Arg, ledsen och besviken... :'(

Tack!!!

Usch vilken fruktansvärd situation :( Lider verkligen med dig tjejen.

Förstår hur fruktansvärt jobbigt det måste vara och ännu värre att behöva gå dit själv :(

Vilken tid ska du dit?

Förstår att det inte funkar så med en helt okänd människa men om jag hade bott i samma stad och hade haft möjlighet hade jag följt med dig. Det känns som han kommer bete på ett inte okej sätt om du är ensam. Hoppas iaf att du kan få en sköterska med dig in. Det är ju inte du som gjort nådot fel. Han har gjort ett stort och i mina ögon jätte allvarligt fel.

Tusen lycka till imorgon!

Hur har det gått för dig vännen..? Skulle ha tipsat dig om att be att få en sköterska med dig in i rummet tillsammans med kirurgen som vittne. Både för att han ska hålla tillbaka sina fulaste sidor och för att du ska ha ett vittne till vilka frågor du ställt och vilka löften/svar du fått.

Hej!

Jag vet inte riktigt.

Hade tid klockan 12 och kunde inte äta på halva dagen igår och på hela morgonen innan. Skakade och frös och var så himla nervös.

Nu känns det lite bättre.

Jag frågade vad som hänt och han sa att det första implantatet "hamnat" under muskeln och därför hade han lagt nästa där under också. Han menade att han INTE skuret av muskeln (detta var inte det intrycket jag fick sist eftersom sjuksköterskerna varit så säkra på att han lagt bakom, och detta var även anledningen att jag grät och var ledsen och det SA jag till honom!).

Vet inte om detta är ett försvar eller om det är sanningen. Funderar på om man ska gå till en annan klinik och om de kanske kan undersöka hur det ser ut?

Om mina ärr (som blödde lite när vi tog av tejp och förband) sa han att de såg bra ut och att jag skulle tejpa och ta hand om dem så kommer de bli fina.

Även mina bröst tyckte han var fina(som jag tycker har hamnat helt för långt upp).

Han ville träffa mig redan nästa vecka (för min skull), för att följa utvecklingen och så att jag "slipper oroa mig".

Om de fastnar uppskulle vi "lösa det utan problem".

Jag fick göra några "övningar" med bröstmuskeln (spänna ihop händerna och så) och ingenting händer med brösten... så det kanske inte är så farligt som jag trodde? Jag vet inte. Jag är väldigt förvirrad just nu...

Även om jag fortfarande inte har fått allt på papper så har han lovat att korrigera om det behövs. Dock känner jag fortfarande att han behandlar mig som den "oroliga lilla flickan som googlat sig till all info"....

Jag vet inte vad jag ska tro, tänka eller göra... är väldigt trött och orolig. Förhoppningsvis i onödan.

Jag kan tänka mig att han klarat sig utan att skära av fästet, men han har väl ändå måst lossa den från underlaget. Det låter ju lite oroväckande att en kirurg säger att det liksom bara kan råka hamna fel utan vidare förklaring.😎

Jag håller med dig. Men jag är inte stark nog att göra mer än såhär...

:(

Men jisses, blir ju rädd när man läser detta!

Hade du med dig någon in till rummet så du slapp sitta där själv? Och spelade du in?

Man blir ju väldigt orolig att det kanske är just "min" kirurg. Och orolig över att den "råkar" hamna bakom ofta? (ska ha bakom men för de som inte vill ha) Muskeln är väl ändå inget löst band som man kan flytta hur som hellst kan en ju tycka... Eller?

Det är okej...

Jag försöker hålla mig på gott humör men det är svårt. Ärren krånglar och formen är bara en större version av det jag hade innan (strutar)... Men jag hoppas att det vänder en dag. Annars kommer jag plocka ur dem och försöka glömma den här mardrömmen.

Det är svårt att vara här inne för det är väldigt många som har åsikter och som tycker väldigt mycket. Jag tror inte att någon riktigt vet hur det känns för en person, om de inte varit i exakt samma situation (vilket jag verkligen hoppas att ingen här har varit).

Jag försöker vara stark men det är inte lätt. Har ej fått fler svar från advokaten (frågade om tillvägagångssätt och arvode).

Läkaren har lovat att åtgärda alla komplikationer som har med placering att göra, även framflytt, kostnadsfritt.

Och just nu är jag inte starkare än så...

Jag försöker nuatt göra allt för att få mina ärr att bli bra (är orolig då ärr brukar läka sjukt fult på mig och de i nuläget är knöliga och inte alls raka :S), och hatålamod med att formen blir bättre (hoppas hoppas).

Tackför stödet ni som har uttryckt sådant.

Mvh J

Jag hoppas att det blir ett bra slut på detta elände, du får uppdatera oss här på pof så att vi vet hur det går för dig :) Sillissystrarna finns här för dig :)

Mållös blir man ibland. Styrkekramar till dig.

Hoppas det löser sig till slut.

Dock så vet jag många som tyckt att brösten sitter för högt upp till en början men att de sjunker allt eftersom, kan bara hoppas detta är fallet för dig också.

Mina satt högt upp, tyckte de kändes som hakstöd första veckorna, nu har de sjunkit ner en hel del och börjar få lite skidbacke. Ingen tröst men kan ju ge en liiiten strimma av hopp att de sjunker. Trots hans felbehandling. Hur kan en kirurg "råka" få ett implantat på fel ställe? Tror jag mycket lite på.

Hoppas du haft en fin påsk trots ångest.

kram

om han nu går med på o flytta fram implantaten varför gjorde han inte bara det från början då??

Det här är inte ok på något sätt! Jag blev verkligen illa berörd av din berättelse och anser att du givetvis bör bli ekonomiskt kompenserad av din klinik. Det var en god idè att du omedelbart kontaktade ett juridiskt ombud.

Har du någon i din närhet som kan stötta dig? Du är jättestark och jag hoppas innerligt att du har ork nog att driva detta ärende vidare och få upprättelse. Den här branschen är verkligen cynisk.

Vi är många här som tänker på dig och håll oss gärna uppdaterade vad som händer!

Massor av styrkekramar!