Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
Logga in
undefined profilbild

Anonym användare

26 jul, 2010

Ska söka remiss via landsting för operation. Råd? (bilder finns)

Andra bröstoperationer

Jag har tubulära bröst, lidit mkt psykiskt av dem och efter viktuppgång (60 kg) och nedgång (55 kg och på väg i mål) även fysiska (fick inte större bröst, hade akupa även innan, men huden i bröstvårtorna blev ännu "svagare" el vad man ska säga). Nu har jag samlat ihop mod för besök hos vc för bedömning, vill få remiss vidare eftersom jag anser att det är ett medicinskt problem. -Någon med erfarenhet av landstingsremiss? (oavsett op typ) -Vad ska jag tänka på inför läkarbesöket? Jag tänkte ta med foton, beskrivning av mina psykiska och fysiska besvär, samt artikel ur läkartidningen ang tubulära bröst. Vet nämligen inte om jag kommer vara talför el kunna visa mig, har som sagt samlat mod länge men detta är så otroligt känsligt (spec efter bemötande på bb). -Någon som har erfaranhet vad Västmanlands läns landsting har för policy ang bröstoperationer o dyl? Tack på förhand, och håll gärna tummarna för mig nu på torsdag!

44

Sortera efter

Anonym användare

13 sep, 2010

Hej!

Har läst ovanstående story och är nyfiken, fått svar från kirurgen än?

Lycka till!!

Gilla

Anonym användare

30 okt, 2010

MorsanFruganJag skrev:

Vad skönt för dig att det går framåt! 👍

Ja, nu äntligen verkar det hända något..! =) *hoppas, hoppas*
Gilla

Anonym användare

30 okt, 2010

Mno skrev:

Hej, härligt att du tagit tag i det här!

Läkaren på vårdcentalen skriver bara remissen. Det är KIRURGEN som beslutar OM och i så fall vad som ska göras utifrån ditt landstings kriterier. Du får antagligen först ett brev från kirurgmottagningen som en bekräftelse på att dom mottagit din remiss och ungefärlig väntetid. Antagligen kan du få besked av kirurgen samma dag du träffar honom! Räkna med att du kan få vänta rätt länge innan du får träffa en kirurg du är nog ingen högprioriterad patient. Får du sen ett positivt svar och funderar på att använda dig av vårdgarantin så tag noga reda på vad som gäller! Vilka kan du vända dig till? Har landstinget avtal med någon? Hur funkar det med betalningsförbildelse? osv. osv 

Lycka till!!!

Tack för lyckönskning! Ber om ursäkt att jag inte varit så aktiv, men det blev så jobbigt att hoppas, fundera etc, så jag har inte vågat tänka på det mer än som är oundvikligt. Först fick jag en läkartid, var såå nervös innan. Väl där brast det och jag kunde knappt prata, skakade och hade mig, blev stressad och jäkligt irriterad på mig själv rent ut sagt.. nu hade jag ju chansen..?? Iaf, fick en ny tid en vecka senare. Skrev ett brev, ifall att jag inte skulle kunna prata, som jag hade med mig. Gick mkt bättre, även om det kändes helt overkligt att jag visade brösten för ngn. Läkaren (kvinnlig) var mkt bra, tog kopia på mitt brev som hon skickade med remissen. För en vecka sedan (en lördag) när jag var på stan ringer telefonen, de har väldigt tryck på bröstenheten men hade en ledig läkartid en vecka senare (idag). En ssk och läkare följde med in på ett rum, och läkaren bad mig beskriva mitt problem. JA, då brast det igen! Jösses, men det kändes som att jag hade gett upp om att ngn skulle förstå och att det skulle vara möjligt att ens fixa. Hade känslan att jag hade fått tiden så att de skulle kunna bocka av mig i statistiken typ, men att "söka för sånt där, när folk kommer hit och har CANCER".. Hursomhelst, tvingade mig att prata och det var nästan fysiskt jobbigt, kändes som om jag bara praatade och pratade.. ingen sa nåt, så jag fortsatte. Sen pratade läkaren, han verkade väl insatt i tubulära bröst och hade opererat sådana. Både han och ssk kändes genuina på något sätt, inte dömande som jag först tänkte. Så fick jag visa brösten, jobbigt men då hade jag väl fått någon overklighetskänsla att "kanske, kanske..?". Fick klä på mig, och läkaren förklarade att han sett mycket värre. Att iom utgångsläget skulle det bli ett bra resultat. Det han funderade på, var om jag skulle kunna se dem som normala efteråt.. de kommer ju vara opererade, jag kommer få en helt annan byst, inte alls lik min nuvarande. Jag sa något om att jag inte ville få liksom uttalade "silikonbröst", han sa att det är silikonbröst jag kommer få vid en ev operation.. Att iom att jag är lång och byggd "rejält" så kommer det bli stora implantat. För annars kommer formen inte bli bra, och det är den som är av prio 1. Iom att han bedömer min missbildning som relativt lätt, skulle det även vara relativt lätt att få ett mycket bra resultat. Svår missbildning = svårare. Det blev varken ja eller nej, vad jag förstått. Han behöver känna att jag skulle kunna bli nöjde efter en operation, och vill träffa mig igen om 2-3 veckor. Jag vet inte hur jag ska tolka det, vågar inte hoppas, men det känns ju nästan elakt om han bokar in om det är uteslutet med op? Och jag upplevde honom som att han förstod att det här inte var någon nyck för mig. Men han behöver veta att en operation skulle göra skillnad för mig. Att jag redan nu ska omvärdera vikten av hur brösten ser ut, och fundera på hur tanken med en helt annan byst känns. Det kommer inte bli bra med enbart att "sno ihop" och liksom göra sig av med det tubulära, han menar att det vore klokt att försöka eftersträva en byst som ser ut att passa på mig. En byst ingen skulle reagera på på badstranden etc. Det där sista fick mig att le, jag var väl.. 12 år sist jag var på en badstrand..? Haha, 20 år.. vilket kanske visar i den orimliga fixering jag sysslat med. Oavsett besult, har han ju rätt. Jag har allt att vinna att ta semester från tankar på brösten. Låta dem styra mina val. Så jag tänker börja med att sluta tejpa dem, och försöka se mig mer som en helhet inte någon med en kropp varav en del är missbildad. Resten är ju inte det! Och, när jag satt där i väntrummet innan besökt och led med typ alla kvinnor som var där (och automatiskt tänkte att de hade cancer) så gav väl även det lite perspektiv. Får jag operation beviljad, bara vetskapen kommer lätta mitt hjärta.. Först vid en operation kommer jag kunna pusta ut. Och jag förväntar mig inte superdupersnygga bröst, utan ett par bröst som ser ut så som man tänker sig att de gör. Ett par bröst som ingen skulle reagera är vad jag vill ha, haha, konstigt det låter. Hursomhelst, håll nu alla tummar och tår, jag fick förtroende för honom och bara att ha blivit tagen på allvar känns hoppingivande. Först tänkte jag att väntan inte kommer bli lätt, men jag tänker göra den lätt genom att tänka att jag inte har något som är värre än att det kan korrigeras. Ska updatera er så fort jag har något att komma med! :)
Gilla

Anonym användare

30 okt, 2010

Se trådsvar! Tack för lyckönskning, hoppas hoppas nu! =)
Gilla

Anonym användare

30 okt, 2010

sökte genom landstinget för 11 år sen..kom in i kön som prioritet 7..längst ner alltså..trots att de var supersmå o jag mådde dåligt psykisktgrät som satan på första mötet av all stress o ångest..de tog kort..o allt...(de var inte tubulära).efter en 5 år kastade de ut mig ur kön...pga av nedskärningar o annat skit..jag började spara själv..och nu 12 år senare från remissen har jag mina 75D/80 C..helt underbart att känna sig som en hel kvinna..lycka till men överdriv så mkt du kan(man är ju ledsen men jag menar, försök inte hålla inne känslorna)  samt gråt många tårar annars har jag inte mkt tilltro till deras sympati.. lycka till..verkligen

Gilla

Anonym användare

30 okt, 2010

sökte för 12 år sen skulle det ju vara

Gilla

Anonym användare

30 okt, 2010

Håller verkligen tummarna för dig!

Jag orkade inte bråka med vården så jag tog den "enkla" vägen och betalade själv, mycket pengar men det där med att klä av sig och förklara sina problem... tycker verkligen du varit stark!

Gilla

Anonym användare

31 okt, 2010

wildflower75 skrev:

sökte genom landstinget för 11 år sen..kom in i kön som prioritet 7..längst ner alltså..trots att de var supersmå o jag mådde dåligt psykisktgrät som satan på första mötet av all stress o ångest..de tog kort..o allt...(de var inte tubulära).efter en 5 år kastade de ut mig ur kön...pga av nedskärningar o annat skit..jag började spara själv..och nu 12 år senare från remissen har jag mina 75D/80 C..helt underbart att känna sig som en hel kvinna..lycka till men överdriv så mkt du kan(man är ju ledsen men jag menar, försök inte hålla inne känslorna)  samt gråt många tårar annars har jag inte mkt tilltro till deras sympati.. lycka till..verkligen

Ojoj, 5 år och sedan "ute"... ja, det låter ju inte direkt upplyftande! Vad skönt att du äntligen fick dina bröst till slut. Jag har tänkt att operationen delvis är pga tubulära (men mild deformitet enl läkaren), men även så klart pga att jag inte känner att jag kan leva normalt med dem. Blir jag ledsen blir det antingen som nu, tårar (vilket kändes rätt fånigt iom att på andra sidan väggen sitter det förmodligen ngn med cancer..?).. Eller så blir jag liksom inte helt närvarande, att allt känns overkligt? För så kändes det i slutet, när jag försökte höra vad han sa. Tänkte att de skulle rekommendera mig till psykolog istället iom mina tårar, därför jag verkligen försökte ta mig samman, att "Nu har jag chansen att förklara". Usch, när jag tänker på vad du råkade ut för, förhoppningar och sedan efter så lång tid besvikelse, vågar jag inte hoppas alls - det känns ju elakt att inge förhoppningar. Ang att betala själv vill jag inte gå in på det helt, men ett förhållande slutade med att jag fick skulder som inte är mina, men som jag betalar av. Det är mitt "sparande" nu, så innan det är klart kan jag inte spara till op. Dessutom har jag barn, och efter att ha levt som medelinkomsttagare med sparande och god levnadsstandart sedan pga ovan få vända på varje krona och leva på lägstanivå.. Ja, det skulle kännas för egoistiskt då att använda det första ihopskramlade till op, istället för barn som inte har ngn del i varför ekonomin blev "fel" men ändå drabbats. Vilket ju i sig knappast är ett argument för att få landstingsop, och heller inte något jag tagit upp. Det är pga tubuläriteten och allt det medför som det vore en sådan lättnad med op. Håll tummar, som sagt!
Gilla

Anonym användare

31 okt, 2010

Nath skrev:

Håller verkligen tummarna för dig!

Jag orkade inte bråka med vården så jag tog den "enkla" vägen och betalade själv, mycket pengar men det där med att klä av sig och förklara sina problem... tycker verkligen du varit stark!

Tack! =) Ja, fy, här har man gömt brösten hela livet, och så är det inte ens ngn man älskar och som älskar en som får se.. Men dem jag träffat har varit över förväntan, jag vet inte om de kan förstå, men de har bett sig proffesionellt och det har jag uppskattat. Man hör ju mest om motsatsen, och tex på bb var de allt annat än professionella, samt när jag i ett par mån sökte för svårt att amma, så det var lite det bemötandet jag kanske var beredd på. Att "en vuxen kvinna inte skäms över sina bröst, ska det vara så märkvärdigt att visa, alla ser vi olika ut". Men nej, inget sånt, bara vänligt och rent medicinsk undersökning liksom.
Gilla

Anonym användare

31 okt, 2010

jag tycker inte du ska tappa hoppet även om det hände mig, jag orkade inte bråka med dem..kanske skulle ha överklagat och sagt att ja tar livet av mig osv..

Vad hjälper det om de skickar dig till en psykolog om det är brösten som är problemet, låt dem inte köra med dig..

Jag sa att jag vill känna mig hel som kvinna när jag atr av mig kläderna, jag gör det för mig och inte för att få killar..du kanske träffade en bättre läkare än jag gjorde, min va ganska ung..hmm..och hoppas du får högre prioritet+du ska inte ha dåligt samvete om kvinnor med cancer får hjälp med sina bröst, du tar ju inte deras tid direkt..de får ju automatiskt högre prioritet..alla har sina anledningar och alla är lika värda.

Gilla

Anonym användare

31 okt, 2010

wildflower75 skrev:

jag tycker inte du ska tappa hoppet även om det hände mig, jag orkade inte bråka med dem..kanske skulle ha överklagat och sagt att ja tar livet av mig osv..

Vad hjälper det om de skickar dig till en psykolog om det är brösten som är problemet, låt dem inte köra med dig..

Jag sa att jag vill känna mig hel som kvinna när jag atr av mig kläderna, jag gör det för mig och inte för att få killar..du kanske träffade en bättre läkare än jag gjorde, min va ganska ung..hmm..och hoppas du får högre prioritet+du ska inte ha dåligt samvete om kvinnor med cancer får hjälp med sina bröst, du tar ju inte deras tid direkt..de får ju automatiskt högre prioritet..alla har sina anledningar och alla är lika värda.

Tack för svar! Jättetrist verkligen att du inte fick hjälp, men oj vilka snygga du har nu! Du måste vara jättenöjd, jättevackra. Du har ju rätt, det är inte cancerpatientens tid jag tar, utan OM jag får operationen har jag ju lägre prioritet.. Vilket gör att den här jobbiga väntan jag känner nu tills nästa läkarbesök förmodligen kommer kännas liten i jämförelse. Blev helt tårögd när han beskrev att om jag får en operation via dem, så kommer de eftersträva att göra bröst som ingen noterar skulle vara något konstigt med på en badstrand etc. Jag har inte ens vågat leka med tanken.. alla gånger jag tackat nej till att hänga på någon att simma med barnen etc.. alla "mens"tillfällen under skolgympan, ja jösses.. Ångrar lite att jag sa att jag INTE vill ha stora, för när jag tittar på bilder på tjejer i min längd och viktklass ser det ju inte stort ut med stora inlägg.. Men han sa ju att han isf tänker sig stora inlägg, iom hur jag är byggd, och så vårtgårdsplastik så att de blir ca 4 cm.. så man kanske får "önska" efter tycke och smak även vid en landstingsbetald operation? Lär ju bli mer nöjd ju mer de överensstämmer med vad jag tycker är "idealet", tänker jag. Han pratade något om ingrepp som gick ut på att lossa på vävnaden som orsakar det tubulära. Är det någon med tubulära som fått det förklarat för sig? Han beskrev op kortfattat men bra, men ville inte gå in på det praktiska mer förrän vi kan se att jag är kandidat, el hur man ska säga. Han sa att jag får inse att det kommer bli en helt ny uppsätting bröst, ett helt nytt intryck. Inte som när jag tejpar tex. Jag kommer få silikonbröst - inte medfödda naturligt vackra bröst. Och det är jag helt med på.. men det kommer ju inte bli "brösten som aldrig kom", utan ett par "opererade". Vilket jag är helt fine med. Han vill väl veta att jag kommer kunna släppa det här med brösten om jag får ett par som ger ett normalt intryck i badkläder osv. Vet ju inte riktigt hur jag ska nå fram med att det kommer jag.. Har lite skavanker här och var, men är tillfreds med dem. Ang brösten är det mer att det känns som.. ja, lite snopet på något sätt, att jag aldrig fick "bröst". Tänkte mig ju det. Mamma hade, alla omkring mig hade så som man tänker sig brösts utseende. Men har för länge sedan insett att ett par "svenssonbröst" (el hur man ska säga, ni fattar nog) aldrig kommer ploppa upp av sig själv. Och får jag ett par opererade, hm.. Det hemska är att jag inte vågar fortsätta den meningen nästan, det känns som att det vore så SKÖNT! Kunna gå vidare. De har fått sin "fix", oavsett hur nära drömbröst de blir, så så länge de inte blir helt defekta så kommer de ju vara bröst som.. tja, som kan tas för bröst! Och en operation är ju alltid en risk, inser det. Men i jämförelse med att fortsätta kämpa med att samsas med vad jag har, så tar jag gärna den "resan". Nu googlar jag tuttar till höger och vänster, och tycker alla är vackra haha.. vet inte om jag ska vila från det el frossa i det! :P Jag hoppas att jag är en bra kandidat och att det här kommer bli ett tillfälle för honom att lätta en börda för mig, även om det inte är konkret genom att operera bort en tumör.
Gilla

Marina

Kvinna ·

31 okt, 2010

Jag håller verkligen tummarna för dig! Jag tycker absolut att du borde kvalificera dig, såsom du skriver verkar du ju vara helt realistisk, sund och sansad i övrigt men oerhört hämmad över dina komplex. Och där är du ju i gott sällskap på det här forumet, även om många "bara" önskar sig lite större utan att egentligen leva livet till hälften före operationen.

Försök behålla den "måttfulla" förväntan, så blir allt över "acceptabelt" resultat extra bonus. Och oavsett vilket besked du får av Landstinget, tror jag att du kommer att hitta en väg, så du kommer att få dina "nya" bröst till slut.

Gilla

Anonym användare

01 nov, 2010

Marina skrev:

Jag håller verkligen tummarna för dig! Jag tycker absolut att du borde kvalificera dig, såsom du skriver verkar du ju vara helt realistisk, sund och sansad i övrigt men oerhört hämmad över dina komplex. Och där är du ju i gott sällskap på det här forumet, även om många "bara" önskar sig lite större utan att egentligen leva livet till hälften före operationen.

Försök behålla den "måttfulla" förväntan, så blir allt över "acceptabelt" resultat extra bonus. Och oavsett vilket besked du får av Landstinget, tror jag att du kommer att hitta en väg, så du kommer att få dina "nya" bröst till slut.

Tack för pepp! :) Försöker att inte tänka på det, sen tänker jag att jag kanske borde tänka på det - tror det är avsikten med att ses om ett par veckor. Tankarna skapar mest frågor..de flesta kan jag nog bara få svar på av dem, vet inte om jag ska vara jobbig och ringa och fråga eller skriva ner allt och vänta tills besöket. Om ngn råkar ha en aning uppskattar jag svar! :) För att nämna några: Omfattas den här typen av vård av vårdgarantin? Finns det någon som har bilder från landstingsop? Hur söker man info om en viss kirurg osv..? Ska söka runt här, men vet någon blir jag glad för svar!
Gilla

Anonym användare

01 nov, 2010

Tillägg: alltså, om kirurgen fått många anmälningar, varningar osv, eller snarare - om den som anmält fått rätt mot denne o likn. Nu fick jag ju ett väldigt bra intryck, och om det visat sig att man slarvat upprepade gånger anlitas man väl knappast av landstinget.. eller?
Gilla

Marina

Kvinna ·

01 nov, 2010

HSAN har fram till årsskiftet ansvar för förfrågningar om specifika kirurger, de kan tala om ifall han/hon har anmälningar eller påföljder "på sig". (De flesta som varit aktiva ett tag har NÅN anmälan, det behöver inte vara avskräckande - men det ska mycket till innan man får en erinran...) För du får den kirurg du blir tilldelad, vad jag förstår, och vill egentligen söka just på honom?

Jag tror du gör det mest sansade intrycket om du skriver ner allt och kommer förberedd... Det har också den fördelen att du kan dra ut lite på tiden med förberedda frågor om du behöver nån minuts betänketid på plats för att "ta in" sådant som sägs på nästa möte. 

Gilla

Anonym användare

01 nov, 2010

Tack för snabbt svar! Jo, håller med, vissa frågor är ju mer allmänna och kan jag söka fram, tex här! (GULD forum, verkligen!!). De frågor bara de kan svara på och som blir aktuella vid en ev op, skriver jag ner och tar med. Och ang anmälan, så tänker jag som du skriver, att anmälda kan ju faktiskt alla bli. Den kirurg jag träffade hade erfarenhet av tuburösa bröst med mkt grövre missbildning, så bara det kändes betryggande om jag får honom ifall det blir op. Tänka, vila, tålamod är nog melodin tills det blir återbesök..! :)
Gilla

guldskor

Kvinna ·

01 nov, 2010

jag håller verkligen tummar och tår på att allt går vägen!

jag har själv gått runt i 9 år och väntat på att mina bröst skulle bli "normala" men inget har hänt fortfarande...

jag började fundera på att kanske gå genom landstinget men blev rädd för att man inte får bestämma själv

hur mycket man ska lägga in etc. jag tror även att jag inte hade kvalificerat mig till att få en operation genom

landstinget då jag har sett värr tubisar än  mina på internet...

Detta med att gråta hejdlöst på konsultationen....det gjorde jag med men i slutet av allt.. gud vad jag skämdes!

haha! men han måste ju vara van vid det! jag blev så ledsen så jag kom inte ihåg något han sa så har fått mejla peter cosmo någta gånger  för att få informationen nedskriven! haha!

Jag håller verkligen tummarna för dig! och jag hoppas på ett riktigt fint resultat!

btw du ska både lyfta och förstora?

Gilla

Anonym användare

02 nov, 2010

guldskor skrev:

jag håller verkligen tummar och tår på att allt går vägen!

jag har själv gått runt i 9 år och väntat på att mina bröst skulle bli "normala" men inget har hänt fortfarande...

jag började fundera på att kanske gå genom landstinget men blev rädd för att man inte får bestämma själv

hur mycket man ska lägga in etc. jag tror även att jag inte hade kvalificerat mig till att få en operation genom

landstinget då jag har sett värr tubisar än  mina på internet...

Detta med att gråta hejdlöst på konsultationen....det gjorde jag med men i slutet av allt.. gud vad jag skämdes!

haha! men han måste ju vara van vid det! jag blev så ledsen så jag kom inte ihåg något han sa så har fått mejla peter cosmo någta gånger  för att få informationen nedskriven! haha!

Jag håller verkligen tummarna för dig! och jag hoppas på ett riktigt fint resultat!

btw du ska både lyfta och förstora?

Haha, åh, ja man går ju där och väntar.. har du el ska du operera?! Får kolla din profil kanske.. Hoppas iaf att din långa resa mot bröst är över! :) Tanken att visa dem för NÅGON har varit så känslig, så jag har liksom undvikit bröst överlag på något sätt. Inte orkat se andras (fick avundsjuk-overload på allt och alla i tonåren ang bröst så jag "stängde" nog av förmågan att se bröst.. :P Vägrar känna avund, obekvämt!). Då jag haft sex, har jag förklarat att det inte är så mkt att se, el att jag inte gillar att man tar på brösten. Vissa killar är ju lite envisa, men alternativet har varit "inget sex" så tja, då lämnar de el gillar läget.. Liksom, är man med mig får man inga bröst på köpet. Hade låga förväntningar när jag kom till kirurgen, tänkte att de på sin höjd "fixar" det tubulära, men vågade inte få några större förhoppningar (så är det väl fortfarande iofs). Men han sa att för att öht få det bra, att det ska bli bröst som man inte reagerar på, "svenssonbröst", så behövs det tveklöst läggas in. Har liksom inte så mkt, förutom "tubarna". Tror det blir ankarlyft? Iom att vårtgårdarna ska minskas till halva stl. Visst har jag också tankar om att det skulle vara bättre med egenfinansierad operation. Samtidigt fick jag förtroende för kirurgen. Om jag öht är aktuell för operation vill jag ju veta vad han har för bild av vad som ska göras, och hur resultatet av det kan se ut. Och någonstans så tycker jag att om det finns ett tillstånd, som dels ger psykiskt lidande iom att man avviker från normen, och även ger andra problem i form av amninssvårigheter, svårt att hitta bekväma bh:ar (jag har gett upp, tejpar så huden inte skaver, sen har jag inlägg i mina akupebhar från hm... varför ska man inte få hjälp med detta? Det är mitt dåliga mående, men det i sig har ju på olika sätt belastat vården iom att man skapar andra problem (iaf jag). Det sitter inte i brösten i sig, men att de avviker gör att det blir dåliga ringar på vattnet, har kännt mig dålig att jag är såpass "ytlig" att det påverkat så mkt. Är inte ytlig annars?! Det som känns jobbigast är att inte veta om jag får beviljat, ska jag göra själv kommer det dröja många år.. Vilket det kanske kommer göra vid landstingsop också (vet ju inte om det omfattas av vårdgarantin, tror inte det?). Sen tror jag faktiskt inte att jag skulle "göra" så mkt med brösten, har vant mig vid att inte ha urringat så är inte direkt så att många skulle se. Men skillnaden är att jag skulle veta. Dejtar ibland när jag orkar, men det här ligger alltid i bakhuvudet och jag orkar oftast inte ta steget till relation iom det. Så där skulle jag kanske våga komma ngn närmare, även mentalt. Stora längtan är att åka och bada med kompisar och våra barn, det är nog det jag haft mest dåligt samvete över, att jag inte kunnat förmå mig till. Och tiden går fort.. Och om jag träffar en bra kille, så vore det mysigt att duscha ihop. För det är det stora jag velat, men inte kännt att jag kunnat när jag varit i en relation. För det är inte såå normalt med bh i duschen.. ;) Bara tanken att vara naken, el ha bara tshirt, el linne, med en kille, är liksom.. för mkt. Vill tro att jag kommer kunna visa mig för en kille också, men just nu känns det vågat bara att tänka mig att tex sova i tshirt ihop. Lindex framknäppta vadderade t-shirtbh med brottarrygg har varit en följeslagare i sängen i säkert 14 år..(!). Undrar just hur många man ägt?!! Vaad jag babblar.. :P Men här är stället jag "outat" mina bröst, så det är ju typ här jag KAN babbla.. :) Ni får ursäkta. TACK för hållna tummar, jag håller mina och hoppas det dimper ner ett kuvert med en tid snart, har svårt att tänka på annat!
Gilla

Anonym användare

02 nov, 2010

Guldskor: såg nu, operation i mars! Spännande! Varmt lycka till, hoppas du lägger in bilder också! =)
Gilla

guldskor

Kvinna ·

02 nov, 2010

Tubulärnomore skrev:
Guldskor: såg nu, operation i mars! Spännande! Varmt lycka till, hoppas du lägger in bilder också! =)

tack så jätte mycket! det ska bli skönt när allt är klart och läkt!

jag har dock inte lidit lika mycket som du men i vissa saker känner jag igen mig. jag har kunnat använda bh men känt att jag lixom inte kan fylla ut dom... det har alltid varit konstigt.. nu använder jag mig av en super vadderad bh från twhilfit som lyfter och så de ser större ut.. det är de ända jag äger.. jag hoppas aldrig de lägger ner modellen!!!!

för mig gör det absolut inget att du skriver av dig! tycker det är skönt och hemskt att veta att jag inte är den ända därute som har detta fel... men plötsligt så vet jag att det finns fler som jag.. och man kan få en smula bättre självkänsla bara genom att operera brösten! oh!! när jag är opererad ska jag gå utan bh under ett linne.... det har jag alltid önskat.. och att kunna ha ett halternecklinne utan att det stora bröstet tittar ut när man böjer sig fram för det är så slappt...

Vi håller tummarna för att det ska gå vägen för oss alla!

Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem