska fylla 21). Har aldrig sagt en knyst om mina bröst innan så antar att hon blev fruktansvärtförvånad. Hon börjde fråga lite och kramade sedan om mig och sa att det ordnar sig och att jag måste börja bli mer öppen och berätta saker för henne. Blev så lättad även fast jag tyckte det var otroligt jobbigt. Hon pratade sedan med pappa och skickde ett sms (var inte hemma då)att deälskar migoch attpappa stöttarmig med och det trodde jag ALDRIG.

Jag har velat göra op hur länge som helst och hde pengarna redan för 2 år sedan men trodde aldri dettaskulle bli verkligt då jag inte kunde föreställa migatt förklara detta för mina föräldrar. Är så lycklignu! Har bevisat för mig själv att om verkligen vill något såkan jag göra allt för det, oavsett hur tufft det än är.Att rädslan för vadandra tyckeroch tänker inte ska hindramig förattgöradet jag vill.

Först NU efter att ha pratat med dem börjar jag bli nervös för op som är på måndag, det har lixom inte vart verkligt alls innan jag berättade för mina föräldrar. Längtar så efter att få känna smärtan för då betyder det att jag har fått ett par mycket efterlängtade bröst!

Var tvungen att skriva av mig lite för nu börjar jag bli nervös på riktigt, detta är PÅ RIKTIGT!!!

Ooh vad härligt att läsa <33 Och skönt att dom stöttar dig!! Jag har både ring och skickat ett långt sms till min pappa men han ignorerar mig haha! Det är skönt att veta att alla inte är sånna som ignorerar sina barn utan att dom faktiskt stöttar dig, och bryr sig, helt underbart <3 :D!!

Kramar på dig!! <3

Ja det känns verkligen skönt nu när jag gått och oroat mig sååå länge (för nästan ingenting). Å vad tråkigt :( trodde faktiskt mina föräldrar skulle reagera liknande och hade på något sätt förstått dom om de reagerade så till en början iaf.. Jag hade accepterat om de blev arga och besvikna men jag hade inte accepterat om de inte förstod varför och att det var så viktgt för mig. Så kände jag innan men nu löste det ju sig ännu bättre! Föstår att det måste vara jobbigt :( Men förhoppningsvis blir det bättre ju längre tiden går! håller alla tummar och tår för dig att det blir bra tillslut!!!

KRAM <3

jaa med det är oftast så, och jag känner lixom, so what om dom inte tycker jag ska göra det, JAG lever inte efter vad andra tycker och det ska inte du eller någon annan människa göra heller!! Jaa det är klart att man förstår dom!! hade reagerat likedant, eller snare att jag inte skulle vilja att ngn jag känner skulle op:a sig, men det är ju för att jag tycker dom är fina precis som dom är, men skulle ju stöttat dom och så för jag vet ju hur det själv känns! jag skulle säga! Jag tycker du är helt underbar som du är, men om du mår dåligt över hur du ser ut eller liknande så ska du absolut göra en op om mdu tror att du kommer må bättre av det och jag kommer stötta dig till 246387693462754162349728% alltid!! (inom realistiska op då, jag skulle nog försöka få han/hon att tänka igenom en op innan dom gör det så att det inte blir ett sånt ''spontan''(haha hoppas ni fattar vad jag menar) och sedan ångrar det för dom var inne i en sån period)

haha det är okej, jag har aldrig haft en relation till min pappa så det är lungt xD Visst det suger hårt när man hör att ens vänner ska hitta på saker med deras familjer osv , så tänker man på hur splittrad men själv är, men jag tänker alltid att det är tur för dom att dom har det så och inte som mig! :) Jaa asså bryr mig inte så mycket vad han tycker, han har aldrig funnits där, har lixom bättre relation med mina gamla lärare än min egna farsa, har inte jättebra relation med min mamma heller(dock har den blivit bättre nu på senare år:) ) Så har min mamma iaf , typ :) xD har fått växa upp lite på egen hand så får tänka så ist! :) haha jaa då det kommer alltid lösa sig, vill bara ha en jobb och pengar så jag kan köpa mig en par nys boobs :D

Och grattis ännu en gång, fan vad skönt att dom förstod, man blir superglad av att läsa sånna här uppdateringar <3 :D

Ah men precis man vill ju inte att någon man tycker om ska känna att de behöver opa sig för att må bra/bättre. Ändå hade man ju som du säger stöttat dem fullt ut om det var något de verkigen velat!!

