Vad är det bästa resp sämsta med din bröstförstoring resa?

Jobbigaste för mig var omställningen. Blev väldigt nedstämd och orolig. Viktuppgången har varit tuff (går lätt upp i vikt). Bästa har varit att brösten är mer som jag ville. De kan inte riktigt bli som jag ville ha dem men det fick jag förklarat för mig vid konsultationen.

På vilket sätt omställningen? Eller menar du mer känslan att gå från platt till bröst? Har du gått upp i vikt pga brösten eller pga andra orsaker? Låter väldigt jobbigt att vara deprimerad får du någon hjälp att prata och få stöd och så? Jag kan nästan känna att jag kommer nog oroa mig väldigt mycket då man fokuserar så hårt först och sedan hamnar i ett antiklimax att jaha och inte kunna påverka resultatet mer liksom än att ta hand om sig. Hoppas det snart vänder för dig och njuter av dina bröst.

Det jobbigaste för mig var också omställningen. Jag var chockad över hur mycket tuttar det blev och det stämde inte överrens med vare sig mitt önskemål eller min självbild.. Vad hade jag gjort liksom :/.. Har alltid varit liten och smal och nu tyckte jag mest att jag såg tjock ut.. Det händer något hormonellt i kroppen också och det tillsammans med dessa jättepattar (nåja, jag vet..!) plus det faktum att man är så fysiskt begränsad första tiden ledde till att jag var jättedeppig i ca tre månader. Har dessutom kontrollbehov (!) så jag oroade mig för allt under läkningen och utvecklingen av brösten. Smärtan var ingenting i jämförelse med den mentala biten.. Det bästa är att jag nu inte behöver leva i stoppad bh. Jag kan ta av mig bh:n utan att det känns som en dålig överraskning.. :) ångrar mig inte en sekund! De kunde vara mindre, men inser också att det hade kanske gett ett sämre resultat och jag vänjer mig mer och mer vid storleken faktiskt..

Får nog ställa in mig på denna omställning för den verkar så vanligt förekommande. Nyfiken på detta hormonella hur den uttrycker sig? Har själv kontrollbehov som ni säkert märkt av och det kan driva både mig och andra i min närhet till vansinne. Det är frustrerande då man inte kan påverka något för ingen kan ju svara på hur det kommer bli om jag kommer bli nöjd hur jag ska må om jag ska bli komplikationsfri mm. Även rörelsehindrad första tiden gör ju inte heller att man är topp men det är ju en begränsad period men kan nog kännas som en evighet när man är mitt i det. Tack för ni delar med er hur det varit för er. Uppskattas mkt för mig

Hormonellt - humörsväninga, vätskeansamling och vikt uppgång. Jag jobbar dock ner vikten. Är vad man skulle kunna kalla träningsnarkomaner. Jag var aldrig platt innan - hade rätt mkt egen vävnad :) Jo men det känns bättre och bättre varje dag faktiskt. :)

Ja det kan vara bra att vara lite förberedd. Sen drabbar det ju långt ifrån alla, men själv hade jag ingen aning om att det sker så mycket i kroppen rent fysiskt efter en bröstop och det var inte förrän det gick över som jag förstod att det måste vara något hormonellt. Det var lite som när pms går över. Plötsligt en dag vaknade jag och kännde mig glad igen. Jag tyckte fortfarande att brösten var för stora och jag oroade mig fortfarande men den där deppigheten var som bortblåst. Jag hade varit så enormt ledsen, nästan som när man har sorg, svårt att förklara, men kanske lättare att ta om man vet om att det kan hända. Sen det där med att man är fysiskt begränsad, det är ju en övergångsperiod, det har du helt rätt i, men mitt i oron och deppigheten så mådde jag så dåligt över vad jag hade gjort mot mig själv, kände att jag hade svikit min kropp liksom och gjort mig handikappad, begått våld mot den på något vis ( om du lider av pms så vet du hur dramatisk man kan vara när det pågår, lite så) såna känslor har jag definitivt inte längre! Tycker inte att jag har svikit mina gamla tuttar alls :) bara hjälp dem på traven när de blev trötta haha..!

Det är en hormonomställning som sker när de joxar i brösten. Många får fet o finnig hy som kommer någon dag efter op o kan stanna upp till 3 månader. En del blir nedstämda o mår lite psykiskt dåligt efter. Detta är inget man gör nåt åt o det stabiliseras igen efter den 3-månadsperioden. Jag blev inte alls deppig men fick flottig hy vilket var rätt störigt. Det har varit en positiv resa men det negativa är att resultatet inte blev som jag önskade så det blev korr o nu blir det kanske korr igen pga töjda fickor. Får se efter semestern vad Peter säger. Jag är begränsad liksom du till mina förutsättningar fast tvärt om.... Jag vill egentligen ha mer naturliga o lite hängiga bröst än de runda bollar jag har idag.

Fy låter mindre trevligt. Har haft bescärlig PMS men är så glad att jag satte in hormonspiral för alla mina PMS problem blev mindre och vissa försvann helt och blöder knappt inget längre men har småspottings i intervaller lite oförhappandes och mina humörsvängningar är mer milda mot tidigare. Vätskeansamlig är det i brösten eller hela kroppen? Förstår ju att man är svullen ibörjan men att det lägger sig efter ett rag men det är säkert individuellt för alla som allting annat hur lång tid det tar. Viktuppgång ja, har lyckats gå ner från 83 till 58.5 men nu gått upp lite igen men får jobba på vikten att gå ner till under 60" Har också rätt mkt egen vävnad, uppskattar att det är va 200-300 och har tänkt lägga bakom ca 500-700 cc men får se vad kirurgen rek mig vid konsultationen och vad som känns bra.

