Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
Logga in
Mallory profilbild

Mallory

Kvinna ·

21 maj, 2012

Varför gick allt fel för just mig? *ledsen*

Bröstförminskning för kvinnor

 Så himla ledsen och trött. Jag gjorde bröstförminskning förra månaden och först fick jag depression efter op, över storleken och svårt att se att det var verkligen mina bröst.  Vilket jag vet är vanligt så...

Men när jag precis börjat vänja mig och känna lite glädje och ro i kroppen åker jag på en djup infektion.  Nu är mitt ena bröst äckligt och vidrigt.

Jag som skulle slippa skämmas! Jag som skulle kunna visa mig naken utan att få hjärtat i halsgropen....

Det skulle bli så bra.

Nu ser jag vidrig och deformerad ut och det kommer ALDRIG bli bra.

Sjukskriven så jag kan inte ens jobba, vilket hade kunnat få mig att tänka på annat. Men jag kan inte jobba det förstår jag.

Bara så ledsen.  :-(

----------------------------------------

Tillägg: Jag vill absolut inte skrämma upp någon, det är inte meningen med denna tråd, men jag vill att man skall vara medveten och lita på sin egna kropp, om man känner att något är fel, är det bättre att åka in 20 ggr för mycket till akuten än att lyssna på andra som säger att man inte skall...

199

Sortera efter

Mallory

Kvinna ·

05 sep, 2012

Hej!

Jag lever.

Jag jobbar, har fått ett vik, ständig helg, på ett helt nytt ställe. Jobbat första helgen. Gick helt ok.(Dock gillar jag inte nytt, känner mig snurrig och fel men det går väl över, så osäker på mig själv nu efter sjukskrivningen med...)

Ser ut som fan(the boob), men jobbar o är ledig på veckorna och är hemma med ungarna och försöker ha det bra.

Går hos kurator, mycket som snurrar i skallen. Massa borden kring detta men orkar inte. Försöker att inte tänka på det.

Inte nöjd med bemötandet ifrån läkaren. Inte alls. Han kränktemig på flera sätt. Och betedde sig illa. Och har uppenbarligen inte skött

sitt jobb eftersom han inte läst på något alls om mig.

Men livet knallar på, jag har inte alls lika ont, såren är nästan läkta, jag har jobb och jag har mina barn. Sen har jag massa annat som jag inte vill skriva om här. Känner mig "Sedd".

Har en läkartid inom kort till läkaren som följt mig efter detta, sen jag blev inlagd på sjukhuset. Får hålla tummarna på att det går som jag vill. Fast jag knappt vet det själv än.

Jag försöker inte tänka på allt för d gör mig ledsen, försöker gå vidare och fokusera på nuet. Jag kan börja grina bara jag får en känsla jag hade när jag låg på sjukhuset, desperationen, ångesten...hujedamig...

Kram på er

Gilla

thepalma

Kvinna ·

06 sep, 2012

Jag tror du gör helt rätt Mallory! Fokusera på ditt liv! På att må bra, komma in i vardagen igen och på att fylla dig med BRA energi! Att titta bakåt eller älta saker hjälper sällan (även om det är svårt att låta bli).

Jag tror på positivt tänkande och att man ska fokusera på MÅLET, inte på hinder eller problem!

Du har många som tänker på dig och se det som en massa positiv energi som kommer flödande :)

Kram!

Gilla

Lovely Lily

Kvinna ·

06 sep, 2012

Ja, här kommer en massa positiv energi och mängder av styrkekramar från mig! :)
Gilla

Mallory

Kvinna ·

11 sep, 2012

Ni är så gulliga.

Tusen tack!

Behöver all positivitet jag kan få och alla kramar, livet känns extra tungt nu. För nu lever jag inte i någon bubbla längre, nu är det verklighet. Och jag skall hantera allt själv....vilket får min hjärna att koka över!

kram

Gilla

santamonica47

Kvinna ·

23 sep, 2012

Mallory skrev:

Jag kände hur korridoren snurrade, jag fick en Panikångestattack där och då och kände hur magen vände sig ut och in.

 

Drog ut mamma därifrån för jag valde att ej fortsätta diskussionen med en vägg.

 

Satt och grät tio minuter, sen på hemvägen grät jag men ilskan började komma.

 

Men jag är mest ledsen, och lamslagen, fattar INGET!!!! Och att stå där och visa upp sig, naken och sårbar och människan sedan säger att jag minnsan inte skall behöva operera mig, utan kan försöka tejpa för att få snygga ärr. Jag dog lite.

 

Kränkt, förnedrad och nedtryckt. Mina upplevelser blev där och då förminskade, ihoptryckta till en bajskorv och nedspolad i toaletten.

 

VAD FAN HAR HAN ÖGONEN! DET GÅR INTE TEJPA, det är redan försent!!!! JÄVLA IDIOT.

Var det läkaren i Göteborg (han från Skövde) som sade detta?
 
Gilla

Anonym användare

24 sep, 2012

Puffar lite.. Hur går det för dig Mallory?
Gilla

Mallory

Kvinna ·

24 sep, 2012

Santamonica47: Nej detta var en läkare som arbetar i Skövde som INTE skall göra ingrepp på mig, och som det aldrig varit tänkt.
 
Jag fick honom för att min läkare i skövde som jag fått sen allt sket sig var på semester. Så han hade inte ens läst på mitt fall öht....fick jag veta sen. Stolpskott. Men vad jag vet arbetar han bara i skövde.
 
 
pannkakan. Det rullar på, jag har massor att skriva eg, men som jag skrivit innan så känner jag mig sedd. Här inne, lite outad så att säga. Men är missnöjd och försöker att tränga bort dom känslorna. har bh på mig...mest hela tiden för att slippa se och tänka.
 
nu har jag val framför mig och alla känns pest eller kolera kan jag säga...och vet varken ut eller in.
Gilla

santamonica47

Kvinna ·

24 sep, 2012

Har skickat ett pm till dig.
Gilla

Anonym användare

24 sep, 2012

Å jag förstår. Missade det. :/ Kram på dig!
Gilla

ljusvitt

Kvinna ·

26 sep, 2012

Verkligen tråkigt att det inte gått bra för dig. Idag fick jag godkännt för att få en operation betald. Läkaren pratade om alla risker och bad mig att tänka på det i några veckor innan jag skrevs upp på väntelistan. 
 
Jag undrar om du tycker att det är värt att ha dina bröst som de är nu, eller skulle du hellre ha tillbaka dina gamla bröst? Helt enkelt, ångrar du operationen eller hade du gjort den även om du vetat vad som skulle hända?
Gilla

Mallory

Kvinna ·

02 okt, 2012

ljusvitt:  ja bra fråga, kan inte riktigt svara på det i nuläget, mår inte riktigt bra i det som skett och svårt att anpassa mig till storleken, ser någon annan i spegeln, och då är den friska inte såå liten.
 
Men det positiva är andningen, det är så lättare att andas, och hållningen är bättre.  Nu har jag mycket operationer framför mig och trassligheter så kanske när allt är över att jag kan se på det med andra ögon?
 
Hur länge har du tänkt på saken? Jag tänkte ju i över tio år .
 
kram
Gilla

ljusvitt

Kvinna ·

03 okt, 2012

Jag träffade en läkare på ungdomsmotagningen första gången när jag var 15 tror jag. Då var jag såklart för ung osv så jag fick ingen remiss, men jag har ju tänkt på det till och från sedan dess. Dessutom har jag nog alltid ogillat mina bröst, i början för att jag var först/en av de första i min klass med att få bröst, sedan för att de var större än alla andras och lite efter det för att dom är hängiga. Nu börjar jag få andra problem som med ryggen och att ha svårt att hitta underkläder osv. 
 
Jag har bestämt mig nu och kan inte vänta tills dagen kommer, men klart att det finns en lite oro. Men jag intalar mig själv att jag hellre har fula bröst och slipper allt annat än att ha fula bröst och massa problem med rygg osv.
 
Lycka till med operationerna :)
Gilla

elha23

Kvinna ·

24 okt, 2012

Hur går det nu? Har det blivit bättre? 
Gilla

Mallory

Kvinna ·

29 okt, 2012

Nja, jag har d knepigt, de gör ont till o från o kan inte ligga på den sidan o absolut ej på mage, och en gång så slet tejpen bort massa skinn, så fortfarande känsligt as hell.
 
O d ser fan ut...men jag tittar bara när jag ska byta tejp.
 
O står på väntelista till o få komma till Gbg...sahlgrenska.
 
:-/
Gilla

anonyma

Man ·

05 dec, 2012

Hej hur går det? läste precis igenom hela tråden för första gången, är ny här på forumet. Och gud vad hemskt att allt detta skulle hända just dig! Men hur är det nu? har allt läkt? har du fått tid för operation eller har de korrigerat ngt redan? 
Hoppas att allt är bra med dig! kram
Gilla

MissCherry

Kvinna ·

05 dec, 2012

Håller också tummarna här! Jobbigt att höra, så skickar lite styrketankar jag med!! 
Kram
Gilla

Jennaa

Kvinna ·

22 feb, 2013

Hur går det för dig, Mallory? <3
Gilla

MatildaLi

Kvinna ·

23 feb, 2013

Usch vad trist att läsa och vad trist för dig!! Förstår att du känner dig nedstämt och totalt klubbad både mentalt och fysiskt. Nog för att man tänker och ororar sig för att det kan hända men sedan när det väl gör det då blir man sååå ledsen och undrar varför just jag...
Även om det är svårt att se ngt ljus just nu så tror jag att det kommer bli bra i slutändan. De är så duktiga de som jobbar med detta. Så även om det blir komplikationer och t.ex. bredare ärr till följd så kan de fixa det!! Sedan förstår jag att det inte bara är ärren du är ledsen över utan känslan av att inte få njuta av sina nya bröst. Kan inte annat än att skänka all min värmre till dig och hoppas på bättring! Även om det känns hopplöst så ge inte upp!! Jag tror på att det kommer bli bra i slutändan!! <3
Gilla

Nkg

Kvinna ·

14 apr, 2025

12 år efter.. men hur gick det med allt? Läst igenom hela din tråd på två dagar.
Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem