tiesta
Kvinna ·
Hur länge behöver man hjälp hemma efter?
Nu börjar min dröm äntligen ta form och jag har tagit första steget mot operation, konsultationen är inbokad på Proforma till den 2 nov.
Så till frågan, jag bor själv i min lägenhet i sthlm och min familj bor 25 mil bort. Jag har tänkt höra med mamma om hon kan hjälpa mig den första tiden hemma efter operationen. Frågan jag har då är hur länge brukar man behöva hjälp hemma efteråt? Vad jag har läst verkar folk ha svårt att ens komma ur sängen de första dagarna.
Vore underbart med svar på hur det var för er :)
Sortera efter
GoldenHoney94
Kvinna ·
Hej!
Att komma upp ur sängen kändes omöjligt. Tog 40 min dag 2 hemma för mig, haha. Men när man väl fick "fart" och insåg att jag inte spricker även om det kanske kändes så gick det bra. Ändå låg jag med endast en kudde under huvudet. Jag har klarat mig jättebra ensam. Hyvla ost var dock inte så kul, se till att ha färdigskivad hemma om du inte klarar dig utan ost på mackan ;) annars tycker jag att allt gått superbra :) nån kompis kan väl komma över om det är nåt särskilt kanske :)
Gilla
Sep
Kvinna ·
Tror du klarar dig bra själv men första dagen kan det vara skönt att ha någon som hjälper vid att klä av och på sig. Man är ju lite rädd att något ska hända och man är väldigt försiktig, sen vänjer man sig och det blir ju vara bättre och bättre. Tänk på att ha saker i sådan höjd att du når dem, en pall eller stol är ju också bra att ha till hands. Jag hade inga problem att ta mig ur sängen eller så men hade hjälp i en vecka eftersom jag har små barn och en man som jobbar mycket. Behövde därför hjälp att lyfta dem, städning osv. Men är du själv borde det fixa sig. Lycka till!
Gilla
tiesta
Kvinna ·
Ah men härligt, jag hade föreställt mig att man ligger halvt handlingsförlamad i två-tre dagar. Men är man uppe på benen någorlunda så behöver jag ju inte be mamma att ta ledigt. Tack för hjälpen tjejer!
Gilla
Miramee
Kvinna ·
Jag sov i en fåtölj första vecka, för det gjorde så sabla ont att komma upp ur sängen även med hjälp.
Annars klarade jag allt själv.
Gilla
tiesta
Kvinna ·
Tur jag har en soffa hemma då, min säng är upphöjd (ca 110 cm över golvet) så det känns som att det kan bli soffläge även för mig. Nu häver jag ju mig ner om morgnarna vilket jag antar inte kommer bli lika lätt de första dagarna ;)
Gilla
Sep
Kvinna ·
Nej, det får det nog bli :-) man kan ju inte stödja sig på armarna heller för då använder man bröstmusklerna... Man hittar andra lösningar och du ska nog klara dig!
Gilla
Augustitjej
Kvinna ·
Du kommer märka hur jäkla ofta man faktiskt använder bröstmusklerna! T.om. När man torkar sig (hihi)! Stötta inte med armarna när du reser dig! Klia dig inte på foten typ! Varning! Gjorde det å råkade spänna till, fy 17 va ont de gjorde.. Men ha hjälp första och andra dygnet tycker jag! Duscha själv första veckan var inte heller möjligt för mig. Fick hjälp å tvätta håret :) guld värt!
Gilla
tiesta
Kvinna ·
Men om man lägger framför, känner man fortfarande av bröstmusklerna på samma sätt? Jag tänker mest att man borde ha ont pga hudtöjningen och såren. Eller känner man ändå av bröstmusklerna? :)
Gilla
Opticruise
Kvinna ·
Nej då är inte musklerna involverade så då känner du inte av dem..
Jag har haft båda placeringarna och inte haft problem med smärta.Vid min bakomplacering var de lite besvärligare så jag åt panodil i 3 dygn.Men klara mig själv för de mesta fick lite hjälp första dygnet bara.
Efter min andra op framförplacering åt jag endast 1Alvedon som sköterskan tvinga i mig eftrr open.Sen klara jag mig utan smärtstillande.Gick på stan i och shoppadei väntan på tåget dagen efter op. Var jättepigg och smärtan var väldigt lindrig..
Har nog en hög smärttröskel men var själv orolig för smärtan före op,så de kan va skönt och läsa att inte alla upplever hemsk smärta och måste stoppa i sig en massa starka mediciner.. Lycka till med din op!!
Gilla
tiesta
Kvinna ·
Åh, det låter ju faktiskt mycket bättre :) Tack opticruise för dina erfarenheter av båda.
Jag har en känsla av att jag har rätt hög smärttröskel (tatueringar har jag aldrig tyckt gjort ont, inte ens den på foten, kanske inte samma, men smärta som smärta tänker jag ;))
Nu hoppas jag bara att Örjan på Proforma kommer vara så bra som jag hoppas. 3½ vecka kvar till konsultation! Yay!
Gilla
sommartjej
Kvinna ·
Jag behövde inte heller någon hjälp av någon! Se till att typ ha mjukisbyxor som du kan ha på dig de första dagarna... för tighta jeans funkar inte att knäppa själv! :P Och hyvla ost gick inte heller... men annars gick det superbra för mig. Jag sov "halvsittandes" första veckan och det gick jättebra! Tyckte det var skönast så! Och då var det inga problem att resa på sig!
Ifall du ska vara själv och så kan det ju vara bra att kanske köpa de tunga matgrejerna du kommer vilja ha... typ för mig var det coca cola tex :P Det gjorde ganska ont att bära på det ibörjan... men nu bara efter 3 veckor kan jag bära paket som väger 20-25 kg! Jobbar nämligen på posten! ;)
Gilla
Sockertoppen
Kvinna ·
Jag har framför. Dagen efter op gick jag på stan medans jag väntade på bussen/flyget. Dock väldigt lugnt och sakta :P Det var tanter med käppar och rullatorer som gick om mig :P haha. Jag hade nog ganska mycket smärtstillande i kroppen då.
Dag 2 när jag vaknade hemma gjorde det riktigt ont. Kunde inte komma upp från sängen själv och jag sov halv-sittandes med en soffkudde som kudde i sängen. Jag duschade inte på 3 dagar, och när jag sen började duscha så fick min pojkvän tvätta håret och ryggen på mig de första 10 dagarna ungefär. Efter 1 vecka kunde jag resa mig upp från sängen själv men det gjorde ont. 2 veckor efter gick det hur bra som helst!
Det där är nog väldigt olika. När jag hade gjort min framförplacering och hade SÅ ont samma dag som op så mötte jag en tjej i korridoren som hade gjort bakom och knappt hade ont alls :) Bra val av kirurg föresten ;)
Gilla
sommartjej
Kvinna ·
Hahaha den tjejen var jag :) ;)
Gilla
tiesta
Kvinna ·
Oj, det verkar minst sagt som att det är väldigt olika det där med smärta, oavsett placering. Får nog försöka få ner mamma någon dag utifall att. Har ju ingen lust att fastna i sängen i en vecka ;)
Sockertoppen, vad var det för smärta du kände då, var det när du rörde armarna eller var smärtan mer koncentrerad till bröstet och ärren? Jag har så svårt att föreställa mig vad det är som gör att det gör ont när man inte rört muskeln, för att greja med muskeln fattar jag ju att då gör det ont med det mesta i överkroppen. Är det mer att man känner sig mörbultad? Förlåt om det kanske är dumma frågor, men jag har aldrig nånsin opererat något eller gjort något liknande så jag kan sätta mig in i det;)
Gilla
Sockertoppen
Kvinna ·
Sommartjej: Hahaha vad häftigt!! Har det gått bra med dina nu efteråt? :) Jag var ju såå avis på dig för att du verkade ha sluppit den värsta smärtan :P
Tiesta: Jag tycker inte det är dumma frågor, jag hade själv såna funderingar innan op. Det är svårt att beskriva smärtan men jag ska göra mitt bästa haha. Jag kunde inte lyfta upp armarna för då gjorde det ont, det liksom spände & stramade inne i brösten. Hade jag legat ner ett tag och sedan reste mig upp så kändes det som att brösten "ramlade ner" det blev tungt och gjorde ont just när man reste sig. Det blev typ ett tryck. Det kändes som att det var muskeln som gjorde ont, även fast jag hade framför. Jag antar att muskeln kanske pressas mot implantatet när man anstränger sig..? För när muskeln rör på sig så blir det väl så kanske. För mig kom smärtan när jag gick för då kändes det som att dom skumpade fast dom inte gjorde det, och när jag lyfte armarna för högt eller tex frösökte knäppa ett par jeans som satt tight!