Jag har alltid haft hormonella besvär tidigare och hamnade mitt i ett byte från cerazette till en hormonspiral och 2 veckor senare operation. Östrogen är ju vätskeansamlade så ja ... Överallt ;p Som sagt det löser sig. Försöker tänka positivt och jag har satt igång med rätt hård träning igen (benträning) för det är vad som får mig lycklig :)

Jättebra att ni berättar detta så det inte kommer som en chock. Har dock läst här i nån gammal tråd om depressiv period efter op och blev helt förskräckt först men förstår nu bättre varför det uppstår och kommer nog få det också pga oroan efteråt. Hade ju en sån period ett tag som ny här då jag blev besatt och mer och mer förvirrad och kunde inte ta in någonting. När jag nu läser igenom alla anteckningar så får jag ihop det på ett annat sätt. Jo PMS känner jag väl till, blev rel antidepressiva eller hormonspiral och valde det sista alternativet och mår mkt bättre stor förändring och är nöjd över beslutet då jag ändå inte vill ha fler barn och inte vill sterilisera mig ändå. Förstår att stelheten och svårigheten att röra sig, ligga bekvämt etc är ett litet problem i jämförelse med den depressiva perioden.

Vad menar su med tvärt om mot dig? Jag kan acceptera lätt häng men absolut inte som det jag har nu på vänter bröst. Önskar större underpol och större och så. Har ställt in mig på att inte kunna få stenhårda runda bollar som Peyre och det är inte det jag eftersträvar då jag finner det osmakligt i min ålder att se ut som 18-20 år när jag är 40 år. Jag trodde inte att det skulle bli sådan hormonomställning av att förstora brösten och att den kan påverka hyn i ansiktet. Jag har haft rosaseca ( svårt att stava det ha ha) men fick bort det helt av mig självt under min senaste graviditeten och inte fått nån tillbaks och det har nu gått 3 år, men jag har extrem torr hy och lite småmärken efter det. Tycker som sagt att det är jättebra att bi berättar detta för mig.

Det bästa är att jag är glad och stolt över mina bröst och känner mig kvinnlig i stället för pojkflickig, att min rumpa ser mindre ut vilket gör att jag inte känner att jag måste dölja den och att jag inte längre är avundsjuk på andras bröst.  

Det sämsta har varit smärtan, begränsad rörelsefrihet och oro över komplikationer och att jag fick tenting så att jag har använt en thongbra men nu är jag så trött på den så nu får det vara.

Fast hormonspiral ger väl bara små doser gestagen eller har jag helt fel? Eller kanske missförstod dig nu, ber om ursäkt isf. Skönt att träningen gör dig lycklig, det är ju det viktigaste. Vad gör du för benträning då? Jag funderar också på att börjabträna yoga kanske men nåt lugnt för dels är jag otränad, dålig styrka i armar och fruktansvärd smärtsam psoriasis på fotsulorna som jag haft i 28 år så massa spring och hoppande går fetbort för mig. Magen är väl core träning. Nu kom jag bort från ämnet ha ha

Härligt, hoppas också bli proportionelig i kroppen, passar inte i dessa bröst, hade stora under amningen och då såg det bättre ut. Oron överkomplikationer förstår jag mkt väl, är nog lätt det värsta av allt. Kan man nån gång vara säker på att inte drabbas av komplikationer? Tenting låter inte kul och låter väldigt smärtsamt när huden mellan släpper från skelettet under, fy! Är det bra nu?

Du har rätt men jag menar att min kropp gick in i en massiv obalans i och med mitt byte av preventivmedel. Var tvungen att byta för började få jobbiga reaktioner med cerazette. Jag kör allt möjligt mycket glutes och hamstring (rumpa och baksida lår) - satsar mot tävlingscenen och det var lite därför jag gjorde operationen :)

Ang komplikationer så kan man ju aldrig vara säker. Men jag kan säga för min egen del i alla fall så har den oron totalt försvunnit iom att man blir van vid brösten och man inte tänker på dem så mycket längre.. Trots mitt kontrollbehov så inser jag att man kan drabbas av vad som helst när som helst och ingen ide' att oroa sig för något som inte hänt än. Men det tog ett tag och i början var det svårare att tänka så.. Jag tycker helt klart att operationen är värd risken..

Fy vad jobbigt. Jag gjorde byter i maj från koppar till hormonspiral och det har gått bra men haft väldigt mkt småblödningar sista tiden så får väl kolla upp det om det fortsätter. Okej jag förstår. Vet inte riktigt vad det är för övningar, är inte så insatt i fitnessvärlden längre.

Jo det klart men desto längre tid det går så blir man ju lugnare och minskad oro om inga komplikationer tillstött. Men jag kommer vara orolig, det tror jag är oundvikligt ibörjan. Och även med tanke på mitt kontrollbehov som jag har.

Du har pratat om att du fr början önskat dig lite rundare med mer överpool o få bort en del häng. Jag däremot VILL ha lite häng men hade ju små runda bröst innan o kirurgerna kan ju inte trolla så då blev det stora runda bröst för min del.

Något fel att önska det? Du skulle nog också önska det om du hade häng på en bröstet och små underpolar och asymmetriska bröst