Nehe okej tråkigt att höra =/ Det känns ändå som du har en bra inställning! Det är bra att du har din mamma och förhoppningsvis kompisar som stöttar eller som kommer stötta när de gäller och du berättar. (även fast du ha massa pof:are inkl. mig =))

Förstår det, det suger att inte ha jobb (vet hur det va) och att de ska vara så svårt att få.. =( Men jag tror och hoppas att allt faller på plats för dig =)

tack verkligen, ja eller hur! jag blir med de och denna gången var det jag som fick skriva en haha! Snart är det säkert din tur! =)))<3

Jaa precis!! :)

Haha jaa min mamma är mer att det är odödigt att op, men att det är min liv , och min kpmois tykcker att jag ska göra det om jag mår dåligt av det och hon stöttar mig, och det gör min kille med, han säger att jag inte behöver göra det men att det är min liv och min kropp och om jag kommer må bättre av det varför inte?

Jaa det suger verkligen hårt!! :( jaa det tror jag med, någon gång , förhoppningsvis snart! :)

Haha jaa eller hur :D

Kramar <3

Aha haha.. men precis ditt liv! Men det är ju jätteskönt att det säger så särskilt din pojkvän, veta att han tycker om dig verkligen precis som du är :) Ja eller hur!

ja :( Men jaa, hoppas med dig verkligen! <3<3

Gilla

Darkness

Kvinna ·

29 apr, 2014

Min pojkvän är lite tvärtom, han tycker inte jag behöver en op men han är dock inte emot det. Har gått med ristest ( 4 dl) hemma och han tyckte inte det var någon skillnad. Men det beror på att jag har BHár som ljuger så att tuttarna ser betydligt större ut än vad dom är. Men när jag visade han hur dom såg ut utan bh i linne så såg dom jättesmå ut, vilket han höll med om. Både han och jag tycker att dom verkat lite större ändå när jag är helt naken, men det var dom tydligen inte :( Tror han förstår mig lite bättre nu iaf.

Gilla

smulpaj

Kvinna ·

29 apr, 2014

Ja men bhar ljuger och kan verkligen sjukt mycket.. Man kan nästan välja hur stora bröst man vill att det ska se ut att man har om man har rätt kläder... Heelt annan sak om man är naken eller bara har ett linne som du säger. Det måste ju kännas bra! 4 dl är allt en del =)

Gilla

Unknown

Kvinna ·

29 apr, 2014

smulpaj skrev:

Unknown skrev:

smulpaj skrev:

Unknown skrev:

smulpaj skrev:

Unknown skrev:

smulpaj skrev:

Skrev här för några dagar sedan och trodde aldrig jag skulle våga berätta. Bor ju hemma så de var verkligen tvungna att veta.. så igår (tre dagar innan op(!)) berättade jag för min mamma.

Jag började gråta och sa att hon säkert kommer bli arg, ledsen och besviken men detta är något jag måste göra för mig själv. Jag sa att jag ska göra en bröstop om 3 dagar ochhar lidit utav mina små bröst sedan 6-7 år tillbaka (ska fylla 21). Har aldrig sagt en knyst om mina bröst innan så antar att hon blev fruktansvärtförvånad. Hon börjde fråga lite och kramade sedan om mig och sa att det ordnar sig och att jag måste börja bli mer öppen och berätta saker för henne. Blev så lättad även fast jag tyckte det var otroligt jobbigt. Hon pratade sedan med pappa och skickde ett sms (var inte hemma då)att deälskar migoch attpappa stöttarmig med och det trodde jag ALDRIG.

