Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
Emela profilbild

Emela

Kvinna ·

02 jan, 2011

Lungkollaps vid bröstoperation - fick inga bröst

Bröstförstoring

Min operationsberättelse är ingen vanlig operationsberättelse. Jag har tvekat länge om jag ska skriva om detta i forumet eftersom att jag inte vill skrämma någon. Har tänkt igenom detta om kommit fram till att vi på POF behöver veta om sånt här. Ett halvår senare mår jag fortfarande dåligt efter allt som hänt. Detta är inte lätt för mig att skriva om. Sedan 10 år tillbaka har jag velat fixa brösten. Under åren har jag satt mig in i ämnet och läst allt jag kunnat komma över. Alla jag känner, min pojkvän och min familj har varit emot operationen men sa till slut med stor tvekan att jag måste göra vad som känns rätt. Efter två konsultationer skulle operationen nu äntligen ske. Jag kunde knappt tro att det hände på riktigt! På kliniken kände jag mig väl omhändertagen och allt kändes över förväntan. Efter att kirurgen ritat på mig dröjde det inte länge förrän jag låg på operationsbordet. Snart sov jag. Jag vaknade av att det stod folk runt mig inne på uppvaket. Allt var väldigt grumligt och de försökte berätta för mig att en ambulans var på väg. Det hade inte gått som planerat. Det var något med min högra lunga som gjorde det svårt att andas. Somnade om och vaknade igen när båren lyftes in i ambulansen som skulle ta mig till Akademiska Sjukhuset. Groggy som jag var kom jag på att jag borde ha bröst nu. Kände med händerna över brösten och fick tag i en slang istället för nya bröst... På sjukhuset röntgades jag och fick veta att lungan hade råkat punkterats av kirurgen (latrogen pneumothorax, lungkollaps) under operationen när han skar igenom en muskel. Kirurgen hade även ringt min pojkvän och berättat om det som hänt. När pojkvännen äntligen kom in till mitt rum på sjukhuset var både han och jag mycket skärrade. Jag fick ligga kvar i ett dygn och sedan hade hålet läkt såpass att de kunde dra dränaget. Jag fick åka hem och ta det lugnt i två veckor. En ledsam och oviss tid följde. Var helt upp och ned och låg bara hemma och grät. Vad hade jag gjort?! Pojkvännen pratade med kliniken och de lugnade mig och sa att det kommer att lösa sig. De betalade tillbaka alla pengar för operationen och sa att jag även skulle få utlägg för allt som skett i samband med det inträffade (vilket jag fortfarande inte fått). Kirurgen bad mig skriva ett brev till dem om allt som hänt. Jag skrev att jag önskade bli ersatt för sveda och värk. De skrev tillbaka och ville att jag skulle precisera hur. Jag skrev att jag önskade bli ersatt med en ny operation till rabatterat pris. Efter en månad hade jag fortfarande inte hört något från dem. Jag försökte få tag i kirurgen i några dagar. Kirurgen ringde till slut upp mig och sa att en rabatterad operation inte är möjlig och kom inte med något annat förslag än att jag fick gå någon annanstans om jag ville ha mina bröst. Han kom inte med något förslag om vad de kunde ha gjort för mig. Han kände sig ifrågasatt och sa att han inte ville fullfölja operationen. Det jag tycker är konstigt är att kliniken bara lyfte sina händer från detta. De har ändå den policyn att de hjälper till inom ett år om något skulle inträffa. Kirurgen och kliniken tycker inte att de har någon skyldighet att lösa detta. Det har de kanske inte heller, det är mer ett etiskt ansvar. De tycker ju att de har gjort rätt. Nu står jag här med ett ärr och ett trauma och än har inte karusellen slutat snurra... Känner mig helt maktlös. Hela dagarna går åt till att tänka på detta och att ringa samtal. Är helt chockad över klinikens agerande. Borde inte en klinik känna mer ansvar för sin patient?

78

Sortera efter

Emela

Kvinna ·

20 jun, 2011

Hej,

Har också läst Fredins avhandling, men vad gullig du var som tipsade om den.:) Jag har varit i kontakt med Salus Ansvar som i fredags skickade ut ett brev om ersättning (se tidigare kommentar). Dessutom har jag journaler från kliniken och från akademiska så allt sådant är redan gjort. Min anmälan ligger redan hos Socialstyrelsen och det var därför de tog upp det i media nu.

Gilla

JPLD

Kvinna ·

22 jun, 2011

Jag tycker att det är väldigt starkt av dig och jag är väldigt tacksam att du går ut med detta. Ibland kan det vara svårt som patient då man faktiskt inte har samma kunskaper som en kirurg. Jag vill inte fokousera på det materiella i detta sammanhang utan snarare på etik och det bemötande som du fått av läkaren. Som läkare, om man gör ett misstag tycker jag att det är viktigt att berätta exakt vad som har hänt för patienten, förklara vad det var som gick fel och varför samt förklara vilka komplikationer som det kan medföra. Att han inte vill göra om operation på dig är kanske inte så konstigt och jag tycker att om du väljer att gå igenom en bröstoperation så ska du göra det när du känner dig redo, du fick dig antagligen en riktigt tankeställare och det fick även vi som läst din historia. Man får inte glömma att det finns kvinnor (och män) som har dött under sådanhär operationer (av olika anledningar). 

Lycka till och berätta vad som händer.