Jag kände mig mörbultad och spänd. Nu när brösten inte gör ont längre så är det ryggen som gör ont och blir stel, men det värsta börjar gå över nu :) Jag har ju varit så stel & begränsad i mina rörelser och sovställningar så då har min rygg blivit spänd. Tror absolut att jag ska boka en massage när dom har läkt helt :P
Gilla
GoldenHoney94
Kvinna ·
Jag tror att det är bra att vara ensam på ett sätt - om du måste ta dig upp ur sängen själv så fixar du det till slut! Ensam är stark :) Så var det för mig. Jag använde fötterna till att öppna kökslådorna första två dagarna hemma t ex ;) Man hittar lösningar och blir nog rörligare fortare än nån som blir servad allting. Men det beror nog lite på vad man är för person - jag tycker att självständigheten är väldigt viktig för mig rent generellt.
Gilla
sommartjej
Kvinna ·
Sockertoppen: det har gått jättebra verkligen! Det som jag tyckte var jobbigast var att det spände så mycket. Ville typ bara slita bort dom för jag fick lite klaustrofobikänslor! Men det gick över efter 5 dagar kanske... Muskeln har återhämtat sig bra men ibland kan det kännas lite extra när jag gör vissa saker eller lyfter tunga grejer! Ska på återbesöket på måndag iallafall ! Så det ska bli kul! Har du varit på återbesöket än? har du varit sjukskriven eller? Jag var borta totalt 2 veckor från jobbet och har nu jobbat sen förra fredagen! :) hur har det varit annars? Pojkvännen hjälpt dig mycket? :)
Gilla
Sockertoppen
Kvinna ·
Sommartjej: Vad kul att allt gått bra!! Jobbigt med klaustrofobi känslorna haha, men det är sånt man får ta :P Jag kan nästan göra allt nu, men jag försöker undvika tunga lyft, inte för smärtans skull för den är så gott som helt borta, utan mer för att jag inte vill skada/förstöra dom. Jag har inte varit på återbesök, jag bor ju så långt bort. Jag har mailat lite med honom ang. att brösten satt för nära (finns att läsa i min senaste tråd) och lite andra funderingar och han har svarat och hjälpt mig via mail ist. Jag går skola, så jag var hemma 6 dagar (då är helgen inräknad) sedan gick jag gradvis på dom lektioner jag kände jag orkade med (blev trött av medicinerna & ryggvärken). Vecka 2 var jag 100% tillbaks i skolan igen :) Min pojkvän har skämt bort mig så mkt så att jag nästan vill opereras igen haha. Nej, men han har hjälpt mig jättemycket.. Hoppas allt fortsätter gå bra för dig och att allt ser bra ut på ditt återbesök! Nu ska vi kanske inte kapa hennes tråd här ;)
Gilla