Jag har velat göra op hur länge som helst och hde pengarna redan för 2 år sedan men trodde aldri dettaskulle bli verkligt då jag inte kunde föreställa migatt förklara detta för mina föräldrar. Är så lycklignu! Har bevisat för mig själv att om verkligen vill något såkan jag göra allt för det, oavsett hur tufft det än är.Att rädslan för vadandra tyckeroch tänker inte ska hindramig förattgöradet jag vill.

Först NU efter att ha pratat med dem börjar jag bli nervös för op som är på måndag, det har lixom inte vart verkligt alls innan jag berättade för mina föräldrar. Längtar så efter att få känna smärtan för då betyder det att jag har fått ett par mycket efterlängtade bröst!

Var tvungen att skriva av mig lite för nu börjar jag bli nervös på riktigt, detta är PÅ RIKTIGT!!!

Ooh vad härligt att läsa <33 Och skönt att dom stöttar dig!! Jag har både ring och skickat ett långt sms till min pappa men han ignorerar mig haha! Det är skönt att veta att alla inte är sånna som ignorerar sina barn utan att dom faktiskt stöttar dig, och bryr sig, helt underbart <3 :D!!

Kramar på dig!! <3

Ja det känns verkligen skönt nu när jag gått och oroat mig sååå länge (för nästan ingenting). Å vad tråkigt :( trodde faktiskt mina föräldrar skulle reagera liknande och hade på något sätt förstått dom om de reagerade så till en början iaf.. Jag hade accepterat om de blev arga och besvikna men jag hade inte accepterat om de inte förstod varför och att det var så viktgt för mig. Så kände jag innan men nu löste det ju sig ännu bättre! Föstår att det måste vara jobbigt :( Men förhoppningsvis blir det bättre ju längre tiden går! håller alla tummar och tår för dig att det blir bra tillslut!!!

KRAM <3

jaa med det är oftast så, och jag känner lixom, so what om dom inte tycker jag ska göra det, JAG lever inte efter vad andra tycker och det ska inte du eller någon annan människa göra heller!! Jaa det är klart att man förstår dom!! hade reagerat likedant, eller snare att jag inte skulle vilja att ngn jag känner skulle op:a sig, men det är ju för att jag tycker dom är fina precis som dom är, men skulle ju stöttat dom och så för jag vet ju hur det själv känns! jag skulle säga! Jag tycker du är helt underbar som du är, men om du mår dåligt över hur du ser ut eller liknande så ska du absolut göra en op om mdu tror att du kommer må bättre av det och jag kommer stötta dig till 246387693462754162349728% alltid!! (inom realistiska op då, jag skulle nog försöka få han/hon att tänka igenom en op innan dom gör det så att det inte blir ett sånt ''spontan''(haha hoppas ni fattar vad jag menar) och sedan ångrar det för dom var inne i en sån period)

haha det är okej, jag har aldrig haft en relation till min pappa så det är lungt xD Visst det suger hårt när man hör att ens vänner ska hitta på saker med deras familjer osv , så tänker man på hur splittrad men själv är, men jag tänker alltid att det är tur för dom att dom har det så och inte som mig! :) Jaa asså bryr mig inte så mycket vad han tycker, han har aldrig funnits där, har lixom bättre relation med mina gamla lärare än min egna farsa, har inte jättebra relation med min mamma heller(dock har den blivit bättre nu på senare år:) ) Så har min mamma iaf , typ :) xD har fått växa upp lite på egen hand så får tänka så ist! :) haha jaa då det kommer alltid lösa sig, vill bara ha en jobb och pengar så jag kan köpa mig en par nys boobs :D

Och grattis ännu en gång, fan vad skönt att dom förstod, man blir superglad av att läsa sånna här uppdateringar <3 :D

Ah men precis man vill ju inte att någon man tycker om ska känna att de behöver opa sig för att må bra/bättre. Ändå hade man ju som du säger stöttat dem fullt ut om det var något de verkigen velat!!

Nehe okej tråkigt att höra =/ Det känns ändå som du har en bra inställning! Det är bra att du har din mamma och förhoppningsvis kompisar som stöttar eller som kommer stötta när de gäller och du berättar. (även fast du ha massa pof:are inkl. mig =))

Förstår det, det suger att inte ha jobb (vet hur det va) och att de ska vara så svårt att få.. =( Men jag tror och hoppas att allt faller på plats för dig =)

tack verkligen, ja eller hur! jag blir med de och denna gången var det jag som fick skriva en haha! Snart är det säkert din tur! =)))<3

Jaa precis!! :)

Haha jaa min mamma är mer att det är odödigt att op, men att det är min liv , och min kpmois tykcker att jag ska göra det om jag mår dåligt av det och hon stöttar mig, och det gör min kille med, han säger att jag inte behöver göra det men att det är min liv och min kropp och om jag kommer må bättre av det varför inte?

Jaa det suger verkligen hårt!! :( jaa det tror jag med, någon gång , förhoppningsvis snart! :)

Haha jaa eller hur :D

Kramar <3

Aha haha.. men precis ditt liv! Men det är ju jätteskönt att det säger så särskilt din pojkvän, veta att han tycker om dig verkligen precis som du är :) Ja eller hur!

ja :( Men jaa, hoppas med dig verkligen! <3<3

Jaa men det är verkligen skönt! :)

han tycker ju att jag är fin som jag är, men han vet att jag vill ha större pattar så han stöttar mig i detta! :D

tack så mycket! <3

Gilla

BlueAnemone

Kvinna ·

29 apr, 2014

Har berättat för min mamma nu. Och jag poängterade att det är för min skull och pratade om mina bristningar som hon vet om och sa det att nu bryr jag mig inte om dom längre men jag är inte nöjd med brösten. Har ändå gått ner runt 12 kg. Hon försökte nog vara relativt neutral och frågade lite lätt om det men förstod inte varför det behövdes riktigt. Ska berätta för pappa och hans sambo i morgon och jag tror det blir lite enklare. Sa även till mamma att hon inte behöver stötta eller förstå mitt beslut utan bara acceptera det. Känner mig lite obekväm och nere nu men det går nog över snart. Var mycket enklare att berätta för svärföräldrarna och cheferna och kollegorna. Alla på jobbet är positiva och svärföräldrarna ville bara veta att jag går till någon ordentlig klinik så det inte händer något.

Gilla

smulpaj

Kvinna ·

29 apr, 2014

BlueAnemone skrev:

Har berättat för min mamma nu. Och jag poängterade att det är för min skull och pratade om mina bristningar som hon vet om och sa det att nu bryr jag mig inte om dom längre men jag är inte nöjd med brösten. Har ändå gått ner runt 12 kg. Hon försökte nog vara relativt neutral och frågade lite lätt om det men förstod inte varför det behövdes riktigt. Ska berätta för pappa och hans sambo i morgon och jag tror det blir lite enklare. Sa även till mamma att hon inte behöver stötta eller förstå mitt beslut utan bara acceptera det. Känner mig lite obekväm och nere nu men det går nog över snart. Var mycket enklare att berätta för svärföräldrarna och cheferna och kollegorna. Alla på jobbet är positiva och svärföräldrarna ville bara veta att jag går till någon ordentlig klinik så det inte händer något.

förhoppningsvis tar det lite tid bara innan hon accepterar ditt val. Du verkar ju ha en massa som står bakom ditt beslut och stöttar! Lycka till med din pappa och hans sambo imorgon! :)

Gilla

BlueAnemone

Kvinna ·

29 apr, 2014

smulpaj skrev:

BlueAnemone skrev:

Har berättat för min mamma nu. Och jag poängterade att det är för min skull och pratade om mina bristningar som hon vet om och sa det att nu bryr jag mig inte om dom längre men jag är inte nöjd med brösten. Har ändå gått ner runt 12 kg. Hon försökte nog vara relativt neutral och frågade lite lätt om det men förstod inte varför det behövdes riktigt. Ska berätta för pappa och hans sambo i morgon och jag tror det blir lite enklare. Sa även till mamma att hon inte behöver stötta eller förstå mitt beslut utan bara acceptera det. Känner mig lite obekväm och nere nu men det går nog över snart. Var mycket enklare att berätta för svärföräldrarna och cheferna och kollegorna. Alla på jobbet är positiva och svärföräldrarna ville bara veta att jag går till någon ordentlig klinik så det inte händer något.

förhoppningsvis tar det lite tid bara innan hon accepterar ditt val. Du verkar ju ha en massa som står bakom ditt beslut och stöttar! Lycka till med din pappa och hans sambo imorgon! :)

Tack Smulpaj! Jo tar väl kanske ett tag för henne och smälta detta. Men var enklare att berätta när jag skulle sterilisera mig, men då ringde jag istället. Så ska nog komma ihåg att det är enklare att ta över telefon med mamma :) ja hur skönt som helst att så många runtom stöttar mig även sambon och andra vänner så det känns skönt :) tack ännu en gång :)

Gilla

smulpaj

Kvinna ·

30 apr, 2014

BlueAnemone skrev:

smulpaj skrev:

BlueAnemone skrev:

Har berättat för min mamma nu. Och jag poängterade att det är för min skull och pratade om mina bristningar som hon vet om och sa det att nu bryr jag mig inte om dom längre men jag är inte nöjd med brösten. Har ändå gått ner runt 12 kg. Hon försökte nog vara relativt neutral och frågade lite lätt om det men förstod inte varför det behövdes riktigt. Ska berätta för pappa och hans sambo i morgon och jag tror det blir lite enklare. Sa även till mamma att hon inte behöver stötta eller förstå mitt beslut utan bara acceptera det. Känner mig lite obekväm och nere nu men det går nog över snart. Var mycket enklare att berätta för svärföräldrarna och cheferna och kollegorna. Alla på jobbet är positiva och svärföräldrarna ville bara veta att jag går till någon ordentlig klinik så det inte händer något.

förhoppningsvis tar det lite tid bara innan hon accepterar ditt val. Du verkar ju ha en massa som står bakom ditt beslut och stöttar! Lycka till med din pappa och hans sambo imorgon! :)

Tack Smulpaj! Jo tar väl kanske ett tag för henne och smälta detta. Men var enklare att berätta när jag skulle sterilisera mig, men då ringde jag istället. Så ska nog komma ihåg att det är enklare att ta över telefon med mamma :) ja hur skönt som helst att så många runtom stöttar mig även sambon och andra vänner så det känns skönt :) tack ännu en gång :)

Ja det tar nog ett vilket ändå är förstående! jaha okej, ja det kanske fungerar lättare istället för att sitta öga mot öga, då kan man nog koncentrera sig mer på vad man verkligen vlll få fram. Ja precis det måste ju kännas jättebra :) hoppas det går/gått bra idag. Kram på dig!

Gilla

BlueAnemone

Kvinna ·

03 maj, 2014

smulpaj skrev:

BlueAnemone skrev:

smulpaj skrev:

BlueAnemone skrev:

Har berättat för min mamma nu. Och jag poängterade att det är för min skull och pratade om mina bristningar som hon vet om och sa det att nu bryr jag mig inte om dom längre men jag är inte nöjd med brösten. Har ändå gått ner runt 12 kg. Hon försökte nog vara relativt neutral och frågade lite lätt om det men förstod inte varför det behövdes riktigt. Ska berätta för pappa och hans sambo i morgon och jag tror det blir lite enklare. Sa även till mamma att hon inte behöver stötta eller förstå mitt beslut utan bara acceptera det. Känner mig lite obekväm och nere nu men det går nog över snart. Var mycket enklare att berätta för svärföräldrarna och cheferna och kollegorna. Alla på jobbet är positiva och svärföräldrarna ville bara veta att jag går till någon ordentlig klinik så det inte händer något.

förhoppningsvis tar det lite tid bara innan hon accepterar ditt val. Du verkar ju ha en massa som står bakom ditt beslut och stöttar! Lycka till med din pappa och hans sambo imorgon! :)

Tack Smulpaj! Jo tar väl kanske ett tag för henne och smälta detta. Men var enklare att berätta när jag skulle sterilisera mig, men då ringde jag istället. Så ska nog komma ihåg att det är enklare att ta över telefon med mamma :) ja hur skönt som helst att så många runtom stöttar mig även sambon och andra vänner så det känns skönt :) tack ännu en gång :)

Ja det tar nog ett vilket ändå är förstående! jaha okej, ja det kanske fungerar lättare istället för att sitta öga mot öga, då kan man nog koncentrera sig mer på vad man verkligen vlll få fram. Ja precis det måste ju kännas jättebra :) hoppas det går/gått bra idag. Kram på dig!

Berättade för pappa och hans sambo sent på kvällen och började med att berätta för sambon (Jessica) och hon sa att hon var väldigt glad att jag berättade eftersom jag ändå tar beslutet själv och inte behöver berätta om man inte vill. Men jag är alltid öppen med allt. Hon var väl mest orolig för operationen i sig, med sövning osv. Vi pratade länge och sen berättade jag för pappa och han var precis som Jessica. Dom stöttar mig i allt jag gör för att må bra och få bra självförtroende. Vi pratade om olika placering, implantat, kliniken osv. Och även om att min mamma är lite fördomsfull ;) så skönt att ha berättat i alla fall :) och tack för pof och alla här som man kan prata av sig med osv även om jag nu faktiskt har många runt mig att diskutera med :)

Gilla

Darkness

Kvinna ·

04 maj, 2014

Berättade för pappa och hans sambo sent på kvällen och började med att berätta för sambon (Jessica) och hon sa att hon var väldigt glad att jag berättade eftersom jag ändå tar beslutet själv och inte behöver berätta om man inte vill. Men jag är alltid öppen med allt. Hon var väl mest orolig för operationen i sig, med sövning osv. Vi pratade länge och sen berättade jag för pappa och han var precis som Jessica. Dom stöttar mig i allt jag gör för att må bra och få bra självförtroende. Vi pratade om olika placering, implantat, kliniken osv. Och även om att min mamma är lite fördomsfull ;) så skönt att ha berättat i alla fall :) och tack för pof och alla här som man kan prata av sig med osv även om jag nu faktiskt har många runt mig att diskutera med :)[/quote]

Men vad skönt att dom tog det så bra! Vilken lättnad för dig :) Hur/när ska du berätta för din mamma? Vem vet, min pappa kanske också reagerar ganska bra, men jag tvivlar. Han är väldigt fördomsfull han också. Mamma blir det inga problem med det är alla på pappas sida. Nåväl vi får se helt enkelt. Vad tror ni, ska jag börja prata lite om det att jag funderar på att göra det? Nu har jag ju redan bestämt mig men det vet ju inte dom. Det är ju ett bra tag kvar tills det blir av. På tal om det, när tycker ni jag ska boka konsulation om jag vill ha tiden för opń i slutet av dec/början av jan? Bör man gå på flera konsulationer på andra ställen också för att se vad dom säger?

Gilla

Hur berättade/gjorde ni (ogillande familjemedlemmar)?

Är du redo att påbörja din resa?