Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
Marina profilbild

Marina

Kvinna ·

11 dec, 2011

Jag tar ut implantaten och transplanterar fett...

Bröstförstoring

Jag har, som flera av er vet, haft en lång rad komplikationer och aldrig fått de skidbackebröst med naturligt utseende jag strävat efter. 

Nu orkar jag faktiskt inte trassla med fler olika implantat, då alla komplikationer jag haft (utom möjligen den första infektionen, då en stor del av min egen vävnad dog, men förmodligen även den) på något sätt varit relaterade till just implantaten.

Utan implantat hade jag varken haft muskelpåverkan, dubbelkonturer, rippling eller synliga kanter och synliga veck på kapseln (Se gärna menyn Av Intresse, där det finns beskrivningar av olika komplikationer). 

Ganska mycket av de senaste turerna kring mina bröst finns beskrivet i denna tråd, men jag tänkte starta en ny, då den blivit lång, och eftersom jag nu inleder ett nytt kapitel.

 Efter att ha försökt med framflytt, som förvisso hjälpte till ganska stor del mot MFD (muscle flex deformity), men inte tog bort muskelpåverkan helt, och istället - kanske delvis pga av större implantat i försök att få en bättre form - står jag inför valet att antingen injicera fett ovanpå implantaten för att försöka dölja ripplingen, eller ta ut dem och bara injicera fett.

För mig har tsorleken inte varit det primära. Min historia började med att jag sökte en kirurg för att göra ett lyft, men blev rekommenderad att lägga in små implantat istället för att slippa ärr på bröstet. Då jag hade haft en egen d/e-kupa och hade åtminstone en c-kupa, lockades jag av tanken på att slippa ärren, och tyckte att det ju ändå inte skulle bli mer än jag hade haft, så visst! Jag fick en infektion, vävnad dog och i operation två, då implantaten togs ut, hade jag bara en a/liten b-kupa kvar, och att gå från e till a på ett par år var mer än jag pallade med, så sen fanns liksom inte alternativet att nöja mig med lyftet.

Men efter en 15 år lång följetong av komplikationer, med ett sex år långt avbrott då jag trodde att inget mer fanns att göra, tills för ett par år sen, finns nu möjligheten att ersätta åtminstone lite av implantatens volym med fett, och nu åker de faktiskt ut. Mina bröst är idag inte mina vänner, utan känns mer som aliens - och ibland tycker jag mest synd om dem, för allt de varit med om.

Jag skulle aldrig ha betalat för en fettsugning i vanliga fall, har inte så mycket fett att jag tycker det är värt det, för även om jag inte är nån liten tjej har jag ganska mycket muskler och är helt enkelt lite "bred" av naturen. (Jag hade jobbat mig ner ett par kg inför konsultationen, och då sa kirurgen att jag gärna fick lägga på mig lite, så han hade att ta av!! - så slutdietat för tillfället...) Framför allt har jag inga ridbyxlår eller någon enskild depå jag gärna skulle ta bort - det ligger lite här och där, men lår och höft, samt innerknä, är väl de bästa depåerna. 

Men man tar ju helst fettet på så få ställen per gång som möjligt för att minimera jobb och läkning, så jag bad dem börja vid knäna och gå uppåt då - av följande skäl:

-att man sen ska ha kompressionsplagg på i ett par månader, och jag har hellre långa tights i januari än i april.

-att det ser mer normalt ut att ha fett runt lår och höft än att vara slimmad där efter en fettsugning, och ha kvar runt knäna.

De tar ju bara det som behövs för transplantationen, så det blir inte så himla mycket. 250 cc per ben liksom.

Får väl se om jag ändrar mig precis vid operation, om vi diskuterar läget då.

Jag är tyvärr inte så ung längre (39 år) och kan därför inte räkna med så mycket elasticitet i huden, men jag hoppas att den ska dra ihop sig någotsånär ändå. Man gör ogärna ett lyft i samband med fettinjektioner, då man behöver så frisk och opåverkad vävnad som möjligt för att det injicerade fettet ska kunna genomväxas av kärl så fort som möjligt, vilket är nödvändigt för att förse det med syre och näring så det överlever.

Jag biter nu ihop, och  inser att jag förmodligen kommer att ha riktigt trista hängbröst med 490cc implantat mindre och ca 125 cc fett mer efter den första operationen (20 dec i år, 2011). Jag får desutom inte ens använda BH på två veckor då inget får trycka emot för att fettet ska få bästa möjliga förutsättningar att fästa.