Gilla

celine81

Kvinna ·

11 aug, 2011

hej vilken hemskt operation du hade, hoppas du övervinner rädslan och törs göra ny operation.Om du kommer o berätta till nya kirurgen om vad du hade gått genom skulle de kanske vara försiktigare så att du inte får gå genom samma sak eller något liknande igen.
Gilla

Emela

Kvinna ·

08 sep, 2011

Inslag i TV4nyheterna om mig efter 13.30 minuter:

http://www.nyheterna.se/tv?videoid=2004261&treeId=3010101

Gilla

celine81

Kvinna ·

08 sep, 2011

Bra gjort tjejen👍, rätt ska vara rätt, de måste betala för det du har gått genom.Vad hände med människornas medkänsla egentligen, kirurgerna i sverige har bara blivit besatta av att tjäna pengar och sedan slippa se vad sina patienter går genom liksom och i ditt fall har du fått inget annat än  punkterad lunga och ärr kroppen.synd🙁

Gilla

Anonym användare

08 sep, 2011

Emela skrev:

Inslag i TV4nyheternaom mig efter 13.30 minuter:

http://www.nyheterna.se/tv?videoid=2004261&treeId=3010101

Strongt tjejen! 👍 Fick en känsla av att det var du!

Gilla

Miss V

Kvinna ·

08 sep, 2011

Emilia, kände mig väldigt sorgsen och grät när jag läste denna tråden och tårarna rinner fortfarande nedför mina kinder när jag skriver detta inlägg.

Jag känner så med dig! När jag sedan förstod att det var dig jag såg på tv4 nyheterna igår (precis hemkommen efter min första konsultation) så vill jag bara säga att jag tycker att du är så otroligt starkt! Stark som orkar stå på dig och arbeta vidare med detta. Om inte bara för DIN egen upprättelse så också för OSS tusentals andra kvinnor som möter oseriösa kirurger och hjärtlösa medmänniskor.

Att våga stå på sig och att gå ut med din identitet i tv på bästa sändningstid är väldigt stort! DU är en stor förebild för oss andra här på forumet. Du är också en fantastisk medmänniska som delar med dig av din upplevelse så att myndigheterna bestämmer sig för att förhoppningsvis skärpa lagstiftningen. Kämpa på tjejen och är det något VI på forumet kan göra för DIG så tror jag med säkerhet att du har 100% av oss andra medlemmar med dig! Bamsekram till dig och ett  stort TACK!

Gilla

MillaJohansson

Kvinna ·

08 sep, 2011

Vill också verkligen beklaga det inträffade 👎 Vilken fruktansvärd uplevelse, bra att du skrev om detta här på POF! Lycka till i framtiden!

Gilla

Opticruise

Kvinna ·

08 sep, 2011

Riktigt strongt av dig! Fan va du är bra! Det du har gjort kan nog hjälpa andra👍

Gilla

Syrran

Man ·

08 sep, 2011

Urs vad hemskt att du har blivit tvungen att gå igenom en sån här sak, hoppas verkligen att allt löser sig till det bättre och att du får rätten på din sida!
Styrkekramar!!

Gilla

Anonym användare

08 sep, 2011

Jag känner verkligen med dig, just det du skriver om känslan "vad har jag gjort"?

Jag har också velat göra en operation länge men många i min närhet tycker inte jag ska utsätta mig för "risken".

I och för sig är jag inte så rädd för att det ska hända något men jag är rädd för att OM det gör det så får man ingen hjälp och "skylla" sig själv av omgivningen.

Finns det någon som har råkat illa ut och där kirurgen verkligen tagit sitt ansvar? En sån kirurg skulle jag välja framför allt annat.

Det låter ju alltid som att de ska ta sitt ansvar och man får försäkringar osv men sanningen är ju tydligen en annan och det är BRA AV DIG att dela med dig! Det är nog enda sättet att få klinikerna att ta sitt ansvar- att vi som patienter blir medvetna, ställer frågor och krav och det kan vi bara göra om vi får reda på det som sker i verkligheten och bara inte det som sägs av kirurgen på konsultationen.

All styrka till dig- sköt om dig!

Gilla

Längtar större

Kvinna ·

08 sep, 2011

Skaickar en stor varm kram! Jag hoppas den här kirurgen tar sitt ansvar!!! Det är LIV det handlar om!

Gilla

Emela

Kvinna ·

08 sep, 2011

Celine81, Jordan, Viss V, MillaJohansson, JennyJones, Syrran, boob-tok, Längtar större - era kommentarer gör mig så glad. Glädjetårarna forsar...🙂 Ni är underbara!

Gilla

ollie

Kvinna ·

08 sep, 2011

gud vad stark du e tjejen som vägrar ge dig! Tänk om alla vore lika modiga som dig :)

Gilla

Mumma

Kvinna ·

21 nov, 2012

Hej! Undrar hur det har gått med allt? Funderar nämligen på att opereras av Anders liss, men din berättelse avskräcker.. Hat du fått någon förklaring varför det gick fel? Och har du fått någon upprättelse? Med vänliga hälsningar mumma
Gilla

Zaraa

Kvinna ·

21 nov, 2012

Samma hände mig :-( gjorde fruktansvärt ont. Hoppas ingen annan drabbas.
Gilla

via_dolorosa

Kvinna ·

21 nov, 2012

Zaraa skrev:
Samma hände mig :-( gjorde fruktansvärt ont. Hoppas ingen annan drabbas.
Fick även du en lunga deformerad?
Gilla

plastiksessan

Kvinna ·

22 nov, 2012

vad dåligt av kirurgen att inte vilja kompensera dig för allt lidande du fick gå igenom.Kommer du våga opa dig igen.
Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem