Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
AlexL profilbild

AlexL

Kvinna ·

12 dec, 2015

Reaktioner från familj, vänner, arbete

Bröstförstoring

Hej

Jag vill ventilera lite tankar kring omvärldens reaktioner. Vad har ni för erfarenheter?

Ska förstora brösten snart och har inte berättat för så många och funderar på hur reaktionen kommer vara. Man är snabb att bilda sig en uppfattning om en person som opererat sig och med vilka avsikter den gjort sitt skönhetsingrepp. Nu är det ju inte hela världen vad andra säger för jag gör det här för mig själv och andra får hata om de vill. Men vill bara lufta mina tankar.

Ialla fall jag är fostrad att ha åsikten att plastikoperationer är något dåligt. Silkonbröst är bara sånna med dåligt självförtroende skaffar, sades det. Därför är det nästan jag skäms att berätta det för folk. Jag har inga komplex vill jag säga. Jag är nöjd med mig själv. Jag mår inte dåligt. Jag vill bara bli snyggare. För att jag kan. För att vi lever bara en gång. För att jag har inga barn (o vill inte ha) o bara jobbar jobbar och jobbar o har pengar som inte används. För att jag vill kunna klä mig sexigt hemma på kammaren. För att jag vill va snygg i korsett på fest. För att jag är ung än. För att jag inte är rädd för att opereras. Det finns så många argument.

Jag har sagt det till några killkompisar och de hurrar ju såklart. Men hur kommer det bli på jobbet? Kommer någon våga fråga, kommentera? Kommer det pratas bakom ryggen? Ja nu kan inte ni veta hur det är på mitt jobb, men hur har det varit för er? Måste ni motivera varför? Är folk kritiska? Hur tar era föräldrar det?

Jag tänkte överraska mina föräldrar o besöka dem när det är nygjort (jag bor långt från dem så vi ses sällan). Men min känsla är att de kommer kasta ut mig direkt när de ser mig.

Har lyssnat på en del radioinslag kring skönhetsingrepp och många har så konsiga åsikter. Och det händer att plastikkirurgi diskuteras på mitt jobb och de flesta är generellt kritiska. Att det inte har vänt än tycker jag är konstigt. Det är ju så pass vanligt nu.

Fortsatt trevlig kväll.

48

Sortera efter

misslarsson

Kvinna ·

10 dec, 2017

Intressant tråd, skönt att läsa att dom flesta verkar känna likadant som en själv men att det kanske inte är en så stor grej som gör det till i huvudet! Har inte berättat för familj än att jag funderar på att förstora brösten, och har nog inte tänkt berätta för fler än dom närmsta om ingen kommenterar något. Är orolig för reaktion och känner att det hade varit enklare om jag hade någon "riktig" anledning, mår liksom inte dåligt i nuläget, utan känner mer att om man kan ändra på något man inte är nöjd med så varför inte? Men vet att många inte har den inställningen tyvärr..
Gilla

IttyBitty

Kvinna ·

05 jan, 2018

Jag skulle gärna läsa mera upplevelser av folk som berättar. Jag har berättat för min pojkvän ( för han hjälper till) och snart 2 vänner (den ena kommer bli förvånad och den andra positiv). Men familjen vågar jag inte, jag tror dom hade aldrig förstått ( dom blev helt galna när jag skaffade en tatuering), jag har tänkt gå runt i tjocka tröjor resten av livet. Är det en strategi? Men jag känner att om jag berättar kommer dom prata mig ur beslutet. Men får dom reda på det efteråt kanske dom blir helt förkrossade att jag inte litat på dom? ( vi är ganska nära) Min nära kusin fick höra att jag funderade på OP och reagerade supernegativt, att vi inte borde falla för media tryck osv vara vackra och kvinnliga som vi är det hänger inte på brösten. Vilket är sant, men det tar ändå inte bort att man vill ha bröst men det gjorde att jag inser att om man inte haft det själv tror jag inte andra kan riktigt förstå. Ni som berättat för familjen, tror ni det var smartare att göra det innan eller efter, eller kanske precis innan så de inte hinner övertala en att inte göra det?
Gilla

Äng

Kvinna ·

05 jan, 2018

Tack för en bra tråd och kloka svar! Jag vill egentligen göra operationen men håller faktiskt på att fega ur nu när jag närmar mig att måste berätta för mina vänner. Min pojkvän och närmsta vän vet och är positiva, ett par vet jag kommer vara ganska neutrala men har ett par kompisar jag ser framför mig kommer reagera väldigt kraftigt negativt. Komma med anklagelser att jag är en dålig feminist, faller för samhällets skönhetsideal eller allmänt är en dålig människa. Jag känner dock inte att jag kan låta bli att berätta, för det kommer vara ganska uppenbart efteråt om de ser mig utan tröja, vilket de lär göra på sommaren och liknande. Föräldrar, haha, inte en CHANS att jag skulle berätta, men de kommer heller aldrig märka något. Systrar är knepigare med.
Gilla

Alice11

Kvinna ·

06 jan, 2018

Så bra tråd! Så himla svårt det där med omvärldens reaktioner. Jag har idag väldigt små bröst (typ 70AA) och är väldigt "petite" i övrigt. Nu tänker jag visserligen inte lägga in så mycket, men självklart kommer det ändå att märkas förr eller senare... Jag har berättat om min tanke (ännu ej bestämt helt hundra, inte varit på konsultation) för min sambo som är jättestöttande och en tjejkompis som sa precis detsamma, att jag ska göra det som får mig att må bra. Min mamma står jag ganska nära, men är orolig för att hennes reaktion ska bli typ "du är ju fin som du är, ska du utsätta dig för alla dessa risker" och eftersom jag själv är otroligt "feg" och nojjig bl.a. över operationen i sig och smärtan efteråt kommer jag nog att ha svårt att inte ta åt mig.... Därför har jag tänkt att jag först ska gå på konsultation och själv bestämma mig hur jag vill göra, och när jag väl har bestämt mig kan jag berätta. Tycker det är ganska skönt att min mamma har (och alltid har haft) stora bröst, så man kan alltid använda argumentet "du kan inte förstå hur jag känner, du har ju bröst!". Hon kommer såklart vara stöttande, men den direkta reaktionen kanske är mer orolig. Övriga i familjen tänker jag nog berätta för när operationen är bokad och på gång... Svårt det där!
Gilla

2kidslater

Kvinna ·

06 jan, 2018

Jag är också sjukt orolig för att berätta. Nu har jag haft en telefonkonsultation med kirurgen jag har valt, och troligtvis blir det lite större än jag ursprungligen hade tänkt, för att slippa lyft. Så det kommer absolut att märkas, av alla. Tror jag berättar för mina föräldrar när det närmar sig. Vill inte vänta till efteråt för det känns respektlöst på nåt vis. Men inte heller för långt i förväg för jag vet att de kommer försöka tala mig ur det.
Gilla

Äng

Kvinna ·

09 jan, 2018

Angående att berätta, ni som har gjort operationen och berättat, la ni upp det som en fråga "jag har funderat på dethär" eller som att ni redan hade bestämt er? Jag är så nojjig och vet inte riktigt hur jag ska starta konversationen. Som misslarsson skrev, hag har ju egentligen inte en "riktig" anledning, som att jag gått ner massa i vikt och "vill få tillbaka det jag hade" eller är heeelt platt som det är nu. Jag ha ju en B kupa, men vill förändra formen. Tack för ett stöttande forum!
Gilla

Anna1995

Kvinna ·

20 maj, 2020

Jag tänker att min familj någonstans kommer att förstå, det är ju dock alltid lättare att ha en ”anledning” att göra det. T.ef att man fått barn eller har olika stora eller någon annan mer ”legot” anledning. Mina är dock helt platta, jag har ingenting. Därav känns väl det som en hyfsat ok anledning men man vill inte de ska få tankarna om bimbo med stora bröst.
Gilla

Hannaan

Kvinna ·

24 maj, 2020

Tycker att det här är svårt. Nu är ju jag 36, så känner liksom inte att jag behöver nåns ”godkännande”, förutom min man som stöttar mig i mitt val. Mina föräldrar tror jag inte kommer säga så mkt alls. Och nära vänner lär stötta. Men det som jag tycker känns svårt är bekanta, de på arbetet eller t ex svärmor etc. Jag vill ju vara öppen med det här, jag är vuxen och det är inget att skämmas över - men hur öppen ska man vara? Alltså, jag lär aldrig ljuga och säga nej om någon frågar, men man kanske inte måste berätta utan att få frågan först? Min svärmor däremot, som blev nervös när jag tatuerade mig, lär inte ta det så bra...
Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem