Amaras

Kvinna ·

08 mar, 2017

Ska man operera eller inte? Så svårt!

Ska på konsultation nästa fredag angående bröstförstoring. Men nu börjar tvivlet komma, jag har ganska fina bröst och är egentligen halvnöjd med dem. Har storlek 75 c/d men jag tycker inte att de är stora och jag "måste" ha vadderad bh annars känner jag mig nästan helt platt (kanske har jag bred bröstkorg vilket kanske kan förklara att jag blir platt utan bh men ändå har en stor bh-storlek? Jag är ute efter mer volym men vill samtidigt inte förstöra eller försämra brösten såsom att de skulle bli helt hårda eller få en konstig form. Det jag hade tyckt vore oerhört skönt är att kunna ha en axelbandslös klänning utan att behöva ha en superbh under, en snygg ovadderad bikini mm. En frihet helt enkelt att slippa mygla med en massa vadd mm. Jag vill inte ha enorma bröst men vill inte heller betala xx tusen för att sen inte märka någon skillnad (dvs för små). Är det bara jag som känner tvivel inför om man ska/inte ska operera sig, dvs funderingar om huruvida en operation faktisk ger ett bättre resultat än startläget? Någon som känner igen sig som har opererat sig och blivit nöjd eller missnöjd?

Sortera efter

Tussen

Kvinna ·

08 mar, 2017

Jag känner verkligen igen mig i dina tankar. Jag har varit ganska nöjd med mina under åren men alltid saknat volymen och alltid haft väldigt vadderad bh med pushup för att känna mig fin med kläder. Hade egentligen tänkt spara med operation tills efter barn men nu är jag snart 30 och inser att om jag ska vänta lär jag va typ 40 innan operationen. Så jag kör nu trots att vi planerar barn nästa år. Jag får väl göra om de om 10 år, inte hela världen.. Men jag kan ibland tänka som du. Undra om det är värt det. Är rädd för att ta för små och även rädd för att ta för stora. Rädd för att förstöra nåt som är hyfsat ok idag. Men så tittar man på bilder och blir genast pepp på operation igen. Tror att det är vanligt och sunt att tvivla.

Gilla

Amaras

Kvinna ·

08 mar, 2017

Jag har ett barn som nu är snart 2 år, ammade henne i mer än ett år och fick i början enorma bröst, typ h-kupa. Nu vet man ju hur det är att ha större bröst och det är väl det som också har gjort att jag ett tag var bombsäker på att jag skulle operera mig. Men som sagt så är jag nu velig, jag är också orolig för att de ska bli hårda. Mina är väldigt mjuka (blev mjukare efter grav/amning) och det känns som att det skulle kännas skumt om det låg ett hårt inplantat därunder. Men som du skriver så när man ser bilder så vill man ju genast göra det, tänk att kunna ha en klänning med bar rygg tex. Vilken känsla av frihet helt plötsligt.

Gilla

Estet

Kvinna ·

09 mar, 2017

Precis så kände jag också innan jag bestämde mig och även dagen innan OP. Varför gör jag det här och om det inte blir bra hur påverkar det då mitt liv! Nu har jag gjort operationen är inne på dag 3 och allt känns bra. Jag har inte sett mina bröst utan tortyr bh och bröstband så har ingen aning om hur de kommer att se ut!! Det blir större än en knapp A kupa :-)) det kan jag se:-)) och jag hoppas att allt läker som det ska och att jag inte får några komplikationer men om det blir det så får jag ta tag i det då och nu njuta av att jag just nu känner mig lite "fylligare" upptill. Någon på forumet skrev att det är sunt att tveka och det tycker jag också, det är ett vanligt ingrepp men ett stort ingrepp och det kostar en massa pengar så det måste kännas rätt för dig.

Gilla

vickan60

Kvinna ·

09 mar, 2017

Tvekar du så avvakta lite till. Förr eller senare så slutar du att vela. Antingen beslutar du dig för att du trots allt är nöjd, inte har råd, är för rädd eller vad som helst annat som gör att du inte längre vill och då är det inte mer med det. Eller så tycker du en dag att "nej, nu är det dags" och då är det bara att köra. Möjligheten till operation kommer ju att finnas kvar så det är ingen brådska.

Gilla

Amaras

Kvinna ·

09 mar, 2017

Tack för era svar! Det är säkert vanligt att man blir osäker när man börjar närma sig ett beslut som ni skriver. Och det är ju sant att det är ju egentligen ingen brådska, jag kan ju fundera ett bra tag! Om jag ska operera mig så vill jag nog dessutom göra det framåt hösten/nästa vinter kanske. Men mitt fåfänga jag ville köra igång med en operation nu under våren, men känns inte som att jag hinner landa i mitt beslut tills dess.

Gilla

Honeygirl

Kvinna ·

13 mar, 2017

Exakt så känner jag också! Var på konsultation i fredags och har bokat ett datum för operation. Men känner precis som du beskriver, tänk om det blir komplikationer eller dåligt. För så illa tycker jag inte om mina bröst nu. Men vi får se!

Gilla

Amaras

Kvinna ·

16 mar, 2017

När har du bokat operation "Honeygirl"? Precis som du skriver så har jag hellre mina befintliga bröst än nya bröst med komplikationer. Ska på konsultation imorgon, ska fråga vad läkaren anser att jag har för förutsättningar för att få ett snyggt resultat.

Gilla

Sandralk

Kvinna ·

17 mar, 2017

Jag känner igen mig i de ni skriver. Jag har velat fram och tillbaka. De är en sak att vara missnöjd med dom man redan har. Men en helt annan att vara missnöjd om man betalat massor för dom. Sen är de ju alla risker så klart! jag var på konsultation innan jag fick min dotter. Efter konsultationen bestämde jag mig för att då mina barn först och operera dom sedan. För mig kändes de som ett faktum att dom inte kommer vara lika fina efter en graviditet. Och jag ville inte betala 40 k och sedan vara missnöjd efter något år då planen var att skaffa barn inom kort. Nu 3 år senare har jag mina 2 barn och känner mig redo! Dock är de ju inte utan en massa tvivel även denna gång. De är svårt för jag vill ju ändå! :)

Gilla

Phyllisia

Kvinna ·

30 mar, 2017

Har inte läst underkommentarerna nu men nej du är inte ensam. Jag ska på konsultation i april och jag tvivlar en del. Men samtidigt är jag ju inte nöjd och vill inte gå genom livet och tänka att jag borde gjort det. Gör jag det inte får jag aldrig veta om det gör mig glad och nöjd. Men det jag vet är att jag hade bättre självförtroende när jag ammade och brösten var större. Jag är rätt nöjd med mina bröst formmässigt men nu är dem lite trötta och jag känner mig platt. Men jag tvivlar helt klart. Jag tänker att jag ska gå på konsultationen och bestämma mig sen.

Gilla

Tuttflickan

Kvinna ·

30 mar, 2017

Miamar skrev:

Att operera sig innebär alltid en risk. Ett stort implantat är tungt och kommer att töja ut ditt skinn så småningom och bröstet kan bli hängigt! Ett implantat är inte följsamt som ett bröst och ju större implantat du sätter i, desto mer handikappande är det. T ex, jobbigt vid idrott, man kan inte ligga på mage i en solstol då brösten ju inte kan flyta ut som ett vanligt bröst. Ligger du på rygg så står brösten rakt ut då de ju inte beter sig som ett vanligt bröst. Oavsett implantat så är det ett konstgjort bröst som är snyggast när du är i upprätt ställning. Risken för kapselbildning finns alltid och är inget du kan gardera dig för med någon speciell kirurg. Det har med din kropps läkningsförmåga och hur du bildar bindväv att göra. Jag opererade mig för 20 år sedan pga att jag hade tränat bort precis all tillstymmelse till bröstvävnad. Jag kände mig sjukt okvinnlig då jag dessutom är muskulös och senig. Det är fortfarande fint men med facit i hand så hade jag hellre behållit de små bröst jag hade. Varför? En operation är inte tillräcklig när man är i 30 årsåldern. Implantaten slits inifrån och efter 10-15 år måste man operera sig igen. Det kan alltså innebära 2 eller i värsta fall 3 operationer till om man är ung vid ingreppet. Det är dessutom väldigt svårt att upptäcka tumörer när man har implantat då dessa är som en grå och ogenomskinlig skugga på alla mammografiplåtar. Det senare är något man vill slå ifrån sig men ju äldre man blir desto mer mån om livet blir man. Kanske inte de glada tillrop du vill ha men sanningen! =) Lycka till hur du än gör och vänd dig till en stjärna inom plastikkirurgsvärlden!

Jag måste bara säga ifrån här! Din operation var för20(!!!!!) år sedan! Det har hänt otroligt mycket när det gäller kunskap och utveckling i bröstoperationsvärlden sen dess. Det är inga problem alls med mamografi med mina motiva implantat som dessutom är väldigt mjuka och följsamma & skapade för att efterlikna naturliga bröst i mjukhet och hur man lugger/rör sig (läs admin marinas recension om motiva implantaten! Dessutom är det färre än 1 procent som drabbas av kapselbildning idag & det finns finfina garantier och försäkringar som täcker detta (hos mig ingick dem, annars hade jag lagt till dem!). Sen det där med att implantaten slits, absolut, speciellt om man har så omodärna men motiva ger med dig livstids garanti på ditt implantat... vi e på 2017 nu inte 1997.. Marinas forumtråd och recension om motivaimplantaten hittar du här: https://plastikoperationsforum.se/forum/kropp/brostforstoring/jag-har-fatt-tva-motiva-implantat

Gilla

Tuttflickan

Kvinna ·

30 mar, 2017

Miamar skrev:

Haha,"så där omoderna" är de nu inte utan droppformade sk gelehallonimplantat. Man använder fortfarande den modellen av implantat! Trodde du att de var gjorda av trä "på den tiden"??? ;) Självklart kan man genomgå mammografi, det var inte det jag menade. Det som är problemet är att man inget ser på en mammografi eftersom implantatet ligger som en grå skugga som inte röntgenstrålarna går igenom. Är man väldigt ung tar det ju många år innan man behöver oroa sig men bröstcancer kan drabba i alla åldrar och det är inte lätt att undersöka ett bröst med implantat.

jag vill ändå påstå att skillnaden på implantat & bröstoperationer har förändratsen hel del på 20 år. Med motiva påverkas inte möjligheten att göra mammografi. Inte heller amning. Mina kallas även dem för "gelehallon". Gelehallonen har utvecklats då det inte är i närheten av vad du beskriver om dina bröst.

Gilla

Marina

Kvinna ·

30 mar, 2017

Faktum är att jag håller med om alla Miamars påståenden, och geléhallon fanns även för 20 år sen, men sen stämmer det dessutom att det har hänt mycket på implantatsfronten på sistone. Om Motiva skulle vara bättre än något annat implantat just vid mammografi låter jag emellertid vara osagt - jag går inte på mammografi överhuvudtaget, inte heller medan jag hade implantaten, eftersom jag förmodligen har så mycket ärrvävnader efter infektion/nekros och upprepade ingrepp att jag inte orkar med varken samtalen kring det eller den ev osäkerhet det kan tänkas innebära när det gäller att avläsa resultaten...

Gilla

Opbröst

Kvinna ·

31 mar, 2017

Har inte läst alla kommentarer. Men för 9 år sedan var detta min dröm. Men det hände inget, pengar fanns inte till det, och jag var ändå lite velig. Men sedan 5 år tillbaka har jag kommit i mina svackor, har mått dåligt över dom och sedan 5 år tillbaka har jag till och med gråtit över hur jag ser ut och vet skulle vilja ha en platt kvinna. Det var mina tankar. Min nuvarande kille älskar mig som jag är, men det gör inte jag själv, och nu har jag varit på konsultation och op är bokad. Kan bara säga bättre val har jag aldrig gjort. Känslan inkroppen är fantastisk, vet att snart är det äntligen min tur, inga tårar att spilla pga det sen längre, jag kan börja gilla min kropp själv. Nä jag känner att jag gjort ett bra val.

Gilla

Ska man operera eller inte? Så svårt!

Är du redo att påbörja din resa?