Sen kan man upprepa proceduren tre månader senare och fylla på lika mycket till. Eller, egentligen ska Per Windh, min kirurg på ArtClinic i Göteborg, injicera det dubbla, men man räknar med ett sk "take" på 50%.

Med lite tur, kan omgång två få ett bättre take, men det vågar han förstås inte lova, utan det får isåfall bli bonus. 

Så, jag får i slutändan, efter ingrepp nr två i mars/april, kanske 250 cc fett istället för mina 490 cc implantat. Plus egen vävnad på ca 200 cc, varav det mesta sitter upptil, då mitt bröstveck sänkts i omgångar, genom alla operationer. Om man nu kan jämställa de olika typerna av volym, vilket egentligen är svårt, så får jag 450 cc istället för 690. Men jag har ju haft 225 cc implantat utan att känna mig för platt - de vara bara fula och fulla av komplikationer.

Drar huden inte ihop sig, kommer jag att behöva göra ett lyft, tidigast i sommar, för att det ska gå tre månader mellan ingreppen. Så jag kommer nog att ha hyfsat hängiga bröst i sommar.😕

Men vet ni, det känns ändå rätt! Jag har aldrig tyckt om känslan av implantaten, och kan jag få egen vävnad, som ser okej ut, gör det mig inget om jag går från en f-kupa till en c/d. Bara den nu blir någorlunda fin, i slutändan!
Och jag korsar alla fingrar och tår, och önskar av tomten att jag får tillbaka något av min känsel, då nerver åtminstone teoretiskt borde ha lättare att växa igenom fett än implantat. Jag har kanske 10% kvar av ursprunglig känsel, absolut ingen erogen upplevelse utom den "psykiska", och det gör bara ont när nån rör mina bröstvårtor. 

Så, nu ger jag mig iväg på vad som förhoppningsvis blir den sista resan. Håll tummarna för mig!

Bild från jan 2014 uppladdad efter fyra transplanter plus ett antal lyft för att få det jämnt.

205

Sortera efter

Marina

Kvinna ·

14 jan, 2013

Yes, jag blir demopatient 26 januari!
Gilla

Chicababe

Kvinna ·

15 jan, 2013

Men så härligt! Hoppas att det blir lyckat! : ) Jag skall tänka på dig och hålla tummar och tår! : ) spännande! Kram!
Gilla

Sweedie

Kvinna ·

15 jan, 2013

Vad spännande! Jag håller verkligen tummarna att Du kan få hjälp på detta vis!
Gilla

twinky

Kvinna ·

15 jan, 2013

Marina skrev:
Yes, jag blir demopatient 26 januari!
Yeah - grattis och lycka til!!!
Gilla

Marina

Kvinna ·

15 jan, 2013

Tack!! :)
Gilla

Casiopeia

Kvinna ·

16 jan, 2013

Vad roligt. Hoppas att det går jättebra.
Gilla

mamma395cc

Kvinna ·

16 jan, 2013

Å va bra!! Se till att äta upp dig ordentligt nu... ;-p (En liten fråga Marina, varför får jag inte upp denna tråden på min svarsbevakning? Alla andra kommer automatiskt... )
Gilla

Annette33

Kvinna ·

22 jan, 2013

Glad för din skull Marina, följer dig i tråden, lycka till!
Gilla

Marina

Kvinna ·

25 jan, 2013

Just mumsat i mig tre mackor och ska strax in i descutanduschen. Fy fasen vad jag är less på Descutan, min kropp börjar reagera med "sjukkänsla" och olust så fort jag känner lukten. Har varit rätt mycket de senaste åren...
Och jag är inte nervös, men det känns så jobbigt..! Nu igen... Två månader i kompressionsplagg, träningsuppehåll, gömma allt från dottern, jobbet m fl... Men jag har tagit en dags semester i vart fall, på måndag. Sen får jag väl bita ihop, har inte så mycket semester kvar efter alla turer. Pojkvännen har lydigt tagit på sig en av mina pyjamasar (ser supergullig ut i min vita flanellpyjamas med rosa och lila blommor el nåt på, ) för att inte själv behöva duscha med descutan när vi nu ska sova ihop. Han sover redan, men jag sitter uppe och kollar till POF medan jag äter det sista jag får. Drar på det, har inte alls lust. Och Art Clinic vill att man ska Descutan-duscha vid tre tillfällen (ofta räcker två). Tursamt nog behöver jag inte tvätta håret med det varje gång, bara imorgon bitti.
Men - det finns en chans att imorgon blir min sista bröstoperation!
13: gången gillt (eller 14:e om man räknar det lilla lyftet i december)??
Jag tänker på det för att hålla modet uppe.
Gilla

twinky

Kvinna ·

26 jan, 2013

Stort lycka till idag! Håller tummarna för att det blir 14:e gången gillt. Styrkekram på dig!
Gilla

Casiopeia

Kvinna ·

26 jan, 2013

Tänker på dig idag och hoppas innerligt att denna operation blir sista pusselbiten för dig.
Gilla

Marina

Kvinna ·

26 jan, 2013

Det blir visst Hilkka Peltoniemi som ska jobba med Per på mig. Han säger hon är lika duktig som Klaus. 
Gilla

Chicababe

Kvinna ·

26 jan, 2013

Lycka till idag! Håller tummar och tår för dig som sagt! : ) Styrke kramar!
Gilla

Marina

Kvinna ·

26 jan, 2013

Nu har de ritat och tagit bilder i 3D. Och de har precis bestämt att vid helt skippar antibiotika. Man ser inga infektioner vid fettransplantationer:-) .
Gilla

Marina

Kvinna ·

26 jan, 2013

Så lustigt att de tycker jag har tunt med fett fast jag gått upp sex kilo! De har ritat lite här och var, midja, framsida lår, rridbyxeplatsen... har fått dropp och oralt medel mot illamående. Hilkka var förresten lätt att fatta sympati för. Rakt på sak, vänlig, förtroendeingivande och med humor. 
Gilla

Marina

Kvinna ·

27 jan, 2013

Hemma ensam i soffan, inte så mkt energi, men okej ändå. Hilkka och Per fick fick ihop till 180 cc i vart bröst och var själva nöjda med resultatet, hade visst fått beröm från den åskådande publiken också, så jag får hoppas det blir bra här under bandaget - själv har jag ju inget sett. Jag är supernöjd med att jag kom ihåg att ta med steril mepiformtejp, som de tejpade på när de var klara - vill inte tänka på hur mina lyft-ärr från i december skulle reagera på svullnaden och det extra fettet utan tejp där under bandaget i 3-4 dagar...
De har (om man ska döma utifrån var det gör ont)  dels sugit från nedre framsida lår, från just ovan knät, i tunna långa drag, som Hilkka förklarade det, för att det skulle bli ett så jämnt resultat som möjligt och jag hoppas verkligen på det, hon ska ju vara duktig. Och så har de tagit från två stora cirklar som går runt midjan, typ där man sätter i handen, och så där man får ridbyxetendens. Inget från fett"valken" under rumpan, för om man tar där riskerar man istället att rumpan bir hängigade, och den är det enda jag är hyfsat nöjd med nuförtiden, så jag ville inte att de skulle "ge sig på den".
Nu går det i vart fall inte att skörda mer fett på min kropp, så nu är det bara att hålla tummarna.
Jag vaknade troslös, så jag bara hoppas att de hade tejpat på mig nån slags insynsskydd under den videosända operationen! Men det får jag väl ändå tro. De gör ju det i Göteborg i vart fall.
Syster Sara kämpade tappert för att få på mig den kortare kompressionsbyxa utan hakar/hyskor eller dragkedja som jag hade ordinerats, och vi hade ett himla slit, att få upp den över alla tjocka kompresser och ömma partier, men när vi väl fick upp den stod det klart att det var omöjligt att ha den. Jag kunde knappt andas och än värre blev det när jag satt upp, det hade inte gått att köra 17 mil hem utan chans att lätta på det, så Sara och Marina (!) som kommit med fika (jag hade ingen aptit, men siktade in mig på kolakakorna med massor av socker och fett, precis vad jag behövde efter 19 timmar utan mat och blodsockret nere i fötterna) gav mig ett par längre byxor som hade öppning på sidorna så jag kunde knäppa den allra sista efter hemkomsten. Änglar! Jag kan leva med längre byxben, bara jag får andas. Faktiskt tycker jag de är bättre också därför att slutmudden annars har en tendens att klämma åt på halva låret, som en stas. I alla fall på mig som inte har smala ben.
De sitter verkligen inte lösare än nåt annat jag haft, och storlek medium är tydligen ett midjemått på 27-29'', dvs 68,58 - 73,66 cm. Det kvalar jag nog kanske nöd och näppe in på efter fettsugningen, men då får de ha varit energiska med sugen! :) Lägg på det ett antal mega-kompresser och svullnad, så tror jag ni får bilden klar för er. Kompresserna behövs under något dygn efter på, då det läcker ut vätska; för att suga ut, så sprutar de ju först IN en koksaltlösning med bedövning som "slår loss" fettet. Tekniken kallas Body Jet, sk Water Assisted Liposuction, och är den som är skonsammast mot det utsugna fettet, vilket ju behövs om detta ska kunna transplanteras. Den ska dessutom vara förhållandevis skonsam även mot "skördeplatsen".
Sara hade dessutom ett fiffigt ställe för venflon ("gummikatetern/gummikanylen") som jag inte varit med om förr. Ca 6-7 cm ovanför handleden, på ovansidan/sidan av armen, ungefär i linje med tummen. Kanonbra, inte så tunt och ömtåligt som handryggen, och inte ivägen alls om man böjer armen. Hur hon kunde hitta en ådra där övergick mitt förstånd, jag ser den inte själv, men hon visste vad hon letade efter och hittade rätt på första försöket. Way to go, Sara!
Övrig personal var också trevlig, och några var visst från Göteborg, just för den här kursen, men narkosteamet tror jag var Jönköpings eget, och narkosläkaren, en lugn och sympatisk kille som jag tror hette Anders, (även om nån del av mig var övertygad om att han hette Martin - tror han liknade nån...) var uppmärksam, svarade på alla frågor och berättade vad han gjorde, precis som Ulla som hade det otacksamma uppdraget att sätta EKG-elektroder på ryggen på mig sedan jag lagt mig tillrätta. 
Pojkvännens bil krånglar (idag av alla dagar!) så han var tvungen att åka hem i eftermiddag och börja ta hand om det, men han har knutit fast ett rep vid fotändan av mig säng så jag ska kunna dra mig upp från liggande - det gör för ont i det ihopklämda bukpartiet att resa mig normalt, men jag kan dra. Han åkte och handlade lite åt mig innan han åkte hem, så jag kan göra åtm lite mackor utan för mycket ansträngning. :) Men det går ganska bra att gå runt i ultrarapid och göra sånt som varken kräver snabba eller kraftiga rörelser, typ fixa en macka eller vattna blommor; det är det där med att ställa sig upp eller sätta sig i soffan eller ställa ifrån sig datorn åt sidan som är jobbigt! Hade varit bekvämt med assistans.
Hehe jag tyckte jag hade piggnat till igår kväll, men jag måste ha haft lite morfinskalle kvar ändå, för imorse hittade jag min BH i jackfickan, inte i morgonrocken som jag trodde.💋
Gilla

Rosenknopp

Kvinna ·

28 jan, 2013

Ooo grattis marina!! Hoppas det blir super denna gången!! En fördel är att även om resan varit lång så får du nu förhoppningsvis helt "naturliga" egna bröst som du aldrig mer kommer behöva operera ut eller byta :)
Gilla

Marina

Kvinna ·

28 jan, 2013

Det är precis min egen tanke. Jag vill inte behöva opereras mer! 
Just nu håller jag på att bli galen på mina kompressionsbyxor som nyper av mig på mitten (och all matprocessering tycks ha avstannat,  säkert också åtminstone delvis byxornas fel!
Trodde det skulle lätta när jag tog bort absorptionsförbanden, men det var marginellt. En 2 cm hudremsa följde med av på ett ställe, givetvis under linningen, så det svider, men jag har satt dit ett plåster.
Har måste lossa lite på bandagetejpen, huden blåsar sig under och det kliar som skam.
Har tagit en dags semester till, får se vad jag hittar på för förklaring ;-). Skönt slippa visa mig ute med det här bandaget.
Gilla

Lipgloss

Kvinna ·

28 jan, 2013

Att jag inte ramlat in på denna tråd tidigare :o Har sträckläst stådstart till trådslut och HERREGUD, att du orkat! Vilken kvinna du är :)
Hoppas verkligen vi kan få se resultatbilder med tiden, aldrig sett ett par fettförstorade bröst!
Gilla

Marina

Kvinna ·

28 jan, 2013

Tack! Blir det här klart nån gång, så jag lär mig trivas med dem, ska jag nog överväga saken.  I nuläget är det så mycket som handlar om mina operationer och plastik ändå, så jag vägrar fota och detaljstudera mina brister...  Men hos kirurgen fotas det ju i vart fall, och de bilderna kommer jag att ha tillgång till när jag vill.
Kruxet är att mina ändå inte kommer att ge ett rättvist resultat för metoden som sådant, pga all ärrvävnad etc. 
Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem