JossanN
Kvinna ·
30 mar, 2012
Arg, ledsen och besviken... :'(
BröstförstoringVet knappt var jag ska börja med min historia, ska försöka hålla det kort så ni orkar läsa och ge mig råd och stöd.
Jag väljer att ej avslöja Klinik och läkare då jag inte vet hur allt det här kommer sluta, och då jag vill vara anonym...
Det började egentligen i onsdags. Flög hem tidigare från ett jobb i Sthlm eftersom jag bokat operation. När jag kommer till kliniken visar en jätte gullig sjuksköterska mig till mitt rum, jag får två värktabletter och en lugnande. Efter en LÅNG stund dyker läkaren upp och berättar att något blivit fel, att de inte har de implantat jag beställt (280cc), och att de bara har mycket större (420cc). Han har dock ringt sin leverantör som lovat leverera 290 cc till fredag (idag) och operationspersonalen (3 stycken gulliga tjejer) har lovat jobba extra (de opererar inte på fredagar annars) för att jag ska få det gjort. Jag får åka hem igen med gråten i halsen.
Idag dök jag upp på kliniken strax innan tiden. Blev väldigt fint omhändertagen och visad till mitt rum. De passade upp mig, läkaren kom och tog foto och ritade. Allt gick ganska snabbt, innan jag visste ordet av vaknar jag upp med bandage över brösten.
Jag får snabbt ganska ont, och ber om smärtstillande (står inte riktigt ut). Sjuksköterskerna föreslår att vi ska lägga lite bandage "ovanför" brösten också för att "hålla ner", de tror de hjälper. Inledningsvis har jag bandage under och läkbh.
Något de säger får mig att reagera. Muskeln ska ju inte vara inblandad, jag skulle ju ha framför muskeln INTE BAKOM! De blir osäkra när de ser hur orolig jag är och kallar dit läkaren.
Denna läkare har hela tiden förespråkat framför då han nästan bara pratat om komplikationer med bakom. Dessutom hade jag ganska mycket egen vävnad och tränar mycket, är dessutom fysisk aktiv i mitt jobb.
När läkaren kommer bekräftar han att han har lagt implantaten bakom muskeln. Han säger att det redan nu ser jätte fint ut och att jag säkert inte kommer råka ut för några komplikationer.
VI HAR INTE ENS PRATAT OM BAKOM. Jag har varit hundra säker på framför hela tiden!!!
Jag bryter nästan ihop. Han har skurit i min muskel, utan tillåtelse!!! Hur kan han? Jag gråter hysteriskt och sjuksköterskerna försöker trösta mig. Orsaken säger läkaren är att det passade bra på mig, han behövde bara "lyfta bort" muskeln lite. Men det är FAN INTE UPP TILL HAN (börjar gråta när jag skriver detta också).
Han lovar givetvis att flytta framåt om ja vill eller om jag får komplikationer. En till operation när jag fortfarande ligger på uppvaket från den första?
Men det är inte ens det, det handlar om. Jag skulle ha framför, inte bakom!
DET ÄR UPP TILL MIG! DET ÄR MIN KROPP! Det känns som ett övergrepp...
De gulliga sjuksystrarna gör allt för att muntra upp mig (de lyckas till och med få mig att skratta till slut), ger mig komplimanger och pratar som om vi vore kompisar sen länge... men det finns liksom inte något, någon kan göra. Det är för sent. Gjort är gjort.
Jag kom precis hem. Har jätte ont och är superledsen och framförallt besviken.
Jag känner mig så jävla sviken av läkaren...
Just denna läkaren förespråkar framför. Även om läget för att lägga bakom var "bra" hur kan han ta det beslutet utan att jag får säga mitt? Iförsig har jag inte sagt hur emot bakom jag är men ändå. Han har hela tiden bara pratat framför, vi hade bestämt framför. Nu när han lagt de bakom så pratar han inte alls om några komplikationer längre...
FAN! Jag är så jävla ledsen. Det kanske blir hur bra som helst i slutändan... men nu är jag bara ledsen.
Jag ville ha framför pga mitt jobb, träning och för att jag kan leva med komplikationerna med framför INTE med bakom. Då hade jag hellre inte gjort det alls.
Jag valde 280 för att jag ville ha det. Nu "försvinner" dessutom 50 cc bara sådär pga placering!?
Hoppas ni orkar läsa och kan komma med några uppmuntrande ord... är helt ensam i det här. Och jag vet inte var jag ska ta vägen med min sorg...
Kram J
Sortera efter
lalle
Kvinna ·
01 apr, 2012
PowerS
Kvinna ·
01 apr, 2012
JossanN: Usch och fy vilken situation. Jag hade fan kontaktat advokat med en gång.
Anonym användare
01 apr, 2012
JossanN
Kvinna ·
01 apr, 2012
Tack för dina ord!
Jag försöker vara positiv och inte deppaa ihop allt för mycket eftersom jag inte vet hur slutresultatet blir... men det är svårt :S
Ska försöka få på papper att de korrigerar om jag behöver det men nu under helgen har jag åtminstone inte fått svar på mail. Suck.
Det är svårt att vara positiv och så när det gör så ont och allt känns så fel... Tack för stödet!
Kram
JossanN
Kvinna ·
01 apr, 2012
JossanN: Usch och fy vilken situation. Jag hade fan kontaktat advokat med en gång.
Tack! Har mailat en advokat... får se vad han säger, om det går att göra något!
Ser att du flyttat fram... får man fråga varför?
Kram
PowerS
Kvinna ·
02 apr, 2012
Ring en advokat annars! Kanske lättare än att mejla? 🙂
Usch, jag blir så arg när jag tänker på din situation!
Jag flyttade fram pga ful muskelpåverkan, konstant smärta i musklerna... och DB.
Casiopeia
Kvinna ·
02 apr, 2012
Jag förstår att du får tips om advokat och att stämma och så. Men jag skulle ändå vilja råda dig till att ta det lite lungt.
Ibland kan man uppnå mer med att prata och förhandla. Så försök att ta det lungt och inte kasta dig in i något som kanske bara blir merjobb. Dvs börja inte i fel ända.
Steg 1. återhämta dig, låt det hela läka och känn att du får lite ork och kan tänka igenom situationen.
Steg 2. Prata med kliniken och kirurgen, kanske ni kan komma överens.
Steg 3. Funkar inte det, då kan du ju informera kirurgen om att du ämnar prata med en advokat och är beredd att ta det den vägen om inte ni kan komma överens själva.
Steg 4. Om det inte funkar, då är det dags att kontakta en advokat.
Man behöver inte slå på stora trumman och drämma i med näven från början, bättre att börja mjuk och öka om det inte går som man vill.
Lycka till.
JossanN
Kvinna ·
02 apr, 2012
Jag förstår att du får tips om advokat och att stämma och så. Men jag skulle ändå vilja råda dig till att ta det lite lungt.
Ibland kan man uppnå mer med att prata och förhandla. Så försök att ta det lungt och inte kasta dig in i något som kanske bara blir merjobb. Dvs börja inte i fel ända.
Steg 1. återhämta dig, låt det hela läka och känn att du får lite ork och kan tänka igenom situationen.
Steg 2. Prata med kliniken och kirurgen, kanske ni kan komma överens.
Steg 3. Funkar inte det, då kan du ju informera kirurgen om att du ämnar prata med en advokat och är beredd att ta det den vägen om inte ni kan komma överens själva.
Steg 4. Om det inte funkar, då är det dags att kontakta en advokat.
Man behöver inte slå på stora trumman och drämma i med näven från början, bättre att börja mjuk och öka om det inte går som man vill.
Lycka till.
Tack för ditt inlägg
Jag håller med dig till del, vill gärna lösa det så enkelt och smidigt som möjligt, helst av allt så önskar jag ju slippa korrigering helt!
Däremot vill jag ju inte att någon skall råka ut för samma sak som jag. Detta önskar jag inte ens min "värsta fiende"...
Mår verkligen skit då något har hänt med min kropp som jag inte sagt ja till, jag har väldigt stor ångest och är rent ut sagt förtvivlad!!!
Jag ville inte blanda in muskeln och nu har det hänt utan att jag sa ja till det... :'( Även om jag blir komplikationsfri verkar det ju som att jag inte kan träna bröstmuskeln specifikt i framtiden och det gör mig skitledsen! Speciellt eftersom det bakomplacering var något jag helt valde bort just av de anledningarna, och jag hade alla förutsättningar för framför...
Har som sagt mailat en advokat för råd i frågan. Men har absolut inte slagit på stora trumman än...
Dock så har läkaren inte svarat på det mail jag skickat så det bådar inte gott :S
Snyft.
Casiopeia
Kvinna ·
02 apr, 2012
Jag förstår att du får tips om advokat och att stämma och så. Men jag skulle ändå vilja råda dig till att ta det lite lungt.
Ibland kan man uppnå mer med att prata och förhandla. Så försök att ta det lungt och inte kasta dig in i något som kanske bara blir merjobb. Dvs börja inte i fel ända.
Steg 1. återhämta dig, låt det hela läka och känn att du får lite ork och kan tänka igenom situationen.
Steg 2. Prata med kliniken och kirurgen, kanske ni kan komma överens.
Steg 3. Funkar inte det, då kan du ju informera kirurgen om att du ämnar prata med en advokat och är beredd att ta det den vägen om inte ni kan komma överens själva.
Steg 4. Om det inte funkar, då är det dags att kontakta en advokat.
Man behöver inte slå på stora trumman och drämma i med näven från början, bättre att börja mjuk och öka om det inte går som man vill.
Lycka till.
Tack för ditt inlägg
Jag håller med dig till del, vill gärna lösa det så enkelt och smidigt som möjligt, helst av allt så önskar jag ju slippa korrigering helt!
Däremot vill jag ju inte att någon skall råka ut för samma sak som jag. Detta önskar jag inte ens min "värsta fiende"...
Mår verkligen skit då något har hänt med min kropp som jag inte sagt ja till, jag har väldigt stor ångest och är rent ut sagt förtvivlad!!!
Jag ville inte blanda in muskeln och nu har det hänt utan att jag sa ja till det... :'( Även om jag blir komplikationsfri verkar det ju som att jag inte kan träna bröstmuskeln specifikt i framtiden och det gör mig skitledsen! Speciellt eftersom det bakomplacering var något jag helt valde bort just av de anledningarna, och jag hade alla förutsättningar för framför...
Har som sagt mailat en advokat för råd i frågan. Men har absolut inte slagit på stora trumman än...
Dock så har läkaren inte svarat på det mail jag skickat så det bådar inte gott :S
Snyft.
Bra, ibland så kan man vinna på att skynda långsamt. Skadan är ju så att säga redan skedd. Den blir varken mindre eller större av att vänta lite och se till att försöka lösa detta på bästa (genomtänkta) sätt. E så lätt att man blir så galet arg och ledsen att man tar i för mycket från början.
Förstår verkligen att du är upprörd. Jag är nog en av dom som varit närmast dina skor här.
När jag gjorde min senaste korrigering hade jag och kirurgen bestämt att vi skulle lägga framför muskeln. Vaknade ändå upp och insåg på en gång. nä, dom här är fortfarande bakom. Och så va det ju.
Han kom och berättade att han hade försökt göra en ficka framför men att jag hade för lite egen vävnad och att han därför lagt bakom på mig.
Jag va väldigt besviken och ledsen. Särskilt som jag fortfarande har problem med både MFD och DB.
Står nu inför op nr 4 och vet varken ut eller in.
JossanN
Kvinna ·
02 apr, 2012
Jag förstår att du får tips om advokat och att stämma och så. Men jag skulle ändå vilja råda dig till att ta det lite lungt.
Ibland kan man uppnå mer med att prata och förhandla. Så försök att ta det lungt och inte kasta dig in i något som kanske bara blir merjobb. Dvs börja inte i fel ända.
Steg 1. återhämta dig, låt det hela läka och känn att du får lite ork och kan tänka igenom situationen.
Steg 2. Prata med kliniken och kirurgen, kanske ni kan komma överens.
Steg 3. Funkar inte det, då kan du ju informera kirurgen om att du ämnar prata med en advokat och är beredd att ta det den vägen om inte ni kan komma överens själva.
Steg 4. Om det inte funkar, då är det dags att kontakta en advokat.
Man behöver inte slå på stora trumman och drämma i med näven från början, bättre att börja mjuk och öka om det inte går som man vill.
Lycka till.
Tack för ditt inlägg
Jag håller med dig till del, vill gärna lösa det så enkelt och smidigt som möjligt, helst av allt så önskar jag ju slippa korrigering helt!
Däremot vill jag ju inte att någon skall råka ut för samma sak som jag. Detta önskar jag inte ens min "värsta fiende"...
Mår verkligen skit då något har hänt med min kropp som jag inte sagt ja till, jag har väldigt stor ångest och är rent ut sagt förtvivlad!!!
Jag ville inte blanda in muskeln och nu har det hänt utan att jag sa ja till det... :'( Även om jag blir komplikationsfri verkar det ju som att jag inte kan träna bröstmuskeln specifikt i framtiden och det gör mig skitledsen! Speciellt eftersom det bakomplacering var något jag helt valde bort just av de anledningarna, och jag hade alla förutsättningar för framför...
Har som sagt mailat en advokat för råd i frågan. Men har absolut inte slagit på stora trumman än...
Dock så har läkaren inte svarat på det mail jag skickat så det bådar inte gott :S
Snyft.
Bra, ibland så kan man vinna på att skynda långsamt. Skadan är ju så att säga redan skedd. Den blir varken mindre eller större av att vänta lite och se till att försöka lösa detta på bästa (genomtänkta) sätt. E så lätt att man blir så galet arg och ledsen att man tar i för mycket från början.
Förstår verkligen att du är upprörd. Jag är nog en av dom som varit närmast dina skor här.
När jag gjorde min senaste korrigering hade jag och kirurgen bestämt att vi skulle lägga framför muskeln. Vaknade ändå upp och insåg på en gång. nä, dom här är fortfarande bakom. Och så va det ju.
Han kom och berättade att han hade försökt göra en ficka framför men att jag hade för lite egen vävnad och att han därför lagt bakom på mig.
Jag va väldigt besviken och ledsen. Särskilt som jag fortfarande har problem med både MFD och DB.
Står nu inför op nr 4 och vet varken ut eller in.
Oj! Jämfört med dig ska jag verkligen inte klaga! Din stackare! Hur ska du göra nu under op 4? Problemet med fickan framför borde kvarstå? Hoppas verkligen att det löser sig för det... det där ska ju ingen behöva utstå!!!
Casiopeia
Kvinna ·
02 apr, 2012
JossanN
Kvinna ·
02 apr, 2012
Förstår verkligen det. Det kan inte alls vara lätt, både fysiskt, psykiskt och rent ekonomiskt! Har du bra stöd? Hoppas det!
Var opererar du dig? Står inte i din signatur men kanske i din profil?
Hur vill du göra inför korrigeringen... flytta fram? Ångrar du dig att du "började"?
Läser man så står det att endast några få procent råkar ut för komplikationer... men det verkar vara så många fler :S
Jag håller tummarna för att det ska vara fjärde gången gillt för dig!
Styrkekramar
Casiopeia
Kvinna ·
02 apr, 2012
Förstår verkligen det. Det kan inte alls vara lätt, både fysiskt, psykiskt och rent ekonomiskt! Har du bra stöd? Hoppas det!
Var opererar du dig? Står inte i din signatur men kanske i din profil?
Hur vill du göra inför korrigeringen... flytta fram? Ångrar du dig att du "började"?
Läser man så står det att endast några få procent råkar ut för komplikationer... men det verkar vara så många fler :S
Jag håller tummarna för att det ska vara fjärde gången gillt för dig!
Styrkekramar
Tack.
Jag är opererad på citadellkliniken. Och just nu känns det ju verkligen inte värt det. Dom lägger ju inte framför heller, så vill jag pröva på det så måste jag börja om på en ny klinik = ekonomiskt svårt/omöjligt.
Jag vet inte alls hur vi skall gå vidare. Men jag skall träffa kirurgen i nästa vecka och hoppas han har något mirakel på lager, för jag är verkligen så trött på det här. Det är ju flera år nu för mig då jag inte kunnat bada med mina barn eller gå och rida med dom. Jag vill ju bara ha mindre och naturligare bröst som inte krånglar. Men det verkar svårare än svårt för mig dessvärre.
Tack för tummarna, dom behöver jag och styrkekramar till dig också.
JossanN
Kvinna ·
02 apr, 2012
Förstår verkligen det. Det kan inte alls vara lätt, både fysiskt, psykiskt och rent ekonomiskt! Har du bra stöd? Hoppas det!
Var opererar du dig? Står inte i din signatur men kanske i din profil?
Hur vill du göra inför korrigeringen... flytta fram? Ångrar du dig att du "började"?
Läser man så står det att endast några få procent råkar ut för komplikationer... men det verkar vara så många fler :S
Jag håller tummarna för att det ska vara fjärde gången gillt för dig!
Styrkekramar
Tack.
Jag är opererad på citadellkliniken. Och just nu känns det ju verkligen inte värt det. Dom lägger ju inte framför heller, så vill jag pröva på det så måste jag börja om på en ny klinik = ekonomiskt svårt/omöjligt.
Jag vet inte alls hur vi skall gå vidare. Men jag skall träffa kirurgen i nästa vecka och hoppas han har något mirakel på lager, för jag är verkligen så trött på det här. Det är ju flera år nu för mig då jag inte kunnat bada med mina barn eller gå och rida med dom. Jag vill ju bara ha mindre och naturligare bröst som inte krånglar. Men det verkar svårare än svårt för mig dessvärre.
Tack för tummarna, dom behöver jag och styrkekramar till dig också.
Kan inte citadell ens tänka sig att lägga framför på dig efter allt du gått igenom? Eller hjälpa dig att få det på en annan klinik? De är ju så noga med att alla ska bli nöjda?
Hoppas verkligen att han har ett mirakel på lager annars....
Kram!
Toffelstoppning
Kvinna ·
02 apr, 2012
Det här är ju helt sjukt och absurt, det borde räknas som grov misshandel och han borde få betala skadestånd till dig...
Det är just sånthär som gör att man blir rädd inför operationer. :/ Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för dig, och alla andra som varit med i liknande situationer
JossanN
Kvinna ·
02 apr, 2012
Det här är ju helt sjukt och absurt, det borde räknas som grov misshandel och han borde få betala skadestånd till dig...
Det är just sånthär som gör att man blir rädd inför operationer. :/ Jag hoppas verkligen att det ordnar sig för dig, och alla andra som varit med i liknande situationer
Det är så det känns :'(
Tack!
Casiopeia
Kvinna ·
02 apr, 2012
Kan inte citadell ens tänka sig att lägga framför på dig efter allt du gått igenom? Eller hjälpa dig att få det på en annan klinik? De är ju så noga med att alla ska bli nöjda?
Hoppas verkligen att han har ett mirakel på lager annars....
Kram!
Tyvärr så kämpar jag nog i motvind där. Citadell är ju en ren bakomklinik som inte gör framför :-(
JossanN
Kvinna ·
02 apr, 2012
Fick precis mailsvar av Kirurgen...
Han var rent ut sagt otrevlig och skrev att jag redan fått det papper jag behöver, och att jag "inte ska ha mer".
Tror inte ens han förstår vad han har utsatt mig för.
Jag är så jävla ledsen och gråter så jag hyperventilerar...
Hur kunde det gå såhär fel?? Vad ska jag göra??
:'( Helvete!!!!!
lalle
Kvinna ·
02 apr, 2012
skriv hur mkt du mår dåligt över det och säg att du har kontaktat en advokat? :/
JossanN
Kvinna ·
02 apr, 2012
skriv hur mkt du mår dåligt över det och säg att du har kontaktat en advokat? :/
Han verkar verkligen inte bry sig.... Fick skicka samma mail två gånger bara för att överhuvudtaget få svar.
Ska på återbesök på tors och mår illa bara vid tanken
vad har jag skrivit? jag svara ju på hennes fråga bara!! SUCK