Nu är Fråga Kirurgen-sektionen live! Välkommen med frågor!
Pinkroose profilbild

Pinkroose

Kvinna ·

09 dec, 2019

Operation februari 2020

Bröstförstoring

Fler som ska operera sig i februari? Tänkte det kunde va kul att dela med sig av tankar och funderingar, samt kunna följas åt efteråt?

813

Sortera efter

Pumba86

Kvinna ·

03 mar, 2020

Tänker också på dig Emandm!Hoppas allt går bra. Skickar massa styrkekramar till dig!❤️
Gilla

Tuss123

Kvinna ·

03 mar, 2020

Dafne- har du inte fått duscha fören nu?! Jag tror jag slipper bröstband jag med snart. Känns som de sjunkit ner bra. Skönt! Vad är det för typ av bh du ska prova ut? Min kirurg har bara sagt ”sport bh 6-8 veckor dygnet runt. Sedan bygelfri bh 3 mån”.... Tror jag, minns ej exakt.. Fundering! När det gått 3-6 mån och brösten ”läkt” färdigt och hängt sig till rätta - Brukar de upplevas större eller mindre i jämförelse med hur de är just efter operationen? Tänker hur man ska tänka om man vill riskera slösa lite pengar på bh-ar som är på rea :)
Gilla

Anonym användare

03 mar, 2020

Jeg ville ventet med å kjøpe BH, både storlek og form forandrer seg de første 6 mnd :)
Gilla

Tuss123

Kvinna ·

03 mar, 2020

förstår det, men brukar de bli mindre eller större? ?
Gilla

Anonym användare

03 mar, 2020

Emandm - tenker på deg og hoppas du mår bettre ❤️ Kram.
Gilla

Madde86

Kvinna ·

04 mar, 2020

Hur går det Emandm? Krya på dig, hoppas du får den hjälpen och stöd du behöver! Vad skönt att läsa era erfarenheter efter operationen, att det kan vara så olika. Har ni några tips på vad man ska ha med sig till kliniken och ev. förberedelser? // Madde
Gilla

Emeost4842

Kvinna ·

04 mar, 2020

Emandm Tänker på dig och hoppas du mår bättre snart <3
Gilla

Ellas

Kvinna ·

04 mar, 2020

Tack snälla hörni! :) Ja det är verkligen jätteskönt att ha tagit sig förbi det värsta nu, ska bli så skönt att bli av med kompresserna på återbesöket imorgon och äntligen få börja duscha normalt igen! Ja det är verkligen olika hur läkningsprocessen är för alla, och det är nog en mängd olika faktorer som spelar in där. Sedan tror jag att kanske hade så ont för att min kropp är väldigt tålig mot smärtstillande, märker nästan aldrig av någon skillnad oavsett vilken typ av värk jag har medan min fästman t.ex. kan ta en halv Alvedon bara och bli av med huvudvärk. På mig biter inte ens Två Alvedon och Ipren tillsammans. Tänker på dig Emandm!
Gilla

Tuss123

Kvinna ·

04 mar, 2020

Madde86- mina tips är: skor som är lätta att kliva i och ur. Du kommer inte vilja böja dig. Tröja som stängs som en kofta så du slipper dra över huvudet. Hmm.. jag tog med rena extra underkläder också, man vet ju inte hur kroppen reagerar under narkos även om man kissar precis just innan.
Gilla

Jesss

Kvinna ·

04 mar, 2020

Undrar samma som Tuss123 hur storleken blir när man är helt "klar ?
Gilla

Madde86

Kvinna ·

05 mar, 2020

Tack Tuss123 för tipsen!
Gilla

Anonym användare

05 mar, 2020

Hej! Tusen tack för all omtanke från er, det har varit en helvetes-resa rent ut sagt. Jag har egentligen jättestora minnsesluckor från den dagen jag opererades fram till igår som var min första ”normala dag” Jag kan sammanfatta för den som är intresserad. Onsdag 26/2: operation Torsdag: under natten svullnade hö bröst upp till dubbel storlek; tillbaka till kliniken för att tömma på 4dl blod samt insatt dränage i hö bröst, (tack o lov sov vi på hotell då vi har 2,5 timma resväg) fick sagt att drän skulle sitta Max 2-3 dagar Mamma bokade ännu en hotellnatt Fredag: mådde ok, och dags att åka hem. Fick ett pencillin (antibiotika) pga stav dränet som vi skulle hämta ut hemma Mådde ändå helt ok under hela fredagen förutom självklart stel o smärta i brösten. Minns bara småsnuttar från op-dagen och dagen efter med dränaget har jag inget minne efter att jag la mig på op-bordet. Blandar ihop dagar & händelser. Lördag: skulle äntligen få träffa barn o sambo igen. Sov hos mamma och pappa. Kunde äta lunch sov vanligt , på em kom dom över på fika. Började känna mig ”konstig” när ja satt vid bordet vid dottern, men man försöker ju härda ut iom man inte vet hur de ska kännas o inte visa inför barnen. Sen gick de inte mer, gick på toa o blev helt kallsvettig, in i sängen, ropade på mamma och pappa bokstavligt körde ut sambon o barnen. Fick såna fruktansvärda smärtor i mage & rygg, visste varken in eller ut. Tog morfin pga värken. Ringde kliniken efter kanske 10min som bad att avvakta o att de tar tid innan de verkar. Sen Spydde jag bara rakt ut och hängde liksom framåt i knät. Kunde inte resa upp mig själv, kunde inte titta (allt bara var ihopflutet gick inte att fokusera) Svetten bara rann o vart helt dyngsur. Mamma ringde kliniken, förklarade läget. Skulle återigen avvakta o vi skulle höra av oss imorgon igen. Var helt matt efter ”anfallet” gick upp o la mig i soffan sista stunden på mello med mina föräldrar, började må dåligt igen. Svetten bara rann, började tappa talet. Hade svårt att svara på tilltal och innan ordet kom ur munnen (kändes de som) tog säkert mellan 40-60sekunder. Återigen klinikkonakt. Vet ej riktigt vad som sas, prat om ja fått ngn annan sjukdom som luftrörsvirus eller magsjuka tror jag? Men allmäntillståndet blev värre o fick åka ambulans. Minns inte så mycket. Kunde inte mitt personnummer. Kom in i ett akutrum(kunde fortfarande inte titta) o bara hörde hur människor pratade med och om mig) Hade blodvärde på 80 (140 innan op) misstanke om sepsis, njursten och gallsten. Massor av prover togs, fick 2 påsar blod. Framkom att min levervärde var skyhögt. Läkaren presenterade det på ett sätt att: detta har ingenting med din operation att göra utan det är något helt annat. Han sa det på ett sätt som att han gav mig min dödsdom. Har aldrig haft dödsångest innan. Nu kändes de som hela livet passerade. Blev inlagd på KAVA. De kommande dagarna bestod av kontraströntgen på magen, ultraljud på gallblåsan och gallgångarna- visa inget förutom lite vätska runtom - däremot visade de vätska i lungorna (?) återigen total panik. Skickades direkt på lungröntgen. Under tiden konstant illamående och inte kunnat äta. Fylldes konstant på med morfin, antibiotika, motverkande för illamående. Lungröntgen kom tillbaka, blev utan anmärkning då mängden ej va tillräcklig för att betyda något samband. Nu hade jag iaf fått upp mitt hb från 80 till 100 efter blodet. Dagarna gick & efter 4 dagen (lör-tis) hade mina levervärden halverats på vissa plan och tydlig förbättring på andra. Så jag fick åka hem. Mitt dränage har jag fortfarande kvar då de inte minskat till önskad mängd! Sammanfattning: de är ännu oklart vad som orsakat detta. Just nu misstänker dom ev läkemedelsallergi, men kan inte konstatera något. De är sammanfattat att själva operationen (infektionsmässigt, blodbakterier osv som misstänkes från start) inte har något med detta & göra. Däremot misstänker de ju att de blivit utlöst i kroppen i samband med op men om de är på grund av läkemedel, narkosmedel, antibiotika etc kan dom ej svara på. Kommer ha ont i lever ett tag framöver då den är svullen och påverkad. Igår var jag tillbaka på kliniken. Dom förstod att jag haft ett helvete såklart och tyckte det var jättebeklagligt! Och självklart är de svårt för dom att bedöma via telefon vad som är normalt och ej även om man kanske tyckte att mina symptom ej hörde till normalfallet. Jag fick iaf en ny bh nu. Mitt dränage sitter kvar , så fortsättning följer på det.. Nu blev detta en jättelång text men vet att många undrat. Igår kunde ja äta mitt första varma mål mat utan illamående så alla framsteg räknas❤️ Nu hoppas jag att allt går min väg, känner mig just nu snuvad på hela upplevelsen☹️
Gilla

zeev01

Kvinna ·

05 mar, 2020

Emandm- Så otroligt trist att läsa om vad du varit med om. Hoppas detta h-vete vänder nu. Stor kram!!!
Gilla

zeev01

Kvinna ·

05 mar, 2020

Idag har det gått 3 veckor sedan min operation. Börjar må betydligt bättre! Brösten känns ömma som när man har ägglossning/mensvärk. Känner mig mycket piggare!
Gilla

Dafne92

Kvinna ·

05 mar, 2020

Så himla glad att höra från dig Emandm, tänkt på dig flera gånger om dagen. Vilken grej du varit med om! <3 stackars dig. Skönt att höra att allt går åt rätt håll i alla fall. Låter som en riktigt kraftig reaktion. Vad läskigt det måste varit, och skör är man ju redan efter i ditt fall två (!) op på två dagar. Men det var alltså inte sepsis om jag förstår dig rätt? Utan en reaktion på något. Är som sagt väldigt glad att höra från dig att det går bättre, oroat mig här hemma. Önskar dig massa krya-på-dig-kramar!
Gilla

Anonym användare

05 mar, 2020

Oj tack för att du orkar uppdatera här Emanden <3 Har gått in många gånger om dagen för att se om du uppdaterat hur det går. Skönt att höra att du är på bättringsvägen <3 Kram
Gilla

KSK

Kvinna ·

05 mar, 2020

Stackars dig Emandm. Mardröm. Hopas allt känns bättre nu å att du slipper fler komplikationer.
Gilla

Anonym användare

05 mar, 2020

Dafne92, precis det stämmer att det inte var sepsis även fast läkarna kände sig ganska övertygande först då de var ”typiska” symptom.. känns jobbigt att dom egentligen inte kan fastställa vad de beror på. Hade varit skönt med ett svar ??‍♀️
Gilla

Dafne92

Kvinna ·

05 mar, 2020

Ja, det lät verkligen som sepsis med den snabba debuten och symtomen som du hade. Förstår att det känns jobbigt att inte veta, speciellt inför framtiden. Kan man göra någon allergiutredning eller liknande? <3
Gilla

Anonym användare

06 mar, 2020

Nej, dessvärre inte verkar det som.. inget dom tänkt göra iaf. Ska ta nya leverprover nästa vecka och visar dom normalt igen så kommer dom väl tyvärr släppa det som de ser ut ... ? nu är ja livrädd för ev framtida korrigeringar, om man ”klarar” det eller ej, o med tanken på turen jag haft nu känner jag mig inte direkt lyckosam ?
Gilla
Community

Är du redo att påbörja din resa?

Bli